Regeringen vill ha ny lag om offentlig upphandling

Vid nyår kan det finnas en ny lag om offentlig upphandling om regeringen får riksdagens majoritet med sig.
Men det gäller för facken att jobba med frågan om det ska bli någon förbättring, menar bland annat arbetsrättsexperten Kurt Junesjö.

Fram till 1994 fanns det ett regelverk om sociala villkor vid offentlig upphandling. Det krävdes kollektivavtal. Men genom inträdet i EU så försämrades det regelverket. Kollektivavtal har setts som ett sätt att hindra konkurrensen.
När Byggnads och Elektrikerna tog strid för svenska kollektivavtal vid ett skolbygge i Vaxholm, där ett lettiskt företag stod för byggandet, fick de till och med betala böter i miljonklassen efter en dom.

Under flera år har facket stridit för att kommuner ska tillämpa schyssta villkor vid upphandlingar. Man har krävt ”Vita jobb”. Men det är få kommuner som anammat detta. De flesta kommuner, även de med s-styre, har valt att köpa det billigaste utan hänsyn till sociala villkor.
I en del upphandlingar finns exempel på extremt låga ersättningar. När Stockholms upphandlade färdtjänst kunde man se löner på 27 kronor i timmen. Liknande har kunnat ses i städbranschen och andra utsatta branscher.
– Stora företag i städbranschen med kollektivavtal, kan inte delta i upphandlingen. De kan inte bjuda så lågt, säger Kurt Junesjö.

LÄS ÄVEN: ”Ett klart framsteg”

För Byggnads och Målarna har den här verkligheten synts tydligt under senare år. Lågavlönade arbetare från bland annat Östeuropa och Irland har kommit in på svenska arbetsplatser. Elektrikerna har varit förhållandevis förskonade från detta, i och med regelverket i elsäkerhetslagstiftningen. Men med Elsäkerhetsverkets nya regler och framför allt den nya elsäkerhetslagstiftningen som träder i kraft nästa år, så menar en del kritiker att vi kan komma att få en låglönekonkurrens även i elbranschen.
– Det skyddar inte på samma sätt svenska elektriker. Nu öppnas marknaden, säger Junesjö.
EU har förändrat sin lagstiftning, där det nu finns möjligheter och till och med krav på att ställa sociala villkor vid offentlig upphandling. Ett regelverk som nu ska införas i Sverige.

I veckan före midsommar kom ett förslag till ny lag från regeringen. Ett förslag där man måste ställa krav på vissa kollektivavtalsvillkor, även om de är minimivillkor som gäller. I lagförslaget finns också regelverk om att den offentlige upphandlaren inte får anta bud där det är uppenbart att de inte täcker rimliga sociala villkor.
Under hösten kommer riksdagen att behandla lagförslaget från regeringen.
Innan propositionen las före sommaren hade lagförslaget varit hos lagrådet, som ska granska alla nya lagar. Men lagrådet var mycket kritiskt till förslaget. En viktig kritik var att kollektivavtalen är så invecklade och svåra att tolka att det skulle vara omöjligt att formulera krav i en upphandling.

LÄS ÄVEN DEBATTARTIKEL: Lag mot lönedumpning får inte bli en flopp!

Borgerliga politiker och Svenskt näringsliv säger totalt stopp för lagförslaget, bland annat med hänvisning till lagrådet.
– Arbetsgivarna är skitförbannade och de gör allt för de kan för att stoppa lagen, säger Junesjö.
Intentionen från regeringen har varit att införa nya bestämmelser från nyår. Det gäller att hitta en politisk majoritet i riksdagen för förslaget.
Frågan är vad Sverigedemokraterna gör. En del menar att det är troligt att de röstar för ett lagförslag i och med att det begränsar inkommande arbetskraft från utlandet.
Men en ny lagstiftning räcker inte. Om inte facken förbereder sig och tar initiativet riskerar den nya lagstiftningen att bli en flopp, menar Kurt Junesjö.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se