Cementerade könsroller på Yrkes SM

NYHETER

Är jämställdhet viktigt? stod det på en gungbänk vid Hyllie Boulevard på väg mot Malmömässan. Det kan vara värt att fundera lite över. Det nyligen avslutade Yrkes SM i Malmö var i många avseenden en succé – denna yrkesutbildningens år.

WorldSkills Sweden kunde glädja sig åt uppåt 200 tävlande i närmare 30 olika yrken. Plus en rekordpublik på 22 000 besökare – inte minst skolor och elever i åttonde klass som ska välja till gymnasiet. Men i ett annat avseende speglade Yrkes SM ett arbetsliv med mycket traditionella könsroller. Trots att vi skriver 2016, diskuterat jämlikhet och könsroller högt och lågt i decennier och fortfarande talar om kvotering till bolagsstyrelser.

Under SM vimlade det av besökande ungdomar med stort kvinnligt inslag. För en hel del av dem handlade det om att få intryck och stimulans att göra ett vägval i skolan och därmed en yrkesinriktning. Yrkes SM handlar ytterst om att visa upp yrkesprogrammen i gymnasiet och de yrken de leder till.
Men hur såg det då ut bland de tävlande? Nu speglar inte själva tävlingen precis hur könsfördelningen är inom yrket men det ger en allmän bild. Och nog var det en uppvisning i traditionella könsroller med ett och annat undantag.

Elbranschen (industrielektriker, mekatronik, telekommunikation och elteknik) kunde knappt skryta med några jämställdhetspoäng. Inte en tävlande var kvinna. Å andra sidan fanns inte en enda man bland frisörerna, floristerna, hudterapeuterna eller guldsmederna. Och tänka sig – av 17 tävlande florister fanns inte en enda blomsterintresserad kille. Vård- och omsorgsprogrammet hade sex tävlande – bara en var man. Och det är ett gigantiskt yrkesområde på arbetsmarknaden i varje kommun och region/landsting. Könsrollsfördelningen speglar sig också på domare/funktionärer.

Målande undantag fanns som måleribranschen där åtta av tio tävlande var kvinnor. Detta trots att kvinnorna bara utgör cirka åtta procent av yrkeskåren. Lite ironiskt var att en man knep guldmedaljen.
Men det fanns också kvinnliga guldmedaljörer i traditionella manliga yrken som trädgårdsanläggning, plattsättning (fem killar – tre tjejer) och flygmekaniker. Av 35 guldmedaljer gick tio till kvinnor och 25 till män.

Regeringen, Svenskt näringsliv och LO lägger mer än 30 miljoner kronor på att gemensamt locka fler tonåringar att söka till gymnasieskolans yrkesprogram. Bakgrunden är att yrkesprogrammen under lång tid tappat i popularitet, samtidigt som vården, byggsektorn och industrin behöver arbetskraft. En kartläggning tidskriften Du & Jobbet redovisade 10 december 2012 (byggt på SCB statistik) visade att nio av tio har yrken med ojämn könsfördelning. Andelen kvinnor var 92 procent bland förskollärare/fritidspedagoger, 82 procent bland vårdbiträden/personliga assistenter och 78 procent bland hotell- och kontorsstädare. Motsvarande var fem procent av byggnadsarbetarna kvinnor, en procent av motorfordonsmekanikerna, två procent av murarna och samma när det gäller anläggningsarbetare.

Arbetsmarknadens parter, skolan, föräldrar och politiken har oerhört mycket kvar att göra för att förändra attityder, yrkesval och den sneda könsfördelningen i yrkeslivet. Det handlar inte bara om att det ska se snyggt ut. Många branscher och yrken har akut brist på arbetskraft framöver på grund av stora pensionsavgångar. Det räcker helt enkelt inte till med att bara rekrytera inom ett kön.

Text och foto: Leif Göbel