• Foto: Pixabay/Edit

Det börjar röra på sig. Det tidigare så orubbliga läget mellan arbetsgivare och fack i fråga om nya system för att få fler nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden verkar mjukna. Nu har parterna åtminstone påbörjat förhandlingar.

I början av oktober satte sig en delegation bestående av representanter från fem av LO:s medlemsförbund (IF Metall, Kommunal, Handels, Pappers och Målarna) i förhandlingar med alla sektorer inom Svenskt Näringsliv. Dessutom deltog tjänstemannafacket Unionen. Alla LO-förbund utom Transport står bakom LO:s delegation.

Syftet är att få till system för att underlätta för nyanlända invandrare och långtidsarbetslösa att ta sig in på arbetsmarknaden. Arbetsgivarsidan har tagit fram förslaget etableringsjobb, och facken vad de kallar utbildningsjobb. Än så länge står parterna långt ifrån varandra.

LÄS ÄVEN: Den tudelade arbetsmarknaden – två helt motsatta bilder

Men bara det att parterna satt sig ned i förhandling är ett framsteg. LO har vid upprepade tillfällen bjudit in Svenskt Näringsliv för att förhandla om fackens förslag om utbildningsjobb. Svenskt Näringsliv har dock varit avvisande. Tills nu då, vill säga. Svenskt Näringsliv har inte velat förhandla med LO centralt, utan branschvis. Och så ser det nu också ut att bli.

I vågskålen ligger också risken att politiken blandar sig i lönebildningen. Alliansens förslag om så kallade ”inträdesjobb”, som tidningen Elektrikern rapporterade om i septembernumret, innebär lönenivåer på 70 procent av ingångslönen – maximalt 14 700 kronor före skatt.

Urban Pettersson, förhandlingschef Elektrikerförbundet.
Foto: Tomas Nyberg

Urban Pettersson är förhandlingschef för Svenska Elektrikerförbundet. Han förklarar att just nu handlar det om att förhandla om ett ramverk, inga detaljerade regler – och inga lönenivåer.

– Vårt förslag är jobb kombinerat med utbildning, där arbetsgivaren under en period inte behöver betala full lön. Ungefär som vårt lärlingssystem. Men vi har också uttalat att vi särskilt vill skydda våra lärlingssystem, så det ska inte inskränka på det.

LÄS ÄVEN: Rekordlåg arbetslöshet bland inrikes födda

Vi befinner ju oss just nu i en situation där det råder arbetskraftsbrist, inte minst gäller det elektriker. Behövs det verkligen ett nytt system där arbetsgivarna ska betala mindre för arbetskraften? Ser du inga risker?

– Det finns alltid en risk att någon kommer att försöka missbruka systemen. Det är därför vi ger oss in och förhandlar om det här, så att vi har kontroll, så att vi kan få till överenskommelser, inte minst lokalt. Vi behöver möta den här vågen som inte klarar av de krav som finns på arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN: ”Procent, slavarbete, facklig etik och fulel”

Urban Pettersson säger att just i elektrikerbranschen skulle nog inte de föreslagna utbildningsjobben bli så vanliga.

– Utbildningsjobben riktar sig mot dem som befinner sig långt från arbetsmarknaden. I vår bransch kräver det ofta lite mer kunskap för att komma in i yrket. Men det viktigaste för oss, för branschen, är att folk ska lära sig yrket. Inte att betala lägre löner.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

LO:s förslag om utbildningsjobb

Målgruppen är arbetslösa 25-45 år med grundskoleutbildning men utan gymnasieutbildning. LO:s modell med utbildningsjobb innebär att den anställde har ett reguljärt arbete och därutöver genomför reguljär utbildning utanför arbetsplatsen.

LO vill se ett särskilt studiestöd kopplat till utbildningsjobben som är mer generöst än de studiemedel som finns idag. Detta är viktigt dels för att säkra en rimlig levnadsstandard, och dels för att ge goda incitament till att studier bedrivs parallellt med arbete.

LO menar också att för att arbetsgivarna ska vara intresserade av att teckna dessa avtal kommer lönekostnader behöva avvika från befintliga avtal. Inga lönenivåer är ännu föreslagna.

Svenskt näringslivs förslag om etableringsjobb

Förslaget kommer ursprungligen från Teknikföretagen. Förslaget innebär att arbetstagaren själva ska göra upp om en lön med arbetsgivaren på minst 8 000 kronor per månad – en lön som ska vara skattefri och fri från arbetsgivaravgifter. Staten ska sedan fylla på med samma summa, vilket i slutänden skulle ge den anställde en skattefri nettolön på 16 000 i månaden.

I Teknikföretagens förslag ingår att personerna med etableringsanställning inte omfattas av LAS.