Här kan du välja exakt vilka kakor du vill tillåta. Läs mer i vår personuppgiftspolicy.
Vi använder cookies på vår sajt för att kunna analysera statistik från er läsare. På så sätt kan vi också förbättra vårt innehåll. Läs vår personuppgiftspolicy.
De senaste dagarna har du här på Tidningen Elektrikern kunnat läsa vad riksdagspartierna tycker i en del frågor.
Här har vi samlat länkar till samtliga frågor och svar där alla partier utom ett svarat redaktionen.
Göteborgsföretag anmält – lärlingar jobbade själva
Elsäkerhetsverket har fått in en anonym anmälan mot ett Göteborgsföretag. Av anmälan framgår att företaget anställt lärlingar som utför jobb på egen hand eller med personer som inte är elektriker.
I anmälan framgår också att företaget inte följer lagar kring megg och jordningsprotokoll samt struntat i Göteborgs tekniska handbok hur kablar ska förläggas, något som kan orsaka personskador för både anställda och civila.
Därför begär nu Elsäkerhetsverket att få ta del av företagets egenkontrollprogram för att utreda om företaget uppfyller elsäkerhetslagens krav, företaget ges även möjlighet att redogöra för sin syn på den anonyma anmälan.
Senast den 13 januari måste företaget ha lämnat de efterfrågade uppgifterna till Elsäkerhetsverket.
Elektrikern Johan och kollegors frustration: Krångliga regler för att få pengar ur garantifond
För ganska exakt ett år sedan satt Elektrikerförbundets medlemmar på Neab i Linköping i fackets lokaler och fyllde i blanketter för att ta del utav Foras garantifond. Alla fick avslag.
– Jag tyckte vi hade gjort allt rätt förra gången, enligt konstens alla regler, men så var det tydligen inte, säger Hans Andersson, ombudsman i Linköping.
Nu sitter medlemmarna återigen på fackexpeditionen i Linköping och fyller i blanketter. Den här gången förhoppningsvis korrekt.
När företag som har kollektivavtal inte betalar in de anställdas pensionspremier, till exempel vid en konkurs, så är de anställda försäkrade genom att Foras garantifond betalar in premierna.
Det var den 14 oktober 2022 som Norrköpings elektriska i Linköping AB, Neab, försattes i konkurs på egen begäran.
Då hade de anställda varit med om en ekonomisk berg- och dalbana i företaget.
Ett år tidigare hade det varit svårt för montörerna att handla material, företaget saknade pengar, men så köptes företaget upp av en större koncern och allt såg ljust ut. Tills den där fredagen i oktober 2022.
De före detta anställda beskriver det som att konkursen ”kom från en klar himmel”.
– Inte ens cheferna visste om det innan, säger en av de anställda, Johan Åkerblom, och tillägger:
– De fick beskedet klockan nio, vi fick det vid tio.
Garantifonden
Medlen för premiegarantin ligger i den partsgemensamma Stiftelsen för särskilda pensionsmedel som bildades 2015. Pengarna kommer från reserver som byggdes upp 1996-1997 då man övergick till premiebestämda pensioner för privatanställda LO-medlemmar inom Avtalspension SAF-LO. Tidigare låg pengarna i AMF, men 2015 överfördes omkring tre miljarder kronor till den nya stiftelsen.
Källa: Pensionsnyheterna
Slog i taket
Därefter påbörjades processen med lönegaranti, men många av de anställda slog i taket i lönegarantin.
De hade mycket fordringar på företaget, bland annat semester och många timmars arbetstidsförkortning de aldrig fick någon ersättning för. Och så var det det här med avtalspensionen.
När de satt tillsammans på fackexpeditionen kunde de konstatera att inga pensionsinbetalningar var gjorda, vare sig för 2022 eller året efter, de månader de erhöll lönegaranti från länsstyrelsen.
Förra gången de före detta Neab-anställda fyllde i sina ansökningar till Foras garantifond följde de exakt de anvisningar de fått från Fora.
De bifogade sina individuella inkomstuppgifter som går att ladda ned från Skatteverkets hemsida.
Men något förvånande fick de ansökningarna i retur, med en stämpel: ”Detta är ej KU10”.
Frustration från Elektrikerna
Efter åtskilliga kontakter med Fora fick Elektrikernas ombudsman Hans Andersson till slut ny information.
Medlemmarna skulle i stället bifoga något som heter ”intern kundbild – inkomstuppgifter” från Skatteverket.
Det var dock lättare sagt än gjort. Många av medlemmarna fick sitta i timmar i telefon till Skatteverket, för att sedan få svaret att handläggaren inte visste vad det var för dokument de efterfrågade.
Hans Andersson är frustrerad.
– Det har varit väldigt motsägelsefull information från Fora i den här frågan. För mig har det här ärendet blivit som ett litet pilotprojekt, för vi har hela tiden förmedlat Foras tidigare information till våra medlemmar. Nu vill jag säkerställa att medlemmarna får in sina pengar på pensionskontot.
Antal ansökningar till garantifonden:
Cirka 250-300 stycken individärenden inkommer per år, beroende på antalet konkurser. Samtliga företag år 2022 hade status konkurs eller hade ett annullerat avtal med Fora.
Källa: Fora
Kontot gapade tomt
Johan Åkerblom är 53 år och började jobba på Neab 2019.
Han har under sitt arbetsliv varit med om flera konkurser. I samband med dessa saknas en hel del pensionspremier.
Han berättar att det var när ombudsman Hans Andersson besökte hans arbetsplats som de loggade in på hans konto hos Fora och då kunde konstatera att det fanns flera perioder där hans pensionskonto gapade tomt.
– Det var väl småpengar då, men hade säkert blivit stora pengar i dag om de suttit på pensionskontot och växt under 30 års tid. Det blir ju massor med pengar som man aldrig kommer att få se, som man blivit blåst på, säger han.
Stort mörkertal
Hans Andersson säger att han tror det finns ett stort mörkertal, att många missar att ansöka om ersättning ur garantifonden.
– Jag tror tyvärr att många medlemmar som varit i samma situation har låtit papperet om pensionen ligga. Det har nog varit tillräckligt mycket annat att hålla reda på efter en konkurs.
Så mycket ger ett års pensionsinbetalningar
Ett års uteblivna pensionsinbetalningar kan växa mycket under de år de ligger på pensionskontot. Tidningen har med hjälp av Folksam räknat ut vad ett år med en avsättning på 20 000 kronor (vilket är ungefär det som en normalbetald elektriker får i avsättning varje år) ger på 40 år.
Vi räknar på en årlig avkastning på 9 procent (beräknat på LO Folksam avtalspensions genomsnittliga avkastning de senaste tio åren). Då skulle 20 000 kronor under 40 år växa till 628 000 kronor, och efter avgifter 545 000 kronor.
Källa: Bruno Macchiavello Key Account Manager Folksam
Efter Neab-ärendet har nu Fora ändrat sin information på hemsidan.
Sandra Petersson är områdeschef Partsrelationer och Nämnder vid Fora, och är den som svarar på Elektrikerns frågor, via mejl. Hon skriver att Fora inte vill kommentera specifika ärenden, men att man nu ”tydliggjort informationen på fora.se”.
Fakta
Har arbetsgivaren tecknat kollektivavtal innebär det att den anställda har försäkringsskydd och rätt till tjänstepensionsinbetalningar, även om arbetsgivaren inte har tecknat försäkring eller betalat premien. Foras garantifond gör inbetalning till Avtalspension SAF-LO, men den anställda måste ansöka själv.
Observera att det endast ärde LO-gemensamma 4,5 procenten i avtalspensionen som täcks i garantifonden. Elektrikerförbundets kompletterande tjänstepension på 1,9 procent täcks inte. Dock brukar förbundet kräva ersättning för detta till medlemmarna av konkursförvaltaren.
Det finns ingen preskriptionstid för garantifonden, vid retroaktiva ändringar kompletteras individens premie med en retroaktiv schablonränta.
Glöm inte
Du ska ha pensionsinbetalningar även under en lönegaranti.
Ha koll på dina kontrolluppgifter
Skatteverket arkiverar dina kontrolluppgifter i sex års tid. Med lite hjälp kan du få ut dina inkomstuppgifter från olika arbetsgivare (vilket du behöver för att få ersättning ur Foras garantifond) ända från 2007. Tidigare än så finns endast uppgifter om årsinkomst men inte specifik inkomst från olika arbetsgivare. För uppgifter längre tillbaka än 1990 behöver du vända dig till riksarkivet för att få ut dina inkomstuppgifter.
Så, om du vet med dig att du inte fått pensionsinbetalningar från en anställning långt tillbaka i tiden kan det vara bra att inte kasta den där lådan med gamla kontrolluppgifter.
Slipper kollegan varslet efter att chefen flyttade honom till ny avdelning?
Förbundsjurist Anne Alfredsson svarar på läsarnas frågor. Denna gång om turordningsregler.
Fråga: Jag har en fråga om turordning vid uppsägning. Min kollega som arbetade på samma avdelning som mig flyttades till en annan avdelning på företaget bara en månad innan arbetsgivaren lade ett varsel på vår avdelning. Nu blir jag och andra kollegor som är kvar på vår avdelning varslade om uppsägning på grund av arbetsbrist, men inte kollegan som har jobbat kortare tid än mig.
Får det fungera så här?
Jag arbetar under installationsavtalet.
Svar: Reglerna om turordning vid arbetsbrist finns i anställningsskyddslagen. Lagen kan kompletteras av regler i kollektivavtal till exempel installationsavtalet.
Anställningsskyddslagens regler innebär att arbetstagaren får undanta högst tre arbetstagare innan processen att fastställa en turordning inleds. Jag bortser här från möjligheten till att undanta arbetstagare. När arbetsbrist alltså konstaterats ska arbetsgivaren fastställa en turordning för varje driftsenhet för sig. Arbetare och tjänstemän turordnas var för sig. Med driftsenhet menas en del av en verksamhet som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnade område. Den med kortast anställningstid placeras längst ned på listan och är den som först sägs upp.
Som jag skrev kan lagens regler kompletteras av kollektivavtal. I installationsavtalet finns sådana kompletterande regler om turordning vid uppsägning. Efter förhandling med facket kan en arbetsgivare som är bunden av installationsavtalet inrätta fler driftsenheter där de olika avdelningar inom arbetsgivarens verksamhet var och en utgör en driftsenhet. Arbetstagarna på arbetsplatsen ska enligt kollektivavtalet vara inplacerade på en avdelning, något som enligt kollektivavtalet också ska ske vid nyanställning. Om fler avdelningar har inrättats gäller en turordning per avdelning.
En arbetstagare kan byta avdelning (och därmed turordning) efter överenskommelse mellan arbetstagaren och arbetsgivaren men den överflyttade arbetstagaren tillhör inte den ”nya” turordningen förrän efter tre månader. Det betyder att din arbetskamrat, som bytt från din avdelning till en annan avdelning så sent som en månad innan arbetsbristen, ska turordnas på sin ”gamla” avdelning, tillsammans med dig och dina kollegor.
Det bästa rådet jag kan ge om du känner dig osäker på om allt gått rätt till är att du vänder dig till din klubb eller om ni inte har klubb på din arbetsplats till ombudsmannen i din region.
Kallt i huset? Skotska forskare har funnit en intressant lösning för frusna invånare. Elektriska tapeter.
I Skottland testas elektriska tapeter till att värma skotska hus lite energisnålare.
Det handlar om grafen-nanoteknik där ett supertunt skikt limmat på tapeten strålar ut infraröd värme.
Kopparremsor längs sidorna är det enda man behöver vara rädd om när det gäller att vägganpassa den 0,4 mm tjocka tapeten. Drivs av 24 V och kablarna göms bakom golvlisten.
Skyddsombud larmar: ”Många elektriker får inte företagshälsovård”
Alla anställda under installationsavtalet har rätt till företagshälsovård, inklusive en hälsoundersökning minst vart tredje år. Men det finns medlemmar som inte får det de har rätt till.
– En arbetsgivare sa att han hellre skulle lägga ned företaget än betala för företagshälsovård åt sina anställda, berättar det regionala skyddsombudet Per Magnus, PM, Faleke.
Det var under ett rutinmässigt arbetsplatsbesök hos ett företag i Skåne som PM Faleke bockade av olika arbetsmiljöfrågor med arbetsgivaren.
En fråga handlade om företagshälsovården.
– Chefen svarade att han inte hade någon aning om att han var tvungen att ha företagshälsovård och jag sa att det var krav på det. Då svarade han att ”sånt håller vi inte på med här. Då lägger jag ned företaget i stället”.
På firman fanns två anställda, men ingen av de båda ville driva något ärende mot arbetsgivaren.
– De brydde sig inte om det, förklarar PM Faleke.
Företag följer inte avtal
Han och Roger Persson, även han regionalt skyddsombud, träffar tidningen under en konferens för regionala skyddsombud i Helsingborg.
De båda lyfter det faktum att de företag som inte följer avtalet genom att till exempel inte betala för företagshälsovård för sina anställda snedvrider konkurrensen bland företagen.
– Sådana här företag kan dumpa priserna jämfört med andra företag i området, eftersom de inte har lika höga personalkostnader som övriga företag, säger PM Faleke.
Både PM Faleke och Roger Persson var med under Bygghälsans tid.
– När Bygghälsan försvann så försvann ju nästan allt ett tag. Sedan kom det något nytt, men Bygghälsan var ju mycket bättre, säger Roger Persson.
– Det vi fick i stället för Bygghälsan saknade många undersökningar som vi hade tidigare, säger PM Faleke.
Vibrationsskador och hörsel
De lyfter sådant som nackundersökningar, vibrationsskador, hörsel och spirometri.
– När man tänker på hur mycket damm vi utsätts för på jobbet så bör vi ha tillgång till spirometri, säger PM Faleke.
– Många företag erbjuder spirometri om vi begär det, men då har vi ju inget att jämföra med från tidigare undersökningar, säger Roger Persson.
När det handlar om vibrationer drabbas många elektriker av karpaltunnelsyndrom. PM Faleke är ett levande bevis på det, han har opererat båda händerna.
Kvalité hänger samman med pengar
Han och Roger Persson är eniga om att kvaliteten på dagens företagshälsovård hänger samman med hur mycket företagen betalar.
Att det går upp och ned, beroende på vilket avtal företaget tecknat med företagshälsovården.
De berättar även att det finns företag som gör mer än de måste, där anställda får fler hälsokontroller desto äldre de blir. Som vartannat år istället för som i avtalet vart tredje.
– Det finns också anställda som har företagshälsovård, men som glömmer bort att gå dit. Då får företaget betala tusenlappar för ett uteblivet besök och det är ju också helt värdelöst, säger PM Faleke.
Delta i Elektrikerns enkät!
Installationsavtalet
Ur bilaga 12, arbetsmiljöavtal för Elteknikbranschen:
§ 3 Företagshälsovård Varje företag ska tillhandahålla företagshälsovård av god kvalitet och som bedrivs enligt beprövade och vetenskapliga metoder.
3a Hälsoundersökning Hälsoundersökning ska erbjudas minst var tredje år, och vid behov innefatta individuell åtgärdsplan. Med hälsoundersökning avses t.ex. medicinsk undersökning eller upprättande av hälsoprofil med konditionstest. Även nyanställda ska erbjudas hälsoundersökning enligt företagets normala planering. Resultatet av hälsoundersökningar på gruppnivå och eventuella åtgärdsförslag ska rapporteras till arbetsgivaren.
Anmärkning: arbetsgivare och enskild arbetstagare kan i motsvarande omfattning överenskomma om andra sjuk- och hälsovårdsinsatser än hälsoundersökningar.
Kraftverksavtalet
Ur bilaga 5 – Arbetsmiljöavtal:
5§ Företagshälsovård
Parterna är överens om att de anställda skall ha tillgång till företagshälsovård.
Ett plötsligt fall eller kanske en tegelsten i huvudet? Ny sensorteknik håller koll och ringer själv ambulans vid behov.
– Sensorn mäter rörelser 1 000 gånger i sekunden och detekterar när hjälmen utsatts för farlig G-kraft.
Det säger Nawar Toma på Guardio som lanserar skyddshjälmen Armet PRO. Guardio jobbar med skyddsutrustning för byggsvängen och var först ut med en skyddshjälm med Mips-teknik, (se fotnot).
Nya Armet PRO har försetts med en sensor som kopplas upp via brukarens mobil. Från sin placering nära skallen mäter den hela tiden rörelse i tre dimensioner. Smarta algoritmer tolkar rörelserna och tolkar via en rad parametrar om huvudet utsätts för våld.
– Den kan då larma platschefen, din familj eller ambulansen beroende på vad du ställt in i appen, säger Nawar Toma.
Hjälmen informerar om platsen, slagets kraft, var på huvudet smällen tagit och även hur personen har rört sig efteråt; Information som läkare och ambulanspersonal kan spela upp och få hjälp att utläsa skadans omfattning och vårdbehov.
Falsklarm då?
– Hjälmen beter sig olika med eller utan massa, alltså huvud, i. Därför skiljer algoritmerna på en smäll eller om du tappar den på marken. Du har också en ställbar funktion där larmet fördröjs 15-30 sekunder för att undvika falsklarm.
Armet PRO ger också information om du utsätts för smällar som inte kräver akut hjälp, men ändå är kraftiga nog att beakta.
– En del mildare hjärnskador uppfattar man kanske inte och sätter då inte ihop sambandet med illamåendet och den där smällen i huvudet häromdagen, säger Nawar Toma.
Hjälmen larmar också om du som ensamarbetare inte kommit ut från ett specifikt område inom ställd tid. Då har dessutom sensorn efterlämnat mobila ”fotspår” som hjälp vid eventuellt sökarbete.
Det går att larma manuellt genom att knacka fyra gånger på hjälmen, om du exempelvis blir liggande med brutet ben.
Sensorn är laddbar och batteriet håller en arbetsvecka.
Hjälmen släpps under 2025.
Fotnot: MIPS, Multi-directional Impact Protection System, är ett svenskt patent och skyddssystem för hjärnan som monteras i hjälmar.
Maxa din ledighet under rekordåret 2025 – flest röda dagar mitt i veckan
2025 innebär full jackpot vad gäller röda dagar. Alla landar nämligen på veckodagar.
Texten uppdaterades
Bild:
Shutterstock-TT
Är du en välplanerad person som gillar att trixa med röda dagar för att få ut lite extra sammanhängande ledighet? Då ser utgångsläget för nästa år ljust ut.
Under 2025 ligger nämligen maximalt antal rörliga röda dagar på en veckodag – något som inte skett sedan 2014. Det innebär hela nio dagar att lattja med i kalendern för dem som jobbar standardvecka måndag-fredag.
Notera att julafton, midsommarafton och nyårsafton inte är röda dagar. Dessa innebär att man som regel ändå är ledig, trots att de inte är rödmarkerade i kalendern.
Vissa röda dagar infaller alltid på en helg – så som påskdagen, midsommardagen och alla helgons dag. Dessa är alltså inget att ”spela med” om du vill få ut längre långhelger.
🐣Påsk
Ta ledigt antingen torsdagen före påskhelgen, eller tisdagen efter, så får du fem dagars sammanhängande ledighet. Kan du plocka ut fyra dagar innan eller efter helgen innebär det tio dagars ledighet. Eftersom påsken alltid inträffar på en helg så gäller denna regel i stort sett varje år.
✊Första maj
2025 ligger första maj fördelaktigt på en torsdag. Plockar du ut en ledig dag på fredagen får du därmed fyra dagars sammanhängande ledigt.
✝️Kristi himmelsfärd
Landar 2025 på en torsdag. Ta ut en semesterdag den 30 maj och få en fyradagars minisemester!
🇸🇪Nationaldagen
Nationaldagen ligger detta år på en fredag. Den ger alltså automatiskt en tredagars-helg. Extra bra läge att fira moder Svea med andra ord.
🧑🎄Julen
2025 infaller julafton på en onsdag. Därmed kan de som vill vara långlediga ta semester den 22:e och 23:e december och därigenom få ut nio dagars sammanhängande ledighet.
🎆Nyår 2026
Den allmänna helgdagen nyårsafton ligger på en onsdag. Den följs av nyårsdagen som är en röd dag. Plocka ut tre semesterdagar så får du ledighet hela veckan.
Kopplar du samman det med julledighet enligt förslaget ovan innebär det fem semesterdagar i utbyte mot 16 dagars ledighet.
Röda dagar 2025
Nyårsdagen: 1 januari (onsdag)
Trettondagen: 6 januari (måndag)
Långfredagen: 18 april (fredag)
Påskdagen: 20 april (söndag)
Annandag påsk: 21 april (måndag)
Första maj: 1 maj (torsdag)
Kristi Himmelsfärdsdag: 29 maj (torsdag)
Sveriges nationaldag: 6 juni (fredag)
Pingstdagen: 8 juni (söndag)
Midsommardagen 21/6 (lördag)
All helgons dag: 1/11 (lördag)
Juldagen: 25 december (torsdag)
Annandag jul: 26 december (fredag)
Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet som tillsammans med Elektrikern och fem andra titlar ingår i LO Mediehus.
Elektrikern Tina: ”En katastrof när Bygghälsan lades ned”
Bygghälsan var byggbranschens egen företagshälsovård. Sedan den lades ner tecknar arbetsgivarna egna avtal med olika företagshälsor på den privata marknaden.
– Människor lider fortfarande av konsekvenserna av att Bygghälsan lades ner, säger Tina Nordling, som minns hur det en gång var.
När Tina Nordling började som elektriker 1986 gick hon på hälsokontroll en gång per år hos byggbranschens egen företagshälsovård, som hette Bygghälsan.
Bygghälsan kunde alla hälsoriskerna i branschen och kände både arbetsgivare och anställda. Ofta sedan många år.
– Jag träffade samma sjuksköterska varje år. Man gick knappt ens till den vanliga sjukvården, säger Tina Nordling.
Hon hade bland annat rygg- och nackproblem och fick sjukgymnastik hos Bygghälsan. Det var aldrig något snack från arbetsgivarens sida om att det var dit hon skulle gå för att få hjälp med det.
På hennes arbetsplats upptäckte företagshälsan att det var fler än Tina Nordling som hade drabbats av nackskador.
– Jag fick rådgivning direkt från deras ergonom, som kom ut och undervisade oss allihop på jobbet.
Saknas helhetstänk i dag
Bygghälsan var också med på skyddsronder och riskbedömningar. Det var ett helhetstänk kring hälsa och arbetsmiljö som Tina Nordling tycker saknas i dag.
– Människor lider fortfarande av konsekvenserna av att Bygghälsan lades ner. Det var en katastrof för arbetsmiljön.
Bygghälsan lades ner 1993 och Tina Nordling är övertygad om att många arbetsskador hade kunnat förebyggas om den hade funnits kvar.
– Du skickades till Bygghälsan när du hade något hälsoproblem som orsakats av jobbet. Allt blev dokumenterat direkt i journalen. Då kunde det enkelt följas upp sedan, säger Tina Nordling.
Även forskning bedrevs
På Bygghälsan bedrevs även forskning. En del av resultaten från de årliga hälsoundersökningarna sparades i ett stort register, den så kallade Bygghälsokohorten.
Än i dag använder forskare sig av det registret. Det finns fortfarande kvar hos Umeå universitet, även om det inte längre förs in några nya resultat från hälsoundersökningarna.
Tidigare var Tina Nordling centralt arbetsmiljöansvarig på Elektrikerförbundet. I dag är hon anställd på LO:s avtalsenhet, där hon ansvarar för Samhallavtalet och arbetsskadeförsäkringen.
Hon tycker att det börjar bli påtagligt att den systematiska arbetsmiljöforskningen inte längre bedrivs ute på byggarbetsplatserna.
– Det är svårare i dag att till exempel få en arbetsskada godkänd när det saknas både evidens och uppföljningsmaterial att falla tillbaka på.
Bygghälsan fick statsbidrag
Bygghälsan var en ideell förening som facken och arbetsgivarna ägde ihop.
Den startade 1968 och finansierades genom öresuttag per arbetad timme.
Den fick också statsbidrag. Men Bygghälsan lades ner när statsbidraget försvann och det centrala arbetsmiljöavtalet mellan LO, PTK och arbetsgivarorganisationen SAF sades upp.
Sedan dess tecknar arbetsgivarna egna avtal med olika företagshälsor på den privata marknaden. Facket har inte längre lika stort inflytande över företagshälsovården.
En digital medlemsundersökning som Elektrikerförbundet gjorde 2020 visade att var femte medlem inte hade erbjudits någon hälsoundersökning. Trots att det står i installationsavtalet att varje företag ska erbjuda företagshälsovård och en hälsoundersökning, minst vart tredje år.
Tina Nordling tycker inte att skrivningarna är tillräckliga, med tanke på att inte alla har företagshälsovård idag.
Det står att varje företag ska tillhandahålla företagshälsovård av god kvalitet, som bedrivs enligt beprövade och vetenskapliga metoder.
– Men det är ju väldigt svårt att hävda där ute. För vad är beprövade metoder i dag när det inte längre finns sådan erfarenhet att falla tillbaka på som det gjorde på Bygghälsans tid?
Elektrikerna: Hoppfulla
Niklas Enström, som i dag är arbetsmiljöansvarig på Elektrikerförbundet centralt, är ändå förhoppningsfull för framtiden.
Han har nyligen börjat gå på arbetsmiljömöten med LO, PTK och Svenskt Näringsliv.
Han hoppas att man där ska lyckas komma överens om ett nytt centralt arbetsmiljöavtal, där rätten till företagshälsovård ingår som en del.
– Våra samtal är ännu bara i sin linda, men vi har tagit ett omtag kring detta. Det som varit tidigare kommer kanske att löpa in i detta sedan, säger han.
Delta i Elektrikerns enkät!
Tidslinje: Från Bygghälsan till privata företag
1959: ILO, International Labour Organisation kom med en rekommendation om företagshälsovård. Då började man diskutera lagstiftning om företagshälsovård i Sverige första gången, men frågan föll eftersom arbetsgivarna och facken kom överens om nya riktlinjer för företagshälsovård.
1968: Bygghälsan startade som en ideell förening. Den finansierades genom öresutjämning per arbetad timme (de anställdas arbetade timmar per år, som betalades av företagen). Bygghälsan fick även statsbidrag och forskningsmedel.
1976: Ett nytt avtal om arbetsmiljö slöts mellan SAF, LO och PTK.
1985 betalades sammanlagt 75 miljoner kronor av cirka 17 000 företag för att deras 200 000 anställda skulle ha tillgång till Bygghälsan. 65 000 anställda besökte Bygghälsan under året, sammanlagt 117 000 gånger.
1986- 1992: Årliga statsbidrag betalades ut till företagshälsovården.
1993: Bygghälsan lades ner när arbetsmiljöavtalet mellan SAF, LO och PTK sades upp. Statsbidragen försvann. Men det dataregistrer med information om cirka 360 000 individer som Bygghälsan hade byggt upp övertogs av Umeå universitet. Registret har sedan dess använts i många vetenskapliga studier, bland annat den som nyligen presenterades om att byggdamm ökar risken för njursvikt.
2000: Skärptes lagkravet i arbetsmiljölagen på arbetsgivaren med formuleringen att ”arbetsgivaren måste se till att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå.”
Från 1993 –
Företagen väljer själva vilka tjänster de vill köpa inom säkerhet, arbetsmiljö och hälsa på den privata marknaden.
Allt färre får företagshälsovård
Färre och färre anställda har tillgång till företagshälsovården.
I slutet av 1980-talet hade 86 procent av alla anställda i Sverige tillgång till företagshälsovård. I mitten av 1990-talet var det 72 procent.
2009 var det bara 65 procent.
2021 var siffran nere på 60 procent, enligt Arbetsmiljöverket.
Elutbildning hos Movant granskas efter tips från företag
I Varberg stormar det kring utbildningsföretaget Movant. Såväl kommunen som Skolinspektionen har inlett granskningar.
– Det började med ett tips från ett företag om el-utbildningen på skolan, berättar Henrik Gustavsson, utredare på Skolinspektionen.
Enligt tipset till Skolinspektionen har företaget haft elever som gått el-utbildningen på Movant hos sig, men att det framkommit att eleverna fått betyg i kurser de inte genomfört, samt att praktiska kurser på utbildningen har eleverna suttit hemma och genomfört digitalt.
”Vi har idag inga möjligheter att ha elever från detta utbildningsföretag på grund av att eleven inte har den kompetens som krävs för en elektriker”, avslutas tipset, som Hallands nyheter var först att rapportera om.
Henrik Gustavsson på Skolinspektionen säger att det var efter detta tips som myndigheten beslutade om en utredning av skolan i Varberg.
– När vi jämförde med övriga uppgifter vi har från andra utbildningar inom bland annat Movant så fanns det anledning att titta på den här utbildningen i Varberg.
I slutet av september genomfördes tillsynen. Utredarna från Skolinspektionen besökte skolan och intervjuade såväl elever, lärare som rektorer.
Mer teori än praktik
Vad som framgår av anteckningarna från tillsynen är att det på skolan är mer teori än praktik, och att mycket av utbildningen sker via skärm, digitalt.
Till exempel får eleverna lära sig felsökning digitalt i ett datorprogram.
– Det är en gråzon, om det är praktiskt eller teoretiskt. Det är inte så att eleverna står med ett verktyg i handen, utan man gör det i datorn. Men det behöver inte vara fel, säger Henrik Gustavsson och tillägger:
– Vi har inte riktigt kommit fram till hur vi ska bedöma detta.
Rätt skruvmejsel ger högre betyg
Enligt utredarnas anteckningar ligger kurserna på en enklare nivå, men lärarna säger till utredarna att det går att få högre betyg om eleverna visar ”gott handlag”.
Som exempel ges om eleven väljer rätt skruvmejsel utifrån vilken typ av spår skruven har, men även att ett uppsatt skåp sitter fast som det ska.
Elever som utredarna talar med styrker det som påstås i anmälan från det anonyma företaget: eleverna upplever att de i vissa fall får betyget godkänt, även när de inte kan vissa delar.
Eleverna lyfter även bristen på lärare på skolan.
På utbildningen går 34 elever på 1,5 lärare. En elev säger till utredarna att det är bra att de har varandra, då det är svårt för lärarna att hinna med. Efter att en tidigare lärare slutade i våras har två dagars praktiskt arbete i veckan försvunnit.
”Det har inte med vår ansvariga lärare att göra, hen gör nog så gott hen kan”, säger en elev och tillägger att verksamheten inte ger det eleverna behöver, vilket är fler lärare.
Läromedel från 2005
I samtal med eleverna får utredarna även höra att det i utbildningen används inskannade läromedel från 2005.
För att få mer uppdaterat material får eleverna själva söka information bland annat hos Elsäkerhetsverket. Här bör tilläggas att av lärarna får utredarna ta del av senare läromedel, så sent som från 2015.
Än har inte Skolinspektionen tagit något beslut om el-utbildningen på Movant i Varberg.
– Förhoppningsvis kan vi ge ett beslut före årsskiftet, säger Henrik Gustavsson.
Varberg granskar Movant
Samtidigt har Varbergs kommun påbörjat en egen granskning av Movants utbildningar.
– Det är för att följa upp och säkerställa att man fått rätt utbildning och att man har tillräckligt bra underlag för att betygen ska sitta rätt, säger Christer Allestad, avdelningschef på Varbergs kommun, till Hallands nyheter.
Till Hallands Nyheter meddelar Movant att de välkomnar kommunens utredning.
Men då de inte tagit del av den kritik som ett företag lyft till Skolinspektionen, om att företaget inte kan ta emot praktikanter från Movant på grund av kompetensbrist, kan de inte uttala sig om saken.