Att bli förminskad på jobbet: ”Hämta en man så jag får riktig hjälp”

Varje vecka behandlas butikssäljarna Christine Hall och Therese Grannas som luft av manliga kunder bara för att de är tjejer.

– Det händer inte varje dag men ändå så ofta att det börjar bli normalt, säger Christine Hall.

Hur är det med jämställdheten på jobbet, i familjen eller i skolan? Vad är din syn på manligt och kvinnligt? Frodas fördomarna eller har man koll på dem? Ingen kan säga att man är helt fördomsfri. Så pass självkritisk bör man vara så man vet om man håller sina tillkortakommanden under bevakning eller låter de löpa fritt.

Detaljhandelsföretaget Clas Ohlson jobbar aktivt för jämställdhet. I dag är 65 procent av säljarna i butiken i Insjön kvinnor.

– Jag ser oss som offensiva kring jämställdhet. Vi har mångfaldsfrågan på agendan och strävar efter att uppnå mångfald i hela vår organisation. Totalt har vi en balans mellan män och kvinnor på företaget, men självklart har vi också områden där vi har utmaningar, säger Maria Thulemark på personalavdelningen på Clas Ohlson.

En utmaning i arbetet för jämställdhet, mot trakasserier och fördomar som Clas Ohlson delar med många andra detaljhandelsföretag, är när manliga kunder ser ner på kvinnliga butiksförsäljare och i vissa fall helt ignorerar den kompetens de har bara för att de är kvinnor. Långt ifrån alla män uppvisar ett sådant beteende eller en sådan osäkerhet, men likväl är detta ett återkommande tema i sammanhanget. Förutom att skapa obehag kan fördomar, förutfattade meningar och diskriminering också skapa hinder som står i vägen för ett företags lönsamhet och effektivitet.

För säljarna Christine Hall och Therese Grannas på Clas Ohlson i Insjön är det vissa dagar en kamp för rätten att ta plats på samma sätt som sina manliga kollegor. ”Hämta en man så jag får riktig hjälp”! Välkommen till vardagen i butiken.

Berättelserna från Christine och Therese strömmar in.

– Det är naturligtvis inte helt okomplicerat att bemöta fördomar eller nedlåtande beteenden. Att bli ratad av kunder för att men är tjej är i längden väldigt tärande. Jag kan det här jobbet lika bra som någon annan, berättar Therese Grannas.

Hon har tappat räkningen på alla gånger hon hört en manlig kund fråga efter hjälp från en manlig säljare.

Christine berättar att när hon till exempel står vid servicedisken är en vanlig första fråga från män som kommer och vill ha hjälp om det inte jobbar någon karl här.

– När jag säger att i dag är det jag som hjälper dig med reklamationen, och han ändå fortsätter låtsas som jag inte finns, blir man förstås förskräckt. Det är det värsta, att inte ens få chansen att visa att jag kan, att jag är utbildad och vill göra det bästa för kunden.

Christine berättar också om män som vägrar befatta sig med en instruktionsbok.

– När jag efter mycket övertalning till slut får visa hur verktyget fungerar och att anvisningarna står tydligt skrivet i instruktionsboken, är det inte sällan jag får kränkande kommentarer till tack.

Clas Ohlson har under lång tid jobbat med att försöka förminska stereotypa bilder av manligt och kvinnligt i sin externa kommunikation.

– I vår marknadsföring är mångfaldsperspektivet viktigt, likaså när vi demonstrerar olika produkter, säger Maria Thulemark.

När Therese fick utbildning i hur en skruvdragare fungerar fick hon också uppdraget att hålla i en demonstration i butiken. En manlig kollega, med lika mycket kunskap som Therese om skruvdragaren höll också han en demonstration om verktyget.

– Var tror du alla manliga kunder gick för att lära sig om skruvdragaren? Inte till mig i alla, berättar Therese och skakar på huvudet.

Veckan innan demonstrerade hon en golvrengörare.

– Då hade jag en stor och glad publik.

Det är inte sällan man läser i undersökningar om hur personal inom detaljhandeln inte får utbildning i hur man hanterar kunder som beter sig illa, könssegregerat eller fördomsfullt.

Christine och Therese trivs med sina jobb och med arbetskamraterna. Båda har mycket erfarenhet av sälj och butikskommunikation men efterlyser nu en tydligare strategi för när man ska gå vidare och skriva ner och anmäla kränkande händelser.

– Vi tycker det är svårt att veta när gränsen passerats. Osäkerheten bottnar förstås i att den så ofta gör det, som att det är normalt för mig som tjej att stå ut med kränkande kommentarer från män när man står på knä i butiken och plockar med varor.

Maria Thulemark förstår att företaget kan bli bättre på att uppmuntra personalen att anmäla om man upplever att man blivit kränkt.

– Vi är bra på att prata av oss i stunden men kan bli bättre på att uppmana våra säljare att skriva ner saker som händer. Sedan kan vi också bli bättre på att tillsammans hjälpas åt att definiera varje enskild händelse. Det kan mycket väl vara en kränkning, även om den som drabbats försöker skaka det av sig som att ”Äsch, det där kanske inte var så farligt”.

Innan Christine och Therese går för att möta sina kunder avslutar vi samtalet med att konstatera att jämställdhet inte bara är en värderingsfråga utan även en kunskapsfråga. Den nuvarande generationen har lika stort ansvar som nästa att erövra kunskaperna och arbeta med normer kring män och kvinnor.

Martin Lindström
martin.lindstrom@mittmedia.se