Felix Finnveden: ”Corona avslöjar klassamhällets djup”

I skrivande stund pågår krishanteringen till följd av Coronaviruset för fullt och sällan har väl klassamhället varit så uppenbart.

De allmänna råden är att stanna hemma om du har minsta förkylningssymtom. Har du varit i något av de länder som är hårdast drabbat ska du stanna hemma 14 dagar.

För att möjliggöra det har regeringen temporärt slopat karensavdraget och kravet på sjukintyg efter sjunde kalenderdagen. Gott så. 

I första rummet kommer alltid tjänstemännen – även om det inte är de som tar den största risken.

Regeringen visar i allmänhet prov på att vara sansade och stakar för Sverige ut en annan väg än den där hela samhället sätts på undantag.

Om taktiken fungerar kommer regeringen troligen rädda oss ifrån tusentals varsel och nedskärningar.

Exakt det vi förväntar oss av en facklig statsminister. Det visar på omsorg om hela befolkningen oavsett samhällsklass.

I de riktlinjer och förhållningssätt som går ut från företag till anställda saknas däremot den omsorgen.

En nära vän till mig, som är anställd i en butikskedja, fick nyligen ut riktlinjer från huvudkontoret för hur smitta ska undvikas.

I riktlinjerna uppmuntrades bland annat de anställda att jobba hemifrån om möjligt och att alltid använda sitt eget tangentbord och mus. Alla kundbesök skulle tillsvidare skötas per telefon.

Klass är nämligen inte bara ett begrepp som definieras i ekonomiska mått. Det handlar lika mycket om vilken status du har och hur mycket makt du besitter.

Min vän jobbar i butik, butikerna ska vara öppna som vanligt. Riktlinjer specifikt för de butiksanställda kom senare. Där påmindes det om att tvätta händerna och att använda handskar samt att sprita butikens dörrhandtag ofta.

Bakom kassan finns ett tangentbord och en mus, samma för alla. 

En annan vän som jobbar som personlig assistent på ett av de stora assistansbolagen fick häromdagen veta att merparten av företagets kanslipersonal kommer jobba hemifrån. Då nås de per mejl, för de saknar jobbmobiler och kan ju inte flytta de fasta telefonerna.

Riktlinjer för de personliga assistenterna har ännu inte kommit. 

Det är två exempel på att i första rummet kommer alltid tjänstemännen – även om det inte är de som tar den största risken.

Såväl personliga assistenter som butiksanställda har daglig och nära kontakt med betydligt fler människor än kanslipersonalen. Ändå är ansträngningarna och satsningarna för att skydda dem mindre.

Din frihet och chans till god hälsa begränsas för att ditt jobb inte är ett av de prioriterade. Att du för överklassen är utbytbar.

Förnuftet säger ju att tjänstemännen måste vara mer närvarande och tillgängliga än normalt för att hantera eventuella kriser i verksamheten till följd av Corona. 

Men klassamhället prioriterar sällan de på golvet. 

Klass är nämligen inte bara ett begrepp som definieras i ekonomiska mått. Det handlar lika mycket om vilken status du har och hur mycket makt du besitter.

Eller snarare hur din frihet och chans till god hälsa begränsas för att ditt jobb inte är ett av de prioriterade.

Att du för överklassen är utbytbar.