”Ackorden är mer rättvisa och gynnar god arbetsmiljö”

– Ackord är ett mer rättvist lönesystem. Man får ut en lön efter vad man presterat på arbetsplatsen. Ackorden är en av de metoder med vilket man kan motverka dålig arbetsmiljö. Det gynnar en god arbetsmiljö.

Det säger Mikael Pettersson, som är ansvarig för ackordsarbetet inom Elektrikerförbundet. Han skulle vilja att fler av de jobb som görs upp ute på arbetsplatserna skulle bli rena ackordsedlar.

Knappt 15 procent av antalet installationstimmar lämnas in till ackordskontrollen. Det har minskat över tid, men har ökat något sista åren. Därutöver finns många lokala uppgörelser om ackord som bygger på ATL-listan. Mikael Pettersson tror att av allt ackordsarbete, så görs det upp till hälften direkt på företaget och övriga gör inga överenskommelser alls och det betyder att man förlorar 30-50 000 kr per år.

– Det finns så många jämförelser på liknande arbetsplatser mellan timpenning och ackord. Det är en jättestor skillnad hur mycket timmar man lägger ner på arbetet. Mycket färre timmar på ackord. Det har vi många exempel på. Man gör det mer rationellt när man får vara med och bestämma hur det ska gå till, säger Mikael Pettersson.

Nu försöker man uppdatera ackordet. Sef och Eio går igenom ATL-listan, ett ständigt pågående arbete. Framåt vårkanten hoppas Sef kunna presentera en helt ny webblösning. ATL webb ska ersätta Lokala ackcent. En lösning som ska kunna användas i smarta telefoner, läsplattor, både som Mac och PC.

– Vi är ett ungt förbund. Det nya är mer anpassat till dagens teknik. Det blir en enklare hantering där man också kan följa sedlarna var de är i processen, säger Pettersson.

Med ett ungt förbund blir det också viktigt att kunskapsöverföringen blir bra från den äldre generationen elektriker till yngre.

Branschen förändras också. Serviceavdelningarna blir större och där finns inte samma tradition till ackordsuppgörelser.

Från nyåret 2014 ändrades ackordsuppgörelsen mellan Elektrikerförbundet och Eio. Grunden var att man skulle få företag och elektriker att använda systemet och även se över månadslönerna. Fördelningen av ackordspengarna förändrades. Montörerna får en större del och företaget en mindre del än tidigare. Samtidigt förändrades fördelningen inom ackordslaget, där den enskilda månadslönen slog igenom. Tanken var från förhandlarnas sida att det skulle vara en injektionsspruta för ackordet.

Varför tycker ni att det är viktigt att utöka ackordsandelen?

– Det är för att det är ett rättvist lönesystem. Man får ut den lön man presterat på arbetsplatsen.

Ser ni inga arbetsmiljöproblem med ackorden? Som stress?

– Ackorden är en av de metoder med vilket man kan motverka dålig arbetsmiljö. Det gynnar en god arbetsmiljö. Som montör får man mer kontroll. Man får inflytande över hur många man ska vara på arbetsplatsen. Stressen och pressen är hårdare om man inte jobbar mot ackord där företaget styr helt och hållet. Jag får samtal om att det är stressande när man inte har möjlighet att styra bemanningsplaner till exempel.

Det finns de som talar om att man är rädd för en konflikt med arbetsledning.

– Så kan det vara för en som man är ny och oerfaren. Företaget har folk som är så mycket mer insatta. Företaget har alla fakta och det är lätt för dem och styra, speciellt om det är oerfarna montörer.

Det gjordes flera förändringar i avtalet vid senaste avtalsrörelsen. Kan ni se att det påverkat något?

– Det är för kort period för att se i statistiken. Man måste nog se minst ett och ett halvt år.

Man möter en kritik mot att månadslönen ska ge utslag i ackordslagets fördelning. Det finns de som vill ha tillbaka lika lön för hela ackordslaget. Hur ser du på den kritiken?

– Det är inte konstigt att den kritiken finns. Om det skiljer 5000 i lön, så är det en sned månadslönefördelning i sig och kan i vissa situationer ge mer ackordspengar till den som tjänar mer. Men på många företag har man mer jämna löner. Det handlar mer om skillnad när man hämtar folk från andra orter. Vi har fått högre ackordslöner med nya fördelningen, men för en del är lika lön något starkare. Sen finns det en utjämnande faktor i systemet som många glömmer bort, den individuella delen.

Hur stor andel går på ackord?

– Nästan alla har möjlighet att jobba på ackord. Tyvärr är det bara 15 procent som sänder in ackordsräkning till Sef. Fakta är att man på snittförtjänsten tjänar 50 000 kronor på ett år om man mäter sina jobb. Vi kan se en tendens till ökande antal timmar sen 2011.

Men det är mycket som inte finns med i statistiken.

– Det görs oerhört mycket ackord som inte matas in i systemet. Gissningsvis är det ytterligare 50 procent som gjorts upp lokalt. Den nya regeln 7:3A där man lokalt kan komma överens om annat prestationslönesystem kommer inte heller in i statistiken.

En montör säger på annan plats i tidningen att det är kunderna som bestämmer, att det inte går att mäta när det inte finns färdigt underlag.

– Det är klart att finns det inget underlag måste företaget lösa detta. Elektrikern måste ha förutsättningarna och det fårman diskutera på etableringsförhandlingen. På små orter är företag mer i beroendeställning till sin kund och oroliga. Storstäderna behöver man inte vara lika rädd för kunden.

Vad händer framåt?

– Det är vår ide att modernisera listan. Det finns nytt material på marknaden. Det är ända sen oktober 2010 sen sista uppdateringen. Centralt försöker vi hålla listan aktuell och vi gör det i en arbetsgrupp med Eio. Nya ATL-webb ska börja testas under våren.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se