Rafael kan sällan ta ut semester

Rafael Hernandez Moreno ber att vi ska träffas över en kaffe nära hans lägenhet i Viladecans, söder om Barcelona.

Han är sjukskriven i fyra veckor efter en besvärlig blindtarmsoperation och linkar dit.

– Jag har aldrig varit sjukskriven tidigare, men nu var det ingenting att göra åt. Jag får ungefär 400 euro (cirka 4 100 kronor) i ersättning för de här veckorna. Det är väldigt lite, suckar han.

Dessutom är det frustrerande att inte få jobba.

– Jag jobbar normalt 50 timmar i veckan. Både med olika installationer och besiktningar men även med pappersarbete. Sedan jag blev egen är det en del sånt. Min fru har erbjudit sina tjänster när det gäller fakturering, kontakt med kunder och så vidare men jag vill inte ha hjälp av henne. Äktenskapet är viktigare än att ha en samarbetspartner i henne, funderar han.

Däremot hjälper 19-årige sonen till med mallar och annat i datorn.

– Han funderar på att bli elektriker också. Vi får väl se. 

Ett problem, som Rafael ser det, är att det i Barcelonatrakten finns väldigt många elektriker – varav många oseriösa på en svart marknad.

– Det finns inte så många som är certifierade. Det finns däremot många som jobbar som elektriker ändå, vilket ju är tillåtet bara någon certifierad kontrollerar installationen och skriver på. Tyvärr finns det till och med många elektriker…

Han fnyser åt ordet ’elektriker’ i det här sammanhanget när han fortsätter:

–…som erbjuder sig att bara skriva på utan att ens ha varit i närheten av det utförda jobbet. Mot betalning förstås. Man hittar dem på nätet bland annat. Det är givetvis förbjudet och de riskerar att bli av med licens, men allvarligast är ju att husen kan brinna upp! De visar ingen respekt, varken för yrket eller något annat.

Nyligen hörde en nybyggd restaurang i Barcelona av sig till honom.

– De ville att jag skulle skriva på. Jag sa att det är tre dagars arbete för att kolla allting, men det var de inte beredda att betala. Istället undrade de om jag var riktigt klok. De erbjöd mycket mindre men jag sa nej och de, antar jag, löste det på något annat mindre seriös sätt. 

Hans sjukskrivning har fått honom att fundera mycket på sociala förmåner och han frågar hur det är i Sverige. Själv har han betalat in till en privat pensionsförsäkring som utfaller när han fyller 58 år. Då ska han dra ner rejält på arbete, även om han inte räknar med att kunna sluta helt. Redan känner han att kroppen är lite sliten.

– Det blir ingen stor pension och, ärligt talat, vet inget hur det här landet kommer att vara då. Är det ens Spanien? Eller är Katalonien ett eget land? Det är ju en stor fråga här.

– Men jag har planerat för pension hela livet och bland annat köpt en parkeringsplats och en liten lagerlokal. De räknar jag med att kunna hyra ut. Liknande lösningar är rätt vanliga här.

För många svenskar är Barcelona synonymt med semester.

Rafael ler och säger att han knappt vet vad det är.

– Jag tar någon enstaka dag ledigt ibland och, i bästa fall, lyckas vi ha en ledig vecka med familjen. Men nu efter sjukskrivningen får vi väl se hur det blir.