Tebin är i dag 26 år och kommer ursprungligen från Irak, där arbetade han som elektriker. Så han är på intet sätt nybörjare i yrket.

– Jag brinner för el-yrket, jag älskar det här. Hela min familj i Irak är i branschen, min mamma var installationselektriker och min pappa var elektroingenjör. Jag kunde hantverket när jag kom hit. Jag saknade bara de svenska reglerna, och de gick fort för mig att lära, berättar Tebin.

Han gjorde sin praktik på Assemblin i Borås, där lovades han först en anställning, men när det blev ont om jobb för firman så sökte han sig vidare.

Det skulle bli betydligt svårare än vad han tänkt sig.

Efter många, många, nej såg han sig om efter en annan bransch och påbörjade en utbildning till undersköterska.

Fick inte lärlingstimmarna

Samtidigt fick han till slut napp hos ett mindre el-företag i Borås. Där arbetade han i sex månader, obetalt, samtidigt som han läste till undersköterska.

– Jag älskar att jobba med mina händer, men så gick företaget i konkurs, jag blev faktiskt jätteledsen. Dessutom hade chefen inte skrivit in mig som lärling, så jag fick inte mina lärlingstimmar.

I dag arbetar Tebin Maarouf som stödassistent på ett LSS-boende.

– Men det är inte det jag vill, utan jag vill jobba som elektriker. Jag förstår inte varför jag inte kan få någon anställning, jag har bra betyg, men jag saknar kontakter här i Sverige, säger Tebin och tillägger:

– Jag skickar mitt cv och erbjuder mig att vara praktikant i upp till två månader, så att företaget lär känna mig först, men hittills har det inte lett någonstans.

”Det finns inte jobb för lärlingar”

Han spekulerar i att hans svårigheter att få en lärlingsanställning kan bero på att han inte är född i Sverige. Trots att han pratar svenska flytande.

– Vi var 12 elever i kursen, ungefär hälften fick jobb efter utbildningen. De som fick lärlingsplats var de som var från Sverige, och då på grund av de kontakter de hade.

Han är kritisk mot hur systemet fungerar, att företagen inte anställer lärlingar, trots att de söker elektriker.

– Jag tycker det är jättedåligt. Det finns jobb, men inte för lärlingar. Varför ska vi utbilda oss när det inte finns lärlingsplatser? Vi måste ju börja någonstans för att få den erfarenhet som arbetsgivarna söker.

– Jag är jätteduktig, men får bara nej, och jag är inte ensam om det här. I dag skulle jag aldrig rekommendera någon att utbilda sig till elektriker, för det är ingen idé att sitta i klassrummet i tre år, för att bli arbetslös när du sedan inte hittar någon lärlingsplats.

Har du något du skulle vilja säga till företagen?
– Ge chansen till unga som vill komma in i branschen och göra skillnad. Tillsammans kan vi bli starkare!