Josefine Larsson: ”Nya utmaningar, nya möjligheter”

Det är mycket som händer just nu runt om i världen. Allt detta har fått mig att fundera en del på saker jag aldrig funderat över tidigare.

Jag vet inte hur det är med er andra, men det har i alla fall gett mig ett nytt perspektiv på hur allt är och hur saker fungerar i samhället.

De som känner mig vet att jag inte är en person som tar för mig och pratar hur som helst, absolut inte innan jag har fått fundera en stund på vad jag ska säga.

Sådan har jag aldrig varit och kommer nog aldrig att bli. Jag tycker om att fundera för mig själv innan jag pratar om saker med andra.

För mig ändrades arbetssituationen i våras, då jag tyvärr blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

I år har jag funderar mycket på alla möjliga saker. 

För mig ändrades arbetssituationen i våras, då jag tyvärr blev uppsagd på grund av arbetsbrist. Det kom inte som en jättechock men tråkigt ändå.

Jag visste också att det inte bara var på min firma detta skedde. Jag hade hört att det var på fler ställen i landet det varslades om uppsägningar och korttidspermitteringar.

Jag tänkte att möjligheterna för mig att få ett nytt jobb nu skulle vara begränsade, jag hade redan ställt in mig på att jag nog får gå hemma tills i höst. 

Jag pratade med killarna jag jobbade med på ett ställe som jag var uthyrd till. De pushade mig att söka jobb både hos dem och på deras montageavdelning.

Tidigare hade jag funderat flera gånger på att jobba som resemontör men ofta skakat bort den tanken. Men den här gången tog jag chansen och sökte jobb på montageavdelningen.

Jag fick gå på en arbetsintervju, jag var jättenervös trots att jag hade träffat dem tidigare.

Jag tror på en byggbransch där alla är välkomna. Jag hoppas vi kommer dit en dag och att jag får se det med mina egna ögon.

Det hela slutade med att jag fick mig ett nytt jobb innan min uppsägningstid var över. Det trodde jag aldrig, jag var lite i chock och väldigt glad. 

Så nu reser jag runt i landet som elektriker, nya utmaningar och nya möjligheter.

Tyvärr så har jag redan stött på denna motbjudande machokultur, men jag kämpar på. Jag hoppas att om jag kämpar på så ska inte de yngre tjejerna behöva möta denna kultur när de börjar inom byggbranschen.

Jag tror på en byggbransch där alla är välkomna. Jag hoppas vi kommer dit en dag och att jag får se det med mina egna ögon. 

I samband med mitt nya jobb var jag tvungen att byta fack till Byggnads och fick lämna mitt uppdrag som ELQvinna i VK16.

Men jag hoppas det kommer någon ny som vill ta över och fortsätta kampen efter mig.

Tillsammans kan vi skapa något fantastisk, det är jag säker på!