Löner för utstationerade elektriker sänktes med 55 procent: ”Saknas kontroller”

Det var förra våren som Elektrikerna började granska lönerna för de omkring 100 elektriker som arbetade i Sverige för Caverion Litauen.

– Det såg bra ut till en början, men började man gräva i det så såg det konstigare och konstigare ut, säger Mathias Hansson.

Facket begärde ut lönespecifikationerna för de litauiska elektrikerna. De lönespecifikationer de då fick var på svenska.

– Men jag sa att ”ingen av arbetstagarna kan ju läsa svenska, varför har ni gett oss svenska lönespecar?” Så därför bad jag att få ut de litauiska lönespecarna, det var ju de som var de intressanta.

Caverion Litauen hänvisade till GDPR

Nu blev det krångligt. Caverion Litauen svarade att de inte kunde lämna ut dessa och hänvisade till dataskyddsförordningen GDPR.

Facket å sin sida hänvisade till Utstationeringslagen, som ger facket rätt att ta del utav lönespecifikationer för de företag som de har kollektivavtal med.

Det ledde till att även Caverion Sverige blev inblandade i ärendet.

De lånade nämligen in arbetskraft från sitt litauiska systerbolag till projekt i Sverige, och i Medbestämmandelagen finns en skrivning om vetorätt för facket vid inlåning.

– I och med att vi inte kunde garantera att de anställda fick rätt lön, fanns det grund för veto, säger Mathias Hansson.

Bruttolöner sänktes med 55 procent

Facket kan alltså lägga ett veto mot att ett företag de har kollektivavtal med använder sig av en underentreprenör som facket anser bryter mot lagar och regler.

Facket fick så, med hjälp av Caverion Sverige, till slut ut de litauiska lönespecifikationerna – och ögonbryn höjdes.

– Då såg vi att bruttolönerna från vad det stod i de svenska lönespecifikationerna helt plötsligt sänktes med 55 procent, ”poff”, säger Mathias Hansson och tillägger:

– Det här är inget vi anklagar Caverion Sverige för, det här ligger helt på Caverion Litauen.

Utöver den nu mycket låga grundlönen hade de litauiska elektrikerna utlandstraktamente, ett ganska högt sådant.

Något som Caverion Sverige och Installatörsföretagen hävdade var en bra kompensation för den låga lönen.

– Men vi sa att traktamente ska ligga ovanpå lön. Du ska ju inte få lägre lön för att du får utlandstraktamente, och när det handlar om arbetare som arbetar i Sverige måste vi förhålla oss till den svenska lagstiftningen, berättar Mathias Hansson och tillägger:

– Vi sa till Caverion Sverige att det här är inget schysst bolag, vi kommer att lägga veto på detta.

Utstationering inom elinstallation

2 891 utstationerade arbetare inom elinstallation jobbade i Sverige under perioden 1 januari 2023–12 februari 2024, enligt Arbetsmiljöverket.

(Texten fortsätter under grafiken).

Ovanligt med veto

Nu gick det inte så långt, det räckte med att Elektrikerförbundet förklarade att de hade rätt att använda veto-paragrafen.

I november avslutade Caverion Sverige inlåningen av sitt litauiska dotterbolag och erbjöd istället de litauiska elektrikerna visstidsanställning i det svenska bolaget.

Dryga 80-talet skrev på det svenska avtalet.

Att facket använder sig utav veto-möjligheten är nu för tiden ganska ovanligt, enligt Mathias Hansson.

– I Installationsavtalet har vi en förenklad gång av vetorätten. Men vi använder den alldeles för sällan. Så fort vi har bekymmer ska vi köra vetot, tycker jag, för när det handlar om utländska företag så stämmer inte lönerna 99 av 100 gånger mot vad de ska vara enligt kollektivavtalet.

”Det saknas kontroller”

Vad tänker du om att det är så här?
– Att det saknas kontroller. De svenska företagen kontrollerar inte de företag man lånar in.

Finns det svenska elektriker som kan ta de här jobben?
– Inte till det här priset. Men att det råder brist på elektriker, det är sant. Så de här gästarbetarna borde komma hit för att de behövs, inte för att de är billigare.