Har något kostat skattebetalare så mycket som lagen om offentlig upphandling?
Trafikverket, skolor och apotek. Mikael Nyberg, frilansjournalist och författare, skriver om lagen om offentlig upphandling (LOU) och hur den har lett till ett långsamt förfall.
Jag snackade med en byggjobbare i Skarpnäck.
– Finns det något som kostat skattebetalarna så mycket som LOU, sa han.
En bra fråga.
LOU, lagen om offentlig upphandling, reglerar hur det allmänna ska göra vid beställningar av varor och tjänster. Bestämmelserna härrör ur strikta EU-direktiv och omfattar väldiga belopp, över 218 miljarder kronor 2021.[1]
Alla inköp över en viss gräns ska läggas ut på anbud med noga angivna kriterier. Företagen som deltar i upphandlingen lovar i regel dyrt och heligt att de ska uppfylla villkoren. Då blir lägsta pris avgörande.
Beställaren kan ha god erfarenhet av ett av bolagen eller misstänkta att ett annat inte kommer att göra ett bra jobb. Det hjälper inte. Ett val av ett anbud till högre pris leder ofta till utdragna rättstvister som kan sluta med att upphandlingen underkänns.
Trassel för Trafikverket
Så kommer det sig att Trafikverket till sist tvingats slänga ut ett av bolagen i bygget av Västlänken i Göteborg. Kontraktet säkrades med dumpat pris men kalkylen sprack. Nu har en av etapperna havererat och hela projektet blir kraftigt försenat.[2]
Det är inte första gången LOU trasslat till det för Trafikverket. 2011 hade ett brittiskt byggbolag misskött banunderhållet i Västra Götaland till den grad att verket bestämde sig för att avsluta kontraktet. Balfour Beatty fick 125 miljoner kronor för att i förtid lämna spåren.
Efter nästa upphandling var företaget tillbaka – med fortsatta svårigheter att klara sitt jobb.
Efter nästa upphandling var företaget tillbaka – med fortsatta svårigheter att klara sitt jobb.
Sedan slutet av 1980-talet har politikerna i brett samförstånd sålt offentliga inrättningar till privata företag, lagt ut verksamheter på anbud och skapat marknader för vård, skola och omsorger.
Utrymmet för samhällsplanering och beslut i demokratisk ordning har krympt i samma utsträckning som lycksökare och storföretag fått fri dragningsrätt till skattemedel.
Ett långsamt förfall
Vi ser följderna i ett långsamt fortskridande förfall. Privata skolor konkurrerar med glädjebetyg, tåg blir allt oftare försenade och apotek lagerför inte längre viktiga mediciner.
Då oroar sig de privata intressenterna för en folklig motreaktion. De ser sig om efter politiska stöttor. Företrädare för de största kapitalen har i flera år odlat kontakter med Jimmie Åkesson och hans grabbar.
Då oroar sig de privata intressenterna för en folklig motreaktion.
Syftet är att befästa en majoritet i riksdagen för vinsterna på det allmännas bekostnad, förklarar Roland Poirier Martinsson, redaktör vid storföretagens propagandacentral Timbro, för Dagens Nyheter:
”Hur gör man det? Jo, genom borgerligt samarbete med Sverigedemokraterna. Att behålla bolagiseringen av vård, skola och omsorg är vad det här regeringssamarbetet vilar på.”[3]
Fotnötter
