Bred uppslutning bakom hårdare regler mot lönedumpning

Det ska inte längre gå att dumpa löner eller villkor med ursäkten att arbetskraften är utstationerad. Det röstade Europaparlamentets sysselsättningsutskott för på måndagen.

– Det var en tydlig vinst, vi ser ett väldigt brett stöd för vårt förslag, säger Marita Ulvskog (S), vice ordförande för sysselsättningsutskottet, och den som satt som ordförande vid omröstningen.

Röstsiffrorna i utskottet slutade 46-8, med en överväldigande majoritet för förslaget om nya, strängare regler för utstationerad arbetskraft, det vill säga en person som skickas till ett annat land av sin arbetsgivare för att arbeta där under en begränsad tid.

Anledningen till det breda stödet för förslaget beror enligt Marita Ulvskog på att två rapportörer, en facklig socialdemokrat och en från den konservativa gruppen samarbetat om att utarbeta förslaget.

– Vi har hittat en del kompromisser som gör det möjligt för oss att bilda ett sådant brett stöd.

LÄS ÄVEN: ”Lag mot lönedumpning får inte bli en flopp!”

En kompromiss från den socialdemokratiska gruppen handlar om hur länge en arbetstagare ska kunna vara utstationerad i ett annat EU-land. Nu är förslaget 24 månader.

– Vi har sagt att tiden inte är riktigt lika intressant som vilka villkor man har under tiden man är utstationerad, säger Marita Ulvskog.

Särskilt viktigt har varit att en arbetsgivare inte ska kunna ta betalt för en arbetstagares logi eller transport.

– Det går att låtsas att man betalar lika löner, men samtidigt tjäna på att arbetstagaren får betala för boende och liknande. Med vårt förslag måste arbetsgivaren tvärtom betala för arbetstagarens boende och sociala försäkringar.

Att det behövs strängare regler gällande utstationerad arbetskraft är de flesta ense om. Enligt EU-kommissionen får de utstationerade i snitt tio till femtio procent lägre löner än andra arbetare i samma land.

Det var också om detta som Vaxholmskonflikten 2004-2005 handlade om, det som senare ledde till lex Laval. Bakgrunden var ett skolbygge i Vaxholm. En upphandling som det lettiska byggföretaget Laval vann. Byggnads ville att företaget skulle teckna ett svenskt kollektivavtal, men förhandlingarna strandade. Svenska Elektrikerförbundet varslade om sympatiåtgärder. Ärendet togs till Arbetsdomstolen som hänvisade det vidare till EU-domstolen – som i sin tur dömde till fördel för Laval. Vilket ledde till att den dåvarande borgerliga svenska regeringen 2010 införde nya regler som kom att kallas lex Laval. Ett reglemente som kortfattat sade att fackliga organisationer inte hade lika stor rätt som tidigare att kräva kollektivavtal eller använda stridsåtgärder mot utländska arbetsgivare med utstationerad arbetskraft.

LÄS ÄVEN: Lex Laval på väg bort

Socialdemokraterna lovade att riva upp lex Laval om de kom till makten, och så skedde också i somras.

Nu hoppas Marita Ulvskog på en återställare även på EU-nivå.

– Nu har vi en verklig chans att återställa villkoren till tiden före lex-Laval. Det handlar om att löner och villkor ska vara lika på arbetsmarknaden, oavsett vilket land arbetstagaren kommer ifrån.

Den 23 oktober ska EU-ländernas arbetsmarknadsministrar försöka enas om sin ståndpunkt i ministerrådet.

Därefter vidtar så kallade trepartsförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen för att förhandla fram en slutlig kompromiss.

Anna Norling

anna.norling@mittmedia.se