Efter kraftverksolyckan: ”Två på jobbet – en falsk trygghet”
I mitten av maj i år omkom en servicetekniker under arbete vid vattenkraftverket i Gullspång. Olyckan har satt fokus på de olycksrisker som finns vid vattenkraftverken. Arbetsgivarnas riktlinje är att undvika ensamarbete.
Facket anser att det ger en falsk trygghet. De önskar säkerhetslina och sele.
Från början sköttes grindrensning av en ensam person, många gånger för att företagen inte såg någon fara med arbetet. Men efter hand, och efter flera tillbud, har de flesta företag antagit policyn att ensamarbete bör undvikas.
Arbetsmomentet bör skötas av två medarbetare, då det kan vara en farlig uppgift utifrån arbetets placering och risk för att falla i när man ska åtgärda vissa arbeten vid grindrensningen.
Elektrikerförbundet tycker inte att det räcker.
Traumatisk upplevelse – utan att kunna ingripa
Under flera år har Elektrikerförbundet och deras skyddsombud försökt att få företagen att riskbedöma så att den som arbetar med grindrensningen skall ha sele och vara fäst i en säkerhetslina.
– Det blir en falsk trygghet att bara tänka att det skulle räcka att man är två på jobbet, säger Sven Höckert, ombudsman för Elektrikerförbundet i region Nord, och fortsätter:
– Om nu den ene faller i vattnet, hur har företagen egentligen tänkt att den andre personen ska hinna få tag i den som faller i innan denne sugs ned? Och skulle en olycka inträffa så kan det även leda till att den som står kvar vid dammen får en än mer traumatisk upplevelse genom att se, men inte kunna göra något.
Företaget ändrar arbetssätt
Efter olyckan vid vattenkraftverket i Gullspång tror Sven Höckert att företagen nu kan vara mogna för att göra en annan riskbedömning och säkerställa arbetsuppgiften med personskydd som sele och livlina, eller vidta andra åtgärder så att det är omöjligt att falla ned i dammen, genom att skyddsnät eller liknande monteras.
Jan Erik Kukkonen, vd för Bilfinger, det företag som den omkomna serviceteknikern tillhörde, berättar att företaget efter olyckan har förändrat sitt arbetssätt.
För det första görs numer inga ronderingar eller liknade arbetsuppgifter nattetid.
– För det andra: känner folk sig osäkra så ska de ta med sig en kollega, vi är väldigt tydliga med den biten, säger Jan Erik Kukkonen.
Riskvärderar med zoner
Företaget arbetar även för att få personalen att bli mer medvetna om de risker som finns i arbetet.
– Vi jobbar med något som kallas grön zon, en säker zon. Det är ett visuellt tankesätt, med ett väldigt högt säkerhetstänkande, förklarar Jan Erik Kukkonen.
Dessutom har företaget nu börjat att riskvärdera alla arbetsmoment i graderna låg, mellan och hög risk. Arbetsmomentet då olyckan skedde var betraktat som låg risk, men så skulle inte bli fallet numer, förklarar Jan Erik Kukkonen.
– Vi går in på arbetet i detalj och tittar på vilka risker som kan uppstå. Värderas ett arbetsmoment som hög risk så sätts åtgärder in direkt.
Åtgärder som kan vara att arbeta med säkerhetssele med vajer, eller att man är två personer under arbetet.
Enligt Jan Erik Kukkonen finns det säkerhetssele på de arbetsplatser där risken finns att det skulle kunna hända något.
För mycket ansvar på arbetstagaren
Sven Höckert säger att det är positivt att Bilfinger nu zonbestämmer sina arbetsområden. Men han är fundersam till om det räcker för att undvika framtida olyckor.
– Om man inte redan innan gjort klart vad som ska tillämpas när jag arbetar i röd zon pålägger man arbetstagaren att själv riskbedöma detta och finns då inte redan infästningspunkter och sele i nära anslutning så tror inte jag att man kommer att vidta den åtgärden.
Han tillägger:
– Oavsett om det riskbedöms eller inte så bör det redan vara säkerställt att säkerhetsanordning ska kunna anbringas eller att erforderligt fallskydd finns på plats.