Delade meningar hos eleverna på el- och energiprogrammet

Elettorna sitter i klassrummet och kollar på film. Filmen beskriver mekatronik och automation, en av inriktningarna på el- och energiprogrammet. I klassen går 16 elever, alla killar.

En del har valt programmet för att det är ett yrkesprogram, ett program där det går att komma ut i jobb direkt efter studenten. Andra är intresserade av just el och energi, och ser programmet som ett avstamp för att utbilda sig än mer.

LÄS ÄVEN: Åsa Söderström: ”Jag ska flytta fram gränsen”

– Jag har tänkt att jag vill få jobb snabbt, men efter att jag har jobbat ett tag tänker jag studera på högskolan, jag vill bli lärare. El- och energiprogrammet är en bra utbildning att falla tillbaka på, säger Samuel Nyberg.

William Englund säger att han sökte till el- och energiprogrammet för att det verkade vara ett roligt program. Han kan tänka sig att läsa extra så att han får högskolebehörighet.

– Det är bra att ha vid senare tillfällen, säger han.

LÄS ÄVEN: Fler skoltimmar ska ge obligatorisk högskolebehörighet

Klasskamraten William Ågren är av motsatt åsikt. Han vill läsa så lite teoretiska ämnen som möjligt.

– Skolan är jobbig, konstaterar han.

På el- och energiprogrammet på Polhemsskolan i Gävle går ungefär 100 elever uppdelat på de tre årskurserna. Programmet tar in 32 stycken elever i årskurs ett fördelat på två klasser.

– Antalet elever har minskat ganska rejält, säger Raymond Edgren, lärare och programledare på el- och energiprogrammet.

När Raymond Edgren började 2005 antogs 64 stycken elever i årskurs ett, en siffra som alltså har halverats fram till i dag. Han tror att en stor anledning till det minskade antalet elever är att elevkullarna minskat.

– Vi har väl inte uppfattat att vi har tappat så många sökande på grund av att programmet blivit mindre populärt, det finns andra yrkesprogram som tappat betydligt mer.

LÄS ÄVEN: Förslaget: Yrkeslinjer ska ge högskolebehörighet

Men han säger att han tycker att det är positivt att regeringen nu uttalat att de vill satsa på yrkesprogrammen och åter göra dem obligatoriskt högskoleförberedande, om inte eleverna själva tar beslut om att inte läsa de extra kurserna för högskolebehörighet.

– Jag tycker att det är jättebra att man satsar på yrkesutbildningen. Det var ju också tanken med GY11, att yrkesutbildningarna skulle få ett uppsving, men sedan så kom det att handla så väldigt mycket om att ungdomarna inte skulle få högskolebehörighet, och det känns som när man pratar med människor utanför att det lever kvar en bild att om du går ett yrkesprogram så blir du inte behörig till högskolan. Vilket är fel. Eleverna har alltid haft möjlighet att läsa in den grundläggande högskolebehörigheten, om de valt att själva läsa extra kurser.

LÄS ÄVEN: Regeringen satsar på fler yrkeslärare

Det är några elever varje år på Polhemsskolans el- och energiprogram som läser extra kurser för att få högskolebehörighet, men de är i klar minoritet. De allra flesta läser inte de extra kurserna.

– Yrkesprogrammen kommer att bli mer krävande, och elprogrammet är ju ganska studieintensivt redan som det är, väldigt teoretiskt, väldigt mycket teknik, ellära till exempel. Sedan ska man då läsa än mer, det kanske blir svårt för en del. Det återstår att se, säger Raymond Edgren.

LÄS ÄVEN: Fyra el-grabbar på väg in i arbetslivet

Han funderar över hur regeringens förslag ska fungera i praktiken, när det är så ont om utbildade lärare som det är i dag.

– Intentionen är jättegod, men vem ska undervisa alla dessa kurser? Om man utökar som tanken är så måste det ju till lärare. Och det är ju brist redan nu. Det där vet jag inte hur det ska gå till. Det är ju lärarbrist, inte minst gäller det yrkeslärare. Framför allt inom el. Det är ju sådant högtryck i branschen nu, så det är väldigt svårt att få tag i behöriga yrkeslärare.