Mikael Nyberg: ”Bakom robotarna gömmer sig mänskligt arbete”
"Det är på liknande sätt på många privata företag: underbemanning nere på golven, fler och fler formulär att fylla i och en växande byråkratisk överbyggnad. Så fastnar löftet om den artificiella intelligensen i en systematisk dumhet", skriver Mikael Nyberg.
För 250 år sedan presenterade en uppfinnare i Österrike en märklig maskin. Bakom ett skåp med ett schackbräde på ovansidan reste sig en docka i naturlig storlek.
Dockan, som föreställde en turkisk herreman, flyttade pjäser på brädet. Den spelade schack så skickligt att det tog tretton år innan den förlorade ett parti.
Både Napoleon och Benjamin Franklin försökte utan framgång.
Bakom en lucka syntes ett gytter av kugghjul och annan mekanik. Men längre in i skåpet, dold för publiken, gömde sig en levande människa, en framstående schackspelare.
Sjuksköterskor på underbemannade vårdavdelningar sitter på lunchen och förser datasystemen med näring. Själva har de inte tid att äta.
Bakom AI finns arbetande människor
Den mekaniska turken, som underverket kallades, påminner om den nya teknik som omger oss. Mänskligt arbete är gömt också i robotarna och den artificiella intelligensen.
På nätplattformen Amazon Mechanical Turk kopplar gigarbetare upp sig för att utföra tjänster åt företag. En uppgift kan vara att lära självstyrande bilar känna igen allt de möter i trafiken.
Nätarbetare följer ändlösa filmer från bilfärder och taggar sekund för sekund allt som dyker upp: fotgängare, cyklister, parkerade bilar, träd, stolpar, övergångsställen, hastighetsskyltar…
En filmtimme kan ta flera hundra timmar att omvandla till användbar information.
”Vi behöver hundratusentals, kanske flera miljoner timmar data”, förklarar en chef i branschen. Det krävs ”hundratusentals människor för att få igång det här”.
Men de anställda inom vården, skolan och omsorgen blev inte fler. De blev färre.
Cheferna i välfärden ökar – de anställda minskar
På samma sätt är det på många arbetsplatser. En sjukhusdirektör kan med några knapptryckningar få fram detaljerade uppgifter om patienter och budgetutfall.
Men det förutsätter att någon först matat in informationerna.
Sjuksköterskor på underbemannade vårdavdelningar sitter på lunchen och förser datasystemen med näring. Själva har de inte tid att äta.
Parallellt med datoriseringen har de administrativa uppgifterna exploderat inom den offentliga sektorn.
Antalet chefer, administratörer, ekonomer, personaltjänstemän och marknadsförare ökade med nästan 50 procent 2001 till 2013.
Men de anställda inom vården, skolan och omsorgen blev inte fler. De blev färre.
Systematisk dumhet saboterar för tekniken
På liknande sätt på många privata företag: underbemanning nere på golven, fler och fler formulär att fylla i och en växande byråkratisk överbyggnad.
Banarbetare sades upp medan administratörer rekryterades för att sköta upphandlingar och tvista om fakturor.
Det är inte den nya teknikens fel. En orsak är att cheferna hårdare än tidigare försöker kontrollera arbetskraften. En annan är att marknadsmekanismen skenar.
När banunderhållet på järnvägen konkurrensutsattes minskade de direkta underhållskostnaderna på sju år med en tiondel.
Under samma period mer än fördubblades de indirekta kostnaderna. Banarbetare sades upp medan administratörer rekryterades för att sköta upphandlingar, tvista om fakturor och hålla reda på gyttret av företag ute i spåren.
Så fastnar löftet om den artificiella intelligensen i en systematisk dumhet.
Mikael Nyberg är frilansjournalist och författare. Hans senaste bok är ”Kapitalets automatik: mänskliga robotar och systematisk dumhet”.
