”Vilket århundrade lever Svenskt Näringsliv i?”
”Så fort det är dags för avtalsrörelse så ska de måla upp en bild om hur dåligt det går för Sverige och konstigt nog är de alltid vi arbetare som ska stå tillbaka”, skriver Claes Thim.
Är du en av dem som fortfarande funderar varför man ska vara medlem i facket? Du kanske har valt att stå utanför eller funderar på att gå med?
Jag skulle kunna skriva en hel bok om solidaritet, vilka bra försäkringar vi har och att de ger dig chans till inflytande över din arbetssituation men de tänkte jag inte göra.
Inte för att dessa saker inte stämmer eller är oviktiga. Men enklaste motiveringen om varför du ska bli medlem kommer vår motparts huvudorganisation, Svenskt Näringsliv, med själva.
De släppte nämligen nyligen sina fyra viktigaste mål inför nästa års avtalsrörelse. När man läser dessa kan man undra i vilket århundrade de lever i. De verkar helt ha missat de ökade löneklyftorna sedan 90-talet.
Samtidigt har också otrygga anställningar ökat, främst för unga och de kvinnodominerande branscherna.
Klart de inte har missat detta utan de ger blanka f*n i det. Så fort det är dags för avtalsrörelse så ska de måla upp en bild om hur dåligt det går för Sverige och konstigt nog är de alltid vi arbetare som ska stå tillbaka.
I korta drag så vill Svenskt Näringsliv att vi ska stå tillbaka i våra löner och att ingångslönerna ska vara lägre. Det ska också vara lättare för företaget att differentiera lönerna.
De toppar dessa förslag med att säga att vi borde öka på möjligheten för företagen att stycka upp arbetstidens förläggning, mer övertid, fler visstidsanställningar och lättare att hyra in.
”Det ska vara flexibelt på arbetsmarknaden” brukar de slänga sig med.
Tycker du dessa saker är bra?
Då kanske du inte passar in i vår förening, men om du som jag undrar vad Svenskt Näringsliv håller på med?
Då skulle jag rekommendera dig att snabbast möjligt gå med i facket.
Tack för mig!
Svenskt Näringslivs 4 mål inför avtalsrörelsen 2020
1. Löneökningstakten ska sänkas.
2. Ingångslönerna ska leda till att trösklarna till arbete sänks.
3. ”Möjligheterna för företags- och medarbetarnära lönebildning ska öka. Fördelningen av löneökningarna inom ramen för siffersatta avtal ska göras av företaget. Inte genom individgarantier, generella lönehöjningar och stupstockar.”
4. Svenskt Näringsliv vill också utveckla de centrala avtalen för att öka utrymmet att variera arbetstidsförläggning, övertid, visstidsanställningar samt inhyrning.
(Listan har tidigare publicerats i Arbetet.)