• Bild: Pixabay/Montage

164 miljarder kronor – eller fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt. Det är vad dålig arbetsmiljö kostar oss årligen, skriver Arbetarskydd.

Att dålig arbetsmiljö är ett stort problem kommer inte som en nyhet. Nu har vi dock för första gången även fått en prislapp på fenomenet.

LÄS ÄVEN: Anställd fick ström i sig i köket

Varje år kostar nämligen olycksfall på jobbet och arbetsrelaterade sjukdomar fyra procent av Sveriges bruttonationalprodukt – motsvarande 164 miljarder kronor. Det visar en kartläggning från Internationella arbetsmiljökommissionen ICOH, Internationella arbetsorganisationen ILO och Europeiska arbetsmiljöbyrån.

– Det är inte acceptabelt. Jag kan inte säga vad som vore en acceptabel siffra, men fyra procent av BNP är alldeles för mycket, säger Arbetsmiljöverkets senioranalytiker och forskare Carin Håkansta till Arbetarskydd.

LÄS ÄVEN: Olyckor och sjukskrivningar mer vanliga på byggen

Kartläggningen har inte enbart undersökt Sverige, utan även tittat på fler olika länder. För EU i stort ligger medelkostnaden för dålig arbetsmiljö på 3,3 procent av BNP, och globalt sett ligger samma siffra på 3,94.

Att Sverige har en högre procentsiffra kan enligt utredarna bero på bättre rapportering av framförallt arbetsrelaterade sjukdomar.

För huvuddelen av kostnaderna står arbetsrelaterad cancer, följt av belastningsskador på plats två. Arbetsrelaterade sjukdomar står för 98 procent av alla dödsfall i jobbet inom EU, och bara de resterande två procenten beror på olyckor.

LÄS ÄVEN: Vibrationsskador: Johan bilade i nio månader i sträck

Cancer är den vanligaste arbetsrelaterade dödsorsaken, och hjärt- och kärlsjukdomar den näst vanligaste.

Dödsfall i arbetsrelaterad cancer beror inte sällan på cancerframkallande ämnen som en arbetare utsatts för 20-40 år tidigare.

– Det är jätteviktigt med nollvisionen för dödsolyckor och att förebygga olyckor, men det glöms ibland bort i arbetsmiljöpolitiken att de flesta som dör av dålig arbetsmiljö gör det i sjukdomar, säger Carin Håkansta.

LÄS ÄVEN: Byggnads kräver sanktioner mot skadliga vibrationer

Kostnaden för dålig arbetsmiljö har man kommit fram till genom att räkna på förlusten vid lägre produktion, som orsakats av förlorade arbetsår och invaliditetsjusterade levnadsår till följd av arbetsskador, arbetssjukdomar och dödsfall.

Statistiken har dock inte tagit hänsyn till exempelvis hälso- och sjukvårdskostnader – vilket förmodligen skulle ha gjort siffran högre. Kostnaden för brister i den psykosociala arbetsmiljön har ännu inte gått att mäta, skriver Ingenjörskarriär.

Christina Smedbakken
christina.smedbakken@mittmedia.se