• Bild: Pixabay/Riksdagen.se/Montage

Den svenska arbetsmiljön sviker, anser sex riksdagsledamöter från 6F-förbunden. Därför lämnade de i slutet av november en gemensam motion till riksdagen, där de uppmanar till politiska insatser.

”Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna” heter motionen som 27 november lämnades in till riksdagen. Bakom motionen står sex riksdagsledamöter från 6F-förbunden: Leif Nysmed, Teres Lindberg, Kadir Kasirga, Lars Mejern Larsson, Björn ”Böna” Petersson och Magnus Manhammar – alla (S).

De menar att det behövs satsningar för att komma till rätta med de arbetsmiljöproblem som orsakar allvarliga olyckor och tillbud i arbetslivet.

”För alla som går till jobbet, anställd eller företagare bör rätten att få komma hem efter arbetsdagen vara okränkbar. Varje år dör trots det ungefär en person i snitt per vecka i en arbetsolycka. Det är oacceptabelt att dödsfallen i arbetet tillåts stabiliseras på en sån hög nivå”, inleds dokumentet.

LÄS ÄVEN: Efter dödsolyckorna – förbundet pressar regeringen

Motionsskrivarna fortsätter med att påpeka att det, utöver de direkta arbetsolyckorna, även finns ett stort antal andra dödsfall som är arbetsrelaterade. De lyfter som exempel fram hur exponering för asbest, kvartsdamm och andra cancerogena ämnen kan leda till symptom och sjukdomstillstånd långt senare.

De understryker även att psykosocial belastning i arbetet kan leda till att personer väljer att avsluta sitt liv.

”Även sjukdomsrelaterade dödsfall kan bero på arbetsmiljöfaktorer”, skriver de.

De menar att den nollvision för dödsolyckor i arbetet som 2016 antogs av den då socialdemokratiskt ledda regeringen och arbetsmarknadens parter inte haft någon större effekt för arbetsmarknaden som helhet.

Snarare, påpekar de med hänvisning till Arbetsmiljöverkets statistik, har andelen arbetsplatsolyckor de senaste tolv åren ökat i förhållande till arbetskraftens storlek.

Åtgärder skribenterna vill se för att bemöta problemet:

→ Dels förespråkar de en ökning av risken för sanktioner när man fuskar med arbetsmiljön. Därför förordar de mer resurser till myndighetssamverkan mellan arbetsmiljöverket, ekobrottsmyndigheten, polisen, skatteverket och Migrationsverket.

→ En annan åtgärd de vill se är att organisationen för preventiva insatser stärks. Här föreslår de som exempel statligt stöd till utbildning av skyddsombud, samt ökad information om arbetsmiljö på yrkesprogram och yrkesvux.

→ De vill även se en företagshälsovård som arbetar preventivt i högre grad än idag. Där förespråkar de en lagändring som gör att avtal om företagshälsovård blir obligatoriskt för företag med anställda. Företagshälsovården ska även vara närvarande på arbetsplatsen för att finna brister i exempelvis arbetets organisering och ergonomi. Kontakten med företagshälsovården ska dessutom vara återkommande under hela yrkeslivet.

”Företagshälsovården ska arbeta preventivt och promotiv, arbeta för förbättrad ergonomi, minskad stress och besöka arbetsplatser och uppföljning av brister som uppdagats”, skriver de i motionens avslutande stycke.

LÄS ÄVEN: Systematiskt fusk orsakar dödliga arbetsolyckor

Motioner i riksdagen – så funkar det:

En gång om året får riksdagsledamöterna lämna motioner, förslag, i praktiskt taget vilket ämne som helst. Det är vid den allmänna motionstiden som äger rum på hösten. 2018 började allmänna motionstiden den 24 september och slutade den 30 november klockan 16.30.

När en motion kommit in lämnas den till det riksdagsutskott som ansvarar för området som motionen tar upp. I det här fallet hänvisades motionen till Arbetsmarknadsutskottet. Utskottet går igenom motionen och föreslår vad riksdagen ska besluta. För många av motionerna startar utskotten detta arbete först under våren. Därefter fattar riksdagen beslut om motionen.

På riksdagens webbplats publiceras beslutsdatum för respektive motion så snart tidpunkten är bestämd.

(Läs mer om motioner på riksdagen.se)

Chris Smedbakken
christina.smedbakken@mittmedia.se