Elutbildning i Malmö kritiseras av Skolinspektionen – Thorengruppen hotas av vite

En av de senaste kritiserade skolorna är Thoren innovation school i Malmö, där stora brister konstaterats på el- och energiprogrammet.

Skolan riskerar även att stängas helt och hållet om nya allvarliga brister uppkommer inom de närmaste två åren. Det här rapporterar Dagens nyheter.

Den elutbildning som kritiseras på Thoren innovation school i Malmö har inriktning mot IT. Skolinspektionens kritik mot skolan handlar bland annat om att många av eleverna inte får någon apl, arbetsplatsförlagt lärande.

Elever berättar för Skolinspektionen att de till stor del lämnas ensamma i ett klassrum. ”Vi får ingen undervisning alls”, ”vi sitter här och gör ingenting, det känns hopplöst”, säger några elever i Skolinspektionens utredning.

Risk för bristande kvalitet

Skolinspektionen har den senaste tiden intensifierat tillsynen av Thorengruppens skolor eftersom många av dem har så allvarliga brister.

Samtidigt har myndigheten stoppat koncernen från att expandera. Den får varken utöka befintliga eller öppna nya skolor innan bristerna i de som redan finns är åtgärdade.

Kritiken mot Thorengruppens skolor är något Elektrikern har skrivit om tidigare. För ett år sedan, i mars 2022, rapporterade vi om kritik från både lärare och Skolinspektionens mot en annan av Thorengruppens skolor: Yrkesgymnasiet i Norrköping. Även där handlade en stor del av kritiken om brister i apl:en.

Andreas Åström är näringspolitisk chef på Installatörsföretagen. Han säger att de brister som återkommande uppdagats av Skolinspektionen är allvarliga, inte minst gällande apl-delen.

– Den arbetsplatsförlagda utbildningen är helt central och är det så att skolorna slarvar med den delen så blir kvalitetsproblemen monumentala. För om man inte kopplar praktiska övningsmoment med teorin så kommer vi att riskera ohyggliga kvalitetsproblem när alla viktiga elinstallationer ska göras i framtiden.

För låga bidrag

Andreas Åström säger att en anledning till bristen på apl-platser kan bero på att de statliga bidragen för detta är för låga.

– Branschen tar ett stort ansvar, men de statliga bidragen för apl-platser kompenserar inte det ansvar som företagen tar för de här eleverna. Svenskt näringsliv har räknat ut att Sveriges företagare lägger nästan två miljarder kronor årligen på samverkan med gymnasieskolan, och det kompenseras man inte för från staten.

Det krävs en yrkesutbildningarnas renässans, för vi har en stor brist på yrkesutbildade personer i vårt land.

Tillsammans med Elektrikerförbundet arbetar Installatörsföretagen för att höja kvaliteten på landet el-utbildningar. Ett exempel är ETG-konceptet som parterna gemensamt dragit igång.

– Branschen har tagit ett stort ansvar för att öka kvaliteten på utbildningarna och satt sig själv i förarsätet, detta då man märkte att yrkesutbildningarna brast i kvalitet, säger Andreas Åström.

Han säger att yrkesutbildningarna länge har varit styvmoderligt behandlade.

– Det krävs en yrkesutbildningarnas renässans, för vi har en stor brist på yrkesutbildade personer i vårt land. Våra företag efterfrågar väl utbildade elever, som klarar de krav som ställs.

”Friskolor är inte dåliga”

Pontus Boström är Elektrikerförbundets andre vice ordförande och ansvarig för utbildningsfrågor på förbundet. Han säger att en av anledningarna till att ETG startades en gång i tiden var att parterna såg att det var väldigt stora skillnader mellan olika elprogram på olika skolor. Kvaliteten behövde höjas.

– Jag påstår att det system vi haft med att släppa fram friskolor helt okontrollerat har förstärkt det faktum att kvaliteten på utbildningarna inte är tillfylles överallt. Valfriheten har prioriterats för kvalitet, när man borde ha gjort tvärtom: prioriterat kvaliteten före valfriheten.

– Vi i Elektrikerförbundet har länge påtalat problemet med att vi släppt fram så många nya skolor. Eleverna är förlorare på det här systemet. Och det är slöseri med skattemedel, för vi får inte ut den kvalitet vi hade tänkt med de skattepengar vi lägger på utbildningarna.

Men Pontus Boström betonar att friskolor generellt sett inte är dåliga.

– Det finns väldigt många dåliga kommunala skolor också, som myndigheterna borde fundera på om de ska få existera.

Lära av Danmark

Pontus Boström har ett förslag på hur kvaliteten på elutbildningarna skulle kunna öka. Genom att titta på Danmark. Där har man tekniska center där man samlar all elutbildning i en region.

– I dag har vi stort antal skolor bara i Stockholm som driver elutbildningar, det är ineffektivt. För varje skola måste köpa egen utrustning, ha egna lokaler och egna lärare.

I dag har vi stort antal skolor bara i Stockholm som driver elutbildningar, det är ineffektivt.

– Om man istället bildade eltekniska center, en fysisk plats som är gemensam för alla olika skolhuvudmän, där man har bra utrustning och utbildade lärare, då skulle man höja kvaliteten på både utrustning och lärare. Hur man sedan upphandlar företag och skolor till ett sådant center är en annan fråga.

– När jag lyfter det här så får jag ofta invändningar om att valfriheten skulle riskeras. Men det funkar ju i Danmark. Och vad jag vet är Danmark inte en kommunistisk stat.