I förra veckan rapporterades att de svenska facken inte lyckats hejda Europafackets remissvar om minimilöner. Något som i sin tur ger EU-kommissionen större möjligheter att få igenom sitt förslag om minimilöner i EU.
– Det som stör mig är att det här initiativet hotar att slå sönder ganska välfungerande arbetsmarknadsmodeller i Europa, säger den svenske Europaparlamentarikern Johan Danielsson (S).
Johan Danielsson, Europaparlamentariker (S)Bild: Anna Norling
Det största problemetsom Johan Danielsson ser med minimilöner på EU-nivå är att det skulle innebära en politisk inblandning i lönebildningen.
– Troligtvis inte genom att vi skulle behöva införa en lagstadgad minimilön, utan genom att vi tvingas allmängiltigförklara kollektivavtalen, som i Finland.
– Anledningen till att man inte vill det från de fackliga
organisationerna i Sverige är att det på sikt skulle leda till lägre incitament
för organisering och därmed lägre organisationsgrad, försvagade fackliga
organisationer som skulle underminera hela vår arbetsmarknadsmodell.
– Det är det som är risken. Däremot är det viktigt att säga att det är högst oklart vad som kommer att hända. Jag tror det finns en ganska stor ovilja att köra över medlemsstater som Sverige och Danmark.
Och då kan väl jag tycka att det vore bättre om de bara höjde sin egen minimilön istället för att göra det på EU-nivå.
Bakgrunden till att kommissionen driver frågan om minimilöner i EU är att jämna ut löneskillnaderna i de olika medlemsstaterna. Det som diskuterats är en minimilön som är 60 procent av medianlönen i varje medlemsstat.
– Man målar upp högst verkliga problem, men så föreslår man
den här lösningen. Vi har ett problem med väldigt låga lägstalöner i många
medlemsstater med en växande andel arbetande fattiga, säger Johan Danielsson
och fortsätter:
– Problemen med de länder där det finns låga minimilöner är
att de även har låga medianlöner. En minimilön på 60 procent av medianlönen
skulle slå väldigt olika i de olika medlemsstaterna. Det skulle till exempel
innebära en höjning av minimilönen i Bulgarien med 30 cent, men i Tyskland med
3,50 euro.
Enligt Johan Danielsson är många av de medlemsländer som förespråkar EU-direktiv för minimilöner just de länder som har lägst minimilöner i förhållande till medianinkomsten.
– Och då kan väl jag tycka att det vore bättre om de bara
höjde sin egen minimilön istället för att göra det på EU-nivå. Vi har till
exempel en tysk ordförande som har lovat detta, och Tyskland har en minimilön
på 45 procent av medianlönen. Så det vore väl enklare om de bara höjde sin egen
minimilön.
Man har sagt att förslaget inte ska äventyra vår arbetsmarknadsmodell, men man har ännu inte presentera hur man ska kunna garantera det.
Johan Danielsson påminner också om att det finns formella hinder för att införa ett EU-direktiv om minimilöner.
Den artikel i fördraget som är tänkt att användas vid ett direktiv om minimilöner får nämligen uttryckligen inte användas för att lagstifta om nationella angelägenheter som löner eller strejk.*
Tillsammans med de övriga svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikerna har Johan Danielsson arbetat för att få kommissionen och parlamentet att förstå den nordiska situationen.
– Jag har haft långa samtal med ansvarig kommissionär för
att få honom att titta på andra lösningar, och även talat med vår politiska
grupp i parlamentet. Och man förstår situationen till viss del.
– Man har sagt att förslaget inte ska äventyra vår
arbetsmarknadsmodell, men man har ännu inte presentera hur man ska kunna
garantera det – och det är man svaret skyldig.
* I den artikel som ger EU lagstiftningsbefogenheter på arbetsmarknadsområdet (Artikel 153 FEUF) anges också att dessa befogenheter inte gäller ”löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout”.
