Bernt jobbar i 30 minusgrader – forskare tittar på hur köld påverkar hälsan

Rebecca Tapper är doktorand vid Umeå universitet och undersöker hur distributionselektriker och andra yrkesgrupper exponeras för kyla på sina arbetsplatser.

Under vintern har hon besökt tre olika företag där elektriker utrustats med temperatur- och aktivitetsmätare under en dag.

De har också fått berätta och fylla i enkäter om hur de upplever kylan.

– Projektet går ut på att kartlägga och beskriva hur exponeringen av kyla ser ut på arbetsplatser i norra Sverige. Vi vill veta mer om vad arbetarna utsätts för, hur kylan hanteras och om vi ser några hälsorisker kopplat till den, säger Rebecca Tapper.

En av de som deltagit i forskningsprojektet är Bernt Granberg på Umeå Energi.

Han jobbade i Uppsala i nästan tre decennier innan han flyttade norrut för sju år sedan. Han fortsatte inom yrket men det är annorlunda att vara distributionselektriker i Västerbotten.

– Det kunde bli kallt i Uppsala också men det är stor skillnad. Häruppe är 5 – 15 minusgrader det normala under vintern och det är inte ovanligt att det går ner till trettio minus, säger Bernt Granberg.

Rätt kläder och pauser

När det är kallt gäller det enligt Bernt Granberg att ta på sig tillräckligt med kläder och att få pauser.

Man ska inte försöka göra klart något innan pausen om man egentligen behöver komma in och värma sig.

Förutom Umeå Energis lokaler eller utställda bodar använder Bernt och hans kollegor sina bilar för att fly kylan under arbetsdagen.

Arbetskläderna är centrala och enligt Bernt finns det bra och varma kläder på hans arbetsplats. Ingen blir heller nekad som behöver extrakläder.

Man klär sig i lager på lager, använder varma skor och för ansiktet finns buffar för extremare temperaturer.

Ett problem är att vantarna behöver tas av ibland, till exempel när man ska in och skruva i ett fasadmätarskåp.

– Det är pilligt och du måste ta av tjockare vantar. Ett tips är att ha tunnare handskar under de tjockare, så att man inte jobbar helt och hållet utan skydd. Det skiljer sig också från person till person hur känslig man är för kyla, säger Bernt Granberg.

Kyla kan ge värre vibrationsskador

Rebecca Tapper startade upp sitt forskningsprojekt med att kartlägga tidigare forskning på området.

Det förvånade henne att man inte tittat mer på hur arbetare exponeras för kyla. Däremot har det forskats en hel del om hälsorisker kopplade till köld.

Det handlar bland annat om lokala skador som gör att man tappar nervkänseln i det skadade området.

– Mest utsatta är näsa och kinder. Motoriska funktioner i leder kan också påverkas långsiktigt och har man problem med till exempel astma så kan de förvärras av kylan. Kyla kan också bidra till att vibrationsskador blir värre än vad de skulle ha blivit annars, säger Rebecca Tapper.

Enligt Bernt Granberg så har ingen elektriker på hans arbetsplats fått några köldrelaterade skador under de sju år han arbetat på Umeå Energi.

Han tycker att arbetsledningen är mån om att arbetarna skyddar sig.

– Vi har måndagsmöten när hela arbetsgruppen samlas. Arbetsmiljön tas i princip alltid upp på de mötena och på vintern är kylan en viktig faktor. Om det ska bli kallt i veckan så lyfts det så att alla är medvetna om situationen. Vi påminner varandra mycket, säger Bernt Granberg.

Inga regler om hur kallt det får vara

Kylan påverkar även kablar och maskiner, och elektrikerna får anpassa arbetsuppgifterna efter de begränsningarna.

Vid riktigt låga temperaturer, nedåt trettio minusgrader, utförs bara arbetsuppgifter utomhus om det är absolut nödvändigt att det görs just då.

I stället jobbar man till exempel med materialvård, sköter om bilarna och tar webbkurser. 

Men om en kund blir strömlös så måste det ordnas.

– Vårt arbete är samhällskritiskt och om människor blir utan ström så måste vi rycka ut. Då får man jobba en stund, in och värma sig, ut och jobba igen och hålla på så, säger Bernt Granberg.

Rebecca Tapper hoppas att de första resultaten av hennes mätningar ute på arbetsplatserna kan redovisas i slutet av året.

Forskningsprojektet kommer att resultera i minst tre olika publikationer, där en fokuserar på hälsa, en på samarbetet mellan ledning och anställda och en på skillnader mellan mans- och kvinnodominerade sektorer.

Skulle gärna se minimumtemperatur

I dag finns inga regler om hur kallt det får lov att vara på en arbetsplats utomhus. Bernt Granberg skulle inte ha något emot en minimumtemperatur.

Han ser dock ett dilemma i att sätta upp en sådan regel eftersom man som distributionselektriker har så samhällsviktiga uppgifter.

Rebecca Tapper är inte säker på att det är möjligt att reglera temperaturen i sig.

Däremot skulle det gå att ha tydligare riktlinjer om hur kylan ska hanteras och vilken information och utbildning som arbetsgivarna är skyldiga att tillhandahålla.  

– Vi ser en stor tillväxt i norra Sverige i och med den gröna omställningen. Det för med sig att människor som inte är vana vid de här temperaturerna kommer hit och jobbar. Det är viktigt att alla får information om riskerna och rätt skyddsutrustning, säger Rebecca Tapper.