”Lågt lönemärke gynnar högavlönade”

Industriavtalets märke har legat för lågt vilket lett till att privatanställda tjänstemän fått högre löneökningar lokalt. Det här har lett till att löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän ökar. Det menar fackförbunden i 6F som kritiserar den lönebildningsmodell som gällt de senaste 20 åren där exportindustrin sätter märket.

Förbunden i 6F har länge kritiserat modellen som de anser cementerar löneskillnader. 6F ser det också som problematiskt att inte ha inflytande över medlemmarnas lönenivåer.

Förbunden har därför tillsammans med tankesmedjan Katalys startat ett lönebildningsprojekt som heter ”Lönebildning för jämlikhet”. Fram till nästa sommar ska de ta fram ett antal underlagsrapporter som ska bli en grund för att kunna presentera framtidens lönebildningsmodell.

LÄS ÄVEN: 6F vill skapa en ny modell för lönebildning

När den första rapporten presenterades ”Lågt lönemärke gynnar högavlönade” bjöd 6F och tankesmedjan Katalys in till paneldebatt. Rapporten möttes av kritik från såväl Teknikarbetsgivarna som från industrifacket Livs och fackförbundet Sveriges ingenjörer.

Rapporten har skrivits av Mats Morin, tidigare LO-ekonom. Han har kommit fram till att arbetarnas löner under 20 år ökat mindre än tjänstemännens och en orsak är att det normerande avtalet har underskattat löneutrymmet. Företagen har haft råd att ge mer och det har tillfallit tjänstemännen i större utsträckning.

– Låga centrala avtal lämnar mer kvar till den lokala lönebildningen som inte styrs på samma sätt av det normerande avtalet. I de lokala förhandlingarna får en tredjedel av tjänstemännen ytterligare lönepåslag medan endast en tiondel av arbetarna får det, säger Mats Morin.

LÄS ÄVEN: Striden om märket blossar upp

Eva Guovelin, ordförande i Livs, framhåller att industriavtalet resulterat i 20 år med reallöneökningar och relativt konfliktfritt. Hon tycker att rapporten haltar och att det finns fler dimensioner.

– Tjänstemännens ITP är förvisso en lönekostnad men också resultatet av tidigare avtal. Det är märkligt att räkna med den som lokal löneglidning, säger Eva Guovelin.

Även Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef, och Ulrika Lindstrand, Sveriges Ingenjörer, anser det fel att räkna in ITP. Mats Morin försvarade sig med att även utan ITP ser man sambandet.

Sveriges Ingenjörers egna beräkningar visade visserligen på löneskillnader men så små att de är betydelselösa enligt Ulrika Lindstrand, ordförande i fackförbundet Sveriges Ingenjörer:

– Vi tycker inte att arbetares löner ska öka i samma takt som tjänstemännens.

LÄS ÄVEN: Treårigt avtal möjligt inom industrin

Hon förklarar det med att ingenjörernas innovationer utvecklar företagen och utan dem skulle det inte gå bra och arbetarna skulle bli utan jobb. Hon tycker att industriavtalet har fungerat bra, men behöver utvecklas och att det är viktigt att arbetarefack och tjänstemannafack samarbetar.

Anders Weihe, Teknikföretagen, var kritisk till hela rapporten och menar att det är helt andra faktorer som påverkar inkomstskillnader som att det är för hög skatt på arbete och att olika avtalsformer kan påverka.

Mikael Johansson, ordförande i Målareförbundet och 6F, välkomnar reaktionerna och säger att genom diskussion kommer vi framåt. För LO och dess medlemsförbund är ett av målen att minska löneskillnaderna och Mikael Johansson pekar på att det finns flera rapporter som visar att klyftorna ökar.

– Hur skulle det vara ett hot mot svensk industri om de som har det sämst fick nån procent mer? säger Mikael Johansson.

Helena Forsberg
helena.forsberg@mittmedia.se