Elektrikerna och EFA har växlat krav på Kraftverksavtalet
Viktiga frågor i årets avtalsrörelse är beredskapen, kompetensutveckling och säkerheten för medlemmarna, inte minst med bakgrund av det säkerhetspolitiska läget.
Motparten i Kraftverksavtalet är EnergiFöretagens Arbetsgivareförening, EFA.
Elektrikerförbundet lyfter i sina krav att Elektrikernas medlemmar jobbar i några av de mest utsatta och känsliga anläggningarna i Sverige: ”Risken för att våra medlemmar blir utsatta för kartläggning och påtryckning från främmande makt har ökat.”
Därför vill Elektrikerna att det i Kraftverksavtalet införs regleringar som ökar skyddet såväl för fackets medlemmar som Sverige som nation. I kraven yrkar förbundet att medlemmarna får utbildning för att kunna se och rapportera eventuella säkerhetsrisker.
– Det vi ställs inför är de säkerhetsrisker och faror som Rysslands invasionskrig i Ukraina har medfört, säger Petter Johansson, ansvarig för Kraftverksavtalet på Elektrikerförbundet, och tillägger:
Säkerhetspolisen har varnat energibranschen för en ökad risk för yttre påverkan från främmande makt.
– Säkerhetspolisen har varnat energibranschen för en ökad risk för yttre påverkan från främmande makt, och det är våra medlemmar som jobbar i detta, och som kan bli utsatta.
Har ni hört något från medlemmarna gällande detta?
– Flera av våra medlemmar har vänt sig till oss med både frågor och oro. Vi har svarat att vi kommer att driva de här frågorna. Det som är viktigt för oss är att de som är experter på det här får hjälpa våra medlemmar och bolagen att identifiera vad det är som kan hända och hur man förebygger det, vilka åtgärder man behöver vidta för att minska säkerhetsrisker för våra medlemmar.
Kritik mot beredskap
En annan fråga som är viktig för Elektrikerförbundets medlemmar på Kraftverksavtalet är frågan om beredskap.
Förbundet yrkar att montör som i beredskap utför arbetsuppgifter som normalt inte faller under beredskapstjänst ska få en utökad dygnsvila.
Även detta handlar om säkerheten, menar Petter Johansson.
– Vilotiderna är en mycket viktig del så att våra medlemmar är pigga och alerta så att risker i arbetet minimeras.
Alla som ska utföra beredskap ska ha rätt utbildning
Petter Johansson är kritisk mot hur själva systemet med beredskap fungerar i dag.
– Det är en affärsmodell som driver på de här riskerna. De största bolagen har ingen egen personal utan bedriver sin verksamhet på elnäten genom upphandling. Dessa kontrakt är ofta på extremt stora områden, och kan vara utformade på så sätt att det blir extra stressigt och pressande för våra medlemmar, ofta just under beredskap.
– De bolag som våra medlemmar är anställda i, som får de här kontrakten, har en liten arbetsstyrka eftersom det är svårt att få tag på personal. Men de som finns pressas stenhårt, de reser långt för att utföra jobben under beredskap och jobbar extremt mycket övertid, vilket innebär stora säkerhetsrisker. Vi vill även att alla som ska utföra beredskap ska ha rätt utbildning.
Vill ha yrkescertifikat
En tredje viktig fråga i de yrkanden som nu lämnats till motparten handlar om just kompetensutveckling.
Elektrikerförbundet yrkar på yrkescertifikat och en yrkesnämnd i branschen, samt att rätten till individuell kompetensutveckling tillförs i kollektivavtalet.
– Vår ambition är att höja arbetsmiljön och statusen på arbetet, säger Petter Johansson och fortsätter:
– Vi måste kunna möta den nya teknikutvecklingen, det händer jättemycket, jättefort i den här branschen just nu. Så det borde ligga lika mycket i arbetsgivarnas intresse,
Vår ambition är att höja arbetsmiljön och statusen på arbetet.
En fjärde fråga handlar om att Elektrikerna vill förlänga reglerna om förhandlingsskyldighet vid entreprenader.
Det är en underrättelseskyldighet för nätägare som inte har egen personal att underrätta facket när de har stora entreprenader.
– Det är för att vi ska kunna säkerställa att det är schysst arbetsmiljö och övriga villkor på de här ställena, och kunna avtalsbevaka.
Hur kommer det sig att det är regler som riskerar att försvinna?
– Från början var det helt omöjligt för arbetsgivarparten att gå med på det, så för att få igenom det så blev det bara under en tidsbegränsad tid.
Det finns pengar i bolagen
När det handlar om lönekrav står Elektrikerförbundet bakom LO-samordningen, vilket innebär ett lönekrav på 4,4 procent, dock med ett lägsta utrymme på 1192 kr per månad och heltidsanställd räknat per individ, samt extra satsning på de lägsta lönerna i kollektivavtalet.
– Vi har en förståelse för att våra medlemmar inte fullt ut kan bli kompenserade för den väldigt höga inflationen som är just nu, men det bygger på att motparten har en förståelse för att vi ska få mer än tidigare. Men även att det inte bara är vi som ska stå tillbaka, utan även ledningarna för de stora energibolagen, säger Petter Johansson och tillägger:
Det inte bara är vi som ska stå tillbaka, utan även ledningarna för de stora energibolagen.
– De vidlyftiga ersättningarna till energibolagens ledningar under senare tid indikerar ju att det finns pengar i bolagen. Så det blir svårt för motparten att förklara att det inte skulle finnas pengar för de anställda.
Precis som i kraven för Installationsavtalet yrkar Elektrikerförbundet för Kraftverksavtalet att de tre undantag som arbetsgivaren får göra enligt de nya reglerna i lagen om anställningsskydd enbart ska gälla förbundets medlemmar. Icke-medlemmar ska alltså inte vara aktuella att undantas vid uppsägning på grund av arbetsbrist.
Även finansieringen av det fackliga arbetet ute på företagen liknar det krav som förbundet ställt för Installationsavtalet. På Kraftverksavtalet yrkar förbundet att en ”förtroendemannakassa” införs som administreras av Elektrikerförbundet.