Johan och Tommy föder upp fiskar – på Kraftverksavtalet
Från 500 medlemmar till några få i dag. Så ser det ut på Fortum. De senaste åren har outsorcingen gjort att det bara finns några få medlemmar kvar på Fortum.
Två av dem är fiskodlarna Johan Kuljanlahti och Tommy Vähäsalo vid Gammelkroppa i Värmland. I dag de enda renodlade fiskodlarna i Elektrikerförbundet.
– Jag gick tre år på vattenbrukslinjen på gymnasiet i Hällefors, berättar Johan, som nu är 29 år.
Han är uppvuxen i Nykroppa i närheten av fiskeodlingen. Under gymnasietiden bodde han på internat i Hällefors några mil bort. Rumskompis var Tommy Vähäsalo, som också bor i närheten och är jobbarkompis med Johan.
Båda har ett genuint fiskeintresse och ville jobba med detta. På fiskeodlingen i Gammelkroppa var det dags för generationsskifte, och Johan fick ganska snabbt jobb där efter gymnasiet. Tommy kom några år senare.
Under gymnasietiden hade de praktiserat och sommarjobbat på fiskeodlingen och kommit in i arbetet.
Skälet till att Fortum har en fiskeodling här i södra Värmland är att fisken inte har någon chans att vandra förbi kraftverket i Forshaga, det sista kraftverket i Klarälven innan den rinner ut i Vänern. Kraftverket ligger två mil norr om Karlstad.
Det är länsstyrelsen i Värmland som ställt kravet på Fortum. Ska de ha ett kraftverk där inte fisken kan vandra, så måste de ha en fiskodling.
Anläggningen i Gammelkroppa är byggd 1988 och här odlas det upp mer än 200 000 fisk varje år.
Johan trivs med jobbet.
– Jag har alltid varit intresserad av fiske. Jag kan inte klaga.
Vid kraftverket i Forshaga, sju mil bort, finns i dag en fiskfälla. Där sorterar Johan och Tommy fisken och kramar dem på rom under oktober till december.
Rommen skickas sen till ett kläckeri som finns i en nyare anläggning en bit bort från fiskeodlingen. Där kläcks fisken och finns kvar där till april-maj året efter.
Här finns olika fiskar som är sorterade. Det är Klarälvslax, Klarälvsöring, Gullspångslax och Gullspångsöring. Olika arter som man är måna om att bevara.
För att under odlingen kunna skilja på fiskarna, så klipps fettfenan på varje fisk.
När de är små är det svårt att skilja dem åt. När de blir större skiljer det ganska mycket. En Klarälvslax väger som mest 5,5 kilo, medan en en Gullspångslax kan bl uppemot 12-13 kilo
Fisken finns normalt kvar på fiskeodlingen tills de är två år. De väger då runt 170 gram. Det senast året har man gjort försök med att plantera ut ettårslax som då väger 30-50 gram.
Laxen planteras dels ut i Vänern och dels ovanför kraftverket i Forshaga.
– Utan oss hade det inte funnits en enda fisk, säger Tommy.
Verksamheten vid fiskodlingen i Gammelkroppa är noga reglerad av länsstyrelsen i Värmland. Fortum har monopol på fiskeodling, men de kan sälja rom till andra odlingar om länsstyrelsen godkänner detta.
När Fortum planerade att outsorca fiskeodlingen för några år sedan, så byggdes en ny anläggning. Men ingen var då intresserad av att ta över verksamheten. Den blev kvar i Fortum regi. Det mesta av fiskodlingen sker i den äldre anläggningen.
Speciellt oroliga för sin framtid är inte Johan och Tommy. Det kommer att behövas en fiskodling i Värmland under lång tid framöver.
Men det pågår diskussioner om hur det ska anordnas i framtiden. Det är risk för att diskussionen om outsorcing kommer upp på nytt. Det finns också en diskussion om var anläggningen ska finnas.
– Ska de rusta upp här eller bygga nytt i Forshaga. Risken med att bygga i Forshaga är att en hel art kan slås ut om det blir sjukdomar. Blir det sjukdomar nu så kan fisken här slås ut, men då finns det frisk fisk i älven. Blir det sjukdom i älven finns det fisk här, säger Johan.
Regelbundet matas fiskarna med mat som till största delen består av fiskmjöl. Ibland får fiskarna sjukdomar och man blandar i penicilinfoder. Ibland kommer det in parasiter och då tvättar de fisken.
– Det är toppen såna här dagar, säger Johan när vi träffar honom i mitten av augusti, när solen värmer.
Fisken behöver ses till varje dag så Johan och Tommy jobbar helgerna också.
Risken med att bygga i Forshaga är att en hel art kan slås ut om det blir sjukdomar.
– Det är varje dag året runt. Inte bara ett jobb, vi ser oss själva mer som bönder. Det är djur man håller på med. Vi är ju inte kommersiella som andra odlingar. Vi vill bara ha bra kvalitet, säger Tommy.
Varför är fiskodlare då med i Elektrikerförbundet, frågar sig vän av ordning. Johan och Tommy har inte tillstymmelse till elektrikerutbildning och har inga såna arbetsuppgifter.
Jo, det är det som kallas industriprincipen. De få kollektivanställda som finns kvar på Fortum arbetar på kraftverksavtalet och regelverket inom LO är att då alla tillhör samma fackförbund oavsett yrke.
Det är samma regel som gör att en industrielektriker på ett pappersbruk eller järnbruk är med i Pappers respektive Metall.
Men har ni någon nytta av att vara med i Elektrikerförbundet då?
– Vi går ju på kraftverksavtalet. För några år sedan upptäckte vi att vi fick för låg lön. Då hjälpte Elektrikerförbundet till. Vi fick tre tusen mer i månaden plus skadestånd. Vi har fått jättemycket hjälp av Elektrikerförbundet, säger Tommy.
Fiskar du själv?
– Det ska helst vara att jag fiskar regnbåge i en tjärn, säger Johan.
Kraftverksavtalet
De som omfattas av kraftverksavtalet är anställda på företag som bedriver drift eller underhållsarbeten på kraftverksanläggningar för produktion och distribution av elkraft samt värme och gas.
De anställda är maskinister, linjemontörer, driftstekniker, mätaravläsare eller yrkesarbetare såsom skogshuggare, snickare, smeder och fiskodlare.
Källa: www.sef.se