• Bilden föreställer tre leende män som går mot kameran i en snötäckt omgivning.

    Ingemar Klintemyr, Lars-Åke Mattsson och Viktor Sahlin från Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Foto: Anna Norling

  • Bilden föreställer en man som står med händerna på höfterna framför en whiteboard där ordet ETG projicerats med hjälp av en projektor. I förgrunden syns ryggarna på två åhörare.

    Jonas Andersson, vd för ETG. Foto: Anna Norling

  • Bilden föreställer en whiteboard där en projektor projicerar upp texten: Regionsmöten vecka 5, 2018. Hudiksvall 29/1, Falun 30/1, Vänersborg 31/1, Trelleborg 1/2. I förgrunden syns två åskådare.

    Regionträff på Lugnetgymnasiet i Falun för ETG-skolorna. Foto: Anna Norling

– Vi närmar oss 50 partners. I dag ingår 44 skolor i konceptet, säger Jonas Andersson, vd för ETG.

I en sal på Lugnetgymnasiet i Falun sitter ett 20-tal representanter från olika skolor i regionen. En hel del från skolor som redan är med i ETG-konceptet (Elteknikbranschens gymnasium). Men även representanter från skolor som är här för att övertalas om nyttan med att vara en del av ETG.

LÄS ÄVEN: Efter ETG-skola behövs ingen lärlingstid

Två av de senare är Yngve Gustavsson och Conny Flink från Uppsala yrkesgymnasium Ekeby. För dem har inte ett partnerskap i ETG varit helt självklart.

– Vi har varit besvärliga, säger Yngve Gustavsson och utvecklar:

– När ETG startade så ville vi veta varför vi skulle vara med. Vi tyckte att vi kunde ge dem mer än vad de kunde ge oss. Dessutom är jag rätt allergisk mot klubbar för inbördes beundran.

Conny Flink påpekar att partnerskap i ETG också innebär en kostnad, 2 000 kronor per elev och år. För Uppsala yrkesgymnasium Ekeby skulle kostnaden hamna runt 200 000 kronor per år.

Det är pengar som kommunen nu sagt att de betalar. Nu är tiden mogen även för Uppsala yrkesgymnasium Ekeby att ta steget in i ETG.

– Nu har de fått ett koncept som fungerar. Nu har de något att sälja. Samtidigt har vi blivit latare, säger Ynge Gustavsson.

LÄS ÄVEN: De flesta nöjda med ETG-konceptet


Conny Flink och Yngve Gustavsson från Uppsala yrkesgymnasium Ekeby. Foto: Anna Norling.


De båda lärarna från Uppsala Ekeby berättar att de numer har passerat 60-strecket.

– Det blir enklare för de yngre kollegorna att ta vid efter oss om skolan går med, konstaterar Conny Flink.

En skola som aldrig tvekade att gå med i ETG är Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Ingemar Klintemyr, Lars-Åke Mattsson och Viktor Sahlin representerar skolan under ETG-mötet i Falun.

– Vi gick med 2013. Vi fick inte gå med tidigare, det var för många som ville gå med, och vi fick inte plats, berättar Ingemar Klintemyr.

LÄS ÄVEN: Stockholmsskola till ETG-partner

Han förklarar varför skolan vill vara en del av ETG:

– Det har visat sig att konceptet ger anställningsbara elever. Vilket har inneburit att skolledningen är nöjd, företagen är nöjda och eleverna är nöjda.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se


Detta är ETG

År 2007 gick elteknikbranschens parter, Elektriska installatörsorganisation EIO och Svenska Elektrikerförbundet SEF ihop och startade Elteknikbranschens gymnasium i Nyköping. Till skillnad från andra elteknikutbildningar är lärlingsutbildningen integrerad i den 3-åriga gymnasieskolan vilket innebär att de som klarar utbildningen får ett yrkescertifikat. Det gör att de kan anställas som elektriker direkt efter studenten.

En ETG-examen delas ut till de elever som är godkända enligt branschens fastställda kurskrav, har genomfört 600 timmars dokumenterad APL samt har klarat terminsproven och ett veckolångt praktiskt yrkesprov med godkänt resultat erhåller. Detta inkluderar också ECY-certifikatet. Yrkesprovet sker under överinseende av fackman.

De elever som erhåller ETG-examen erhåller sitt yrkesbevis i samband med sin examen och anställs som förstaårsmontörer i företagen enligt kollektivavtal mellan elteknikbranschens parter.

Skolan får genom konceptet en kvalitetssäkring som utgår från företagens förväntningar och branschens krav på blivande medarbetare inom elteknikbranschen.

Utbildningskonceptet har inget vinstintresse. Syftet är att försörja elteknikbranschen med kvalitativ arbetskraft i form av välutbildade elektriker.