Vården missar lätt skador efter olyckor med el

Elolyckor orsakade av vanlig hushållsel, kan ge allvarliga skador långt efter olyckstillfället. Den som råkat ut för strömgenomgång ska omedelbart uppsöka akutsjukvård för undersökning.

Anna Blomqvist, forskare, specialistläkare i Yrkesmedicin och nyligen pensionär, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att undersöka risker med strömgenomgång.

Som läkare har hon kommit i kontakt med patienter som råkat ut för elolyckor och som fått diffusa symptom lång tid efter olyckstillfället.

LÄS ÄVEN: Elolyckor: Vi lär av varandras erfarenheter

Man skiljer mellan en strömstöt och strömgenomgång. Men vad som är vad kan vara svårt att avgöra. En kortvarig strömstöt med låg spänning 12-24 V, ger inga bestående skador.

Men vid strömgenomgång, när kroppen blir en del av strömkretsen, är risken för allvarliga skador däremot stor, även vid vanlig hushållsel på 220-230 V.

Skadorna beror på hur lång tid man varit utsatt, vilken väg strömmen tagit genom kroppen samt hur hög spänningen och strömstyrkan varit. Om motståndet är stort sker en stark värmeutveckling, vilket kan orsaka skador på djupet långt från kontaktställena på huden.

– Strömgenomgång kan ge symptom som i regel uppkommer kort efter olyckan men som kan visa sig flera år efter olyckstillfället. Det kan leda till defekter på nervsystemet, tinnitus, muskelförtvining, koordinationssvårigheter, minnesförlust, dålig blodcirkulation, hjärtflimmer, hjärnskador, njurskador och impotens, upplyser Anna Blomqvist.

Vid högspänningsolyckor på mer än 1 000 V är risken för allvarliga skador givetvis större, men även strömgenomgång av vanlig hushållsel, kan ge skador på sikt. Anna Blomqvist har träffat många patienter som råkat ut för elolyckor och fått symptom i efterhand.

– Men när de som drabbats söker hjälp för sina besvär och menar att det har samband med att de råkat ut för en elolycka tidigare, kan det hända att de inte blir trodda. Det finns på sina håll en missuppfattning, även inom sjukvården, att det är ofarligt att få lågspänningsström genom kroppen, framhåller Anna Blomqvist.

Därför har hon nyligen vänt sig till Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO), för att påtala bristerna: Patienter ska inte bli nekade vård efter elolyckor med lågspänningsström. Men myndigheterna anser inte att det är deras jobb att ta tag i frågan.

– Någon central myndighet måste ta ansvar för att detta når ut! Om fler kände till vilka risker det innebär att utsättas för strömgenomgång, då skulle man inte ta så lätt på elolyckor. Det är ett attitydproblem. De förstår inte allvaret, säger Anna Blomqvist.

LÄS ÄVEN: Elolyckor: Nära-döden-upplevelser och skuldkänslor

De flesta elolyckor som drabbar elektriker beror på att man utför installations- eller servicearbete utan att man slagit av spänningen. En annan vanlig orsak är att yrkesarbetare använder elektriska maskiner som saknar jordfelsbrytare.

Ibland kan saker vara strömförande beroende på trasiga elledningar eller apparater.

För den som direkt eller indirekt arbetar med el, rekommenderar Anna Blomqvist att ladda ner en norsk app, där det finns bra information om hur man ska göra för att undvika strömgenomgång och hur vården ska agera för att hantera personer som drabbats.

Appen finns under: http://stami.no/stromskader

Nu har Anna Blomqvist tillsammans med forskaren Martin Tondel arbetat fram en checklista åt sjukvården, hur de kan undersöka patienter som råkat ut för elolyckor.

Efter en strömgenomgång genom bålen, från arm till arm, är det viktigt att man blir ordentligt undersökt på ett akutsjukhus så snabbt som möjligt. Man bör vara under observation i tolv timmar.

Om muskulaturen skadats vid strömgenomgång utsöndras myoglobin. Genom ett blodprov kan man se om myoglobinhalten höjts. Då kan man upptäcka hur allvarlig skadan är.

Sök på strömgenomgång på www.internetmedicin.se.

Några månader efteråt ska det göras en uppföljning för att kontrollera värdena. För att se om musklerna påverkats ska man mäta arm- och benomfång strax efter olyckan och jämföra värdena senare.

Det är också viktigt att följa upp om det gjorts anmälningar till Arbetsmiljöverket och/eller Elsäkerhetsverket. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla elolyckor till Arbetsmiljöverket, även om det inte har uppkommit skador.

För allmänheten är det frivilligt att anmäla till Elsäkerhetsverket.

LÄS ÄVEN: Cia Holm: ”Kunskapen om elolyckor måste bli bättre”

Om kroppen tagit skada kan det vara svårt att bli av med besvären efteråt. Sjukgymnastik i måttlig omfattning kan vara till hjälp för att man inte ska bli sämre.

Men med en noggrann undersökning och dokumentation har man större chans att skadan blir klassad som arbetsskada och få ersättning av Försäkringskassan.

– Vi vill att det ska finnas blanketter på sjukhus och vårdcentraler, så man kan göra en anmälan till Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket direkt och att man även kan få träffa en kurator när man råkat ut för en elolycka, påtalar Anna Blomqvist.

---

Vad händer i kroppen när du får ström i dig?

• Brännskador
• Muskelkramp och vätskeförlust
• Skador på nervbanorna
• Påverkan på hjärtrytmen

---

Vad ska du göra om en elolycka inträffar?

• Bryt strömmen.
• Om det inte går att bryta strömmen – rör inte bar hud utan dra i kläder eller använd ett ickeledande föremål mellan dig och den skadade.
• Undersök den skadade och påbörja första hjälpen vid behov.
• Vid allvarlig olycka – Ring 112.
• Anmäl olyckan till din arbetsgivare.
• Se till att arbetsgivaren, i samråd med skyddsombud, anmäler olyckan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
• Ansök om arbetsskadeersättning hos Försäkringskassan.
• Om du behöver hjälp, vänd dig till ditt skyddsombud eller din fackliga organisation.

---

Uppsök alltid sjukvård om du:

• Fått ström genom kroppen.
• Träffats av en ljusbåge.
• Blivit medvetslös.
• Fått brännskador.
• Drabbats av domningar eller kramper.
• Råkat ut för ett blixtnedslag.

Kontakta sjukvården även om olyckan inte verkar så allvarlig.
Boka återbesök inom tre månader.

Källa: Elsäkerhetsverket

---

Sena effekter av strömgenomgång – veckor till månader

• Cirkulationspåverkan
• Nervskada
• Smärttillstånd
• Påverkan på autonoma nervsystemet ex. urinblåsa, temp/blodtrycksreglering, impotens
• Problem med uppmärksamhet, närminne, koncentration
• Postttraumatiskt stressyndrom, depression, ångest
• Muskel- och/eller senskada
• Hörselskador, tinnitus
• Nedsatt syn 

---