Så mycket betalar Unionen för nya medlemmar

Plugget är slut och du har äntligen fått ett jobb. Men borde du inte gå med i facket också? Och den där a-kassan …

Men hur gör man egentligen och vilket fack, och vad får man egentligen för pengarna?

Som alltid när du söker svar går du till Google. Du skriver in ordet ”fackförbund” i sökrutan och klickar på den första sökträffen: ”Fackförbund.nu – jämför och hitta rätt fackförening.”

Länken leder till en jämförelsesajt för olika fackförbund. Men så mycket jämförelse är det inte tal om. Den första stora länken går till Unionen, som beskrivs som ”Sveriges största fackförbund” med ”bra medlemsförmåner”, ”inkomstförsäkring” och ”juridisk hjälp”.

Strax nedanför finns en länk till Ledarna, men du är ju inte chef. Unionen blir nog bra, de är ju ändå störst. Men du kanske ändå ska konsultera fler källor?

Nästa Google-länk går till ”Fackförbund.com – hitta bästa facket för ditt yrke”. 

Också här leder den första stora länken till ­Unionen och nästa till Ledarna. Klickar du dig vidare hittar du faktiskt en jämförande lista över fackförbund. Unionen ligger högst och är det enda facket som ”rekommenderas” av sajten.

Saken är klar. Ett klick senare är du redan inne på Unionens sajt för medlemsansökan. 

Varför leder länkar till Unionen?

Men vad hände egentligen? Varför finns alla dessa jämförelsesajter för fackförbund. Och varför leder så många av dess länkar till Unionen? 

Vi ska återkomma till det, men först kan vi kons­tatera att det inte gått särskilt bra för facken i Sverige de senaste decennierna. Organisationsgraden, alltså hur stor del av löntagarna som är organiserade i ett fackförbund har sjunkit stadigt sedan toppåren i mitten på 90-talet. 

Enligt en sammanställning av professor Anders Kjellberg vid sociologiska institutionen i Lund var 69 procent av löntagarna mellan 16 och 64 år med i facket 2020.

1993 var samma siffra 85 procent. Det är bland arbetare anslutningsgraden minskat mest. 2020 var 61 procent av löntagarna som defi­nieras som arbetare fackanslutna, att jämföra med 73 procent av tjänstemännen.

Det senaste året, med allt fokus på arbetsmiljön under coronapandemin och lättnader i reg­lerna för a-kassan, har siffrorna för första gången på länge stigit något. Men faktum kvarstår: Trenden sluttar stadigt neråt.

Organisationsgraden minskar

Andel av anställda 16–64 år som är anslutna till ett fackförbund (årsgenomsnitt, procent). 
Källa: Specialbearbetningar av SCB:s arbetskraftundersökning av professor Anders Kjellberg

Medlemstapp under lång tid

Vad beror medlemstappet på? Givetvis finns det samhälleliga förändringar som påverkar männi­skors benägenhet att vara med i facken.

Den största nedgången i organisationsgrad skedde åren 2006–2009 som en följd av alliansregeringens förändringar. Skattereduktionen för medlemskapets togs bort och a-kassan blev både dyrare och gav mindre ersättning vid arbets­löshet. 

Men den långsiktiga trenden kan också förklaras på andra sätt. Det lyfts i rapporten ”Vad finns det för anledning att gå med i facket?” som släpptes av den gröna och liberala tankesmedjan Fores i början av 2021.

Rapportförfattarna, bland andra nationalekonomen Lars Calmfors, argumenterar för att det skett en attitydförändring gentemot facket – bort från fokus på solidaritet med gruppen och mot det individuella självförverkligandet.

Eller som en intervjuad uttrycker det i rapporten: ”What’s in it for me?”

Facket fanns i ditt dna

Stefan Carlén är chefsekonom på Handels och var tidigare chef för förbundets medlemsvärvning. Han håller med om att synen på medlemskapet förändrats sedan 80- och 90-talet då nästan alla gick med så fort de började jobba.

– Det fanns i någon sorts dna, när man får ett jobb, då går man med i facket. Det är klart att det behövdes medlems­värvning då också. Men i dag måste vi motivera mycket tydligare varför man ska gå med.

Martin Gunnarsson, förbundssekreterare på IF Metall, håller med.

– Innan kunde man i större utsträckning föra ett resonemang om solidaritet och de delarna än vad som är görligt i dag. Nu får man förklara fördelarna av att faktiskt vara många och göra saker tillsammans.

Vad betyder det i praktiken? I Fores-rapporten har man bland annat gjort en enkätundersökning med 3 000 svarande. De fick tycka till om vad de anser att facket åstadkommer. 

Högst upp kom just individuella för­måner som inkomstförsäkring och andra typer av kompletterande försäkringar, stöd vid arbetsrättstvister och a-kassa (även om det sistnämnda ju faktiskt inte stämmer – fackmedlemskap är inget krav för att få a-kassa).

Samhällsmotiven, som fackens politiska påverkan och en rimlig fördelning mellan löner och vinster, kom samtidigt långt ner på listan. 

Prata inte politik

Rapportförfattarnas slutsatser blev tydliga i en tipslista till facken om hur de kan agera när de ska värva medlemmar: Tryck på de individuella fördelarna, prata kanske inte lika mycket politik. 

Stefan Carlén menar dock att det inte riktigt är så enkelt.

– Ett fackförbund är ändå en förening där förtroendevalda bestämmer vilken verksamhet vi ska ha. En väldigt stor majoritet av medlemmarna tycker att vi ska driva politiska frågor.

Om det är individuella fördelar som ofta är tungan på vågen för den som går med i facket, hur ska då de framtida medlemmarna få reda på vad facket har att erbjuda? Klassiskt fot­arbete och personliga kontakter är fort­farande viktigast enligt både Stefan Carlén och Martin Gunnarsson.

Samtidigt satsar många förbund också på rek­lam. Du kan i dag se gatuannonsering från Lärarförbundet, höra om Kommunal i populära podcast eller se fackförbundsreklam i tv.

Martin Gunnarsson anser att facken, om de ska satsa på reklam, måste göra det långsiktigt och vara beredda att lägga mycket pengar. Att slänga ut annonser här och där tror han inte ger så mycket.

– Det är lätt att prata om Unionen då. De har naturligtvis gjort det där väldigt skickligt. De ­bestämde sig någon gång: hur ska vi göra? – och så har man hållit i det konceptet.

Unionen: Vi ligger i framkant

Unionen själva delar bilden av att de är i framkant när det gäller marknadsföring. Förbundets marknadsföringschef Ulrika Lyth berättar att strategin går att spåra tillbaka till 2010.

Unionen hade då bara några år på nacken och såg både sjunkande medlemssiffror och en ålders­puckel av medlemmar som snart skulle gå i pension. Man satte upp ett mål på 600 000 medlemmar, ett ambitiöst mål då man på den tiden låg på omkring 450 000. Ett mål man i dag nått.

– Det var en kraftsamling över hela förbundet som delvis handlade om marknadsföring men också att sätta värvningsfrågan högt för alla anställda och förtroendevalda, säger Ulrika Lyth.

Samtidigt satsade man också, som ett av de första fackförbunden, på internet och köpte bland annat annonsering på Google så att Unionen hamnar högt om man söker på fackförbundet. Något flera andra förbund tagit efter i dag.

– Vi agerar ju på samma arena som alla andra som vill bedriva marknadskommunikation. De med sina budskap och vi med våra. Och det är inga andra spelregler för oss.

Får andra att göra reklam

Faktum är att Unionen inte bara varit bra på att köpa sökträffar på internet. De jobbar också aktivt med att få andra att göra internetreklam för fackförbundet. 

Och det är här vi till sist får svaret på frågan om ­varför så många länkar på internet leder till just Unionen: affiliate marketing.

Begreppet kan enkelt beskrivas som länk­annonsering. En sajt lägger upp en länk till Unionens medlemskapssida. Klickar besökaren vidare och blir medlem får sajten betalt. 

Och betalningen är bra. För en medlem betalar Unionen 420 kronor. Om medlemmen är chef ­utgår 200 kronor till. 

Det går att se i länkdatan om det handlar om en vanlig länk eller är en betald affiliatelänk. Arbe­tet har gått igenom länkarna på sju jämförelsesajter för fackförbund och har hittat två förbund som betalar för klicken: Unionen och Ledarna. 

Det är alltså ingen slump att det är just dessa fackförbund som också tydligt lyfts fram på de sju sajterna. Eftersom sajterna inte har någon vanlig reklam är sannolikt deras enda inkomst­källa att slussa besökare till just dessa två fackförbund. 

Vissa av sajterna, men inte alla, har texter man kan klicka fram till som berättar att de kan få ­betalt för länkar, men ingen berättar vilka länkar som är betalda eller ej. 

Så får Unionen sajter att länka

”Vana att se annonsmaterial”

Bryter inte det här mot marknads­föringslagen? Annonsering på internet ska ju tydligt annonsmärkas. Nja, säger Konsumentverket som dock inte vill uttala sig i det enskilda fallet.

Marknadsföringslagen är bara tillämplig om det rör sig om kommersiell verksamhet. Och fackförbund är ideella. 

Är det då etiskt? Att Unionen betalar en sajt för att länka till Unionen och att sajten samtidigt rekommen­derar fackförbundet framför andra som inte betalar.

Vi frågar Ulrika Lyth ­specifikt om sajten Fackförbund.com och hur hon ser på Unionens annonsering där.

– Nu är vi ju kunder till sajten, det är inte vår sajt. Men jag tror att de flesta är ganska vana att se vad som är redaktionellt material och vad som är annonsmaterial, säger hon.

Någon dag senare återkommer hon i ett mejl. Där betonar hon bland annat att det finns en om oss-sida på sajten där det framgår att den får ersätt­ning för att förmedla medlemmar, samt att sajten också skriver: ”vilket fackförbund som är bäst för dig beror på vilket yrke du har”.  

Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.