Nu vävs framtidens nät
Med en politisk målsättning i ryggen att skapa 90 procents täckning redan år 2020 vävs det ett fibernät över Sverige i rasande fart. Det har aldrig byggts en så viktig infrastruktur på så kort tid och nu märks en brist på utbildad personal.
– Känns som en hel del att göra den närmsta framtiden.
Det säger Daniel Johansson, optomontör på Jönköpings Energi, som jobbar enbart med fiber och har fullt upp.
– Förra året hade vi 16 grävlag i gång och totalt med underentreprenörer så har runt 80 personer varit i gång med utbyggnaden, bara här i kommunen. För några år sedan var det fem man som jobbade med detta, säger han.
Det är regeringens så kallade bredbandsstrategi som satt fart på det hela, där målsättningen är att minst 90 procent av Sveriges hushåll ska ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s år 2020. Enligt PTS, Post- och telestyrelsen, är prognosen också att 85-90 procents täckning med fiber ser ut att klaras på någorlunda utsatt tid, även om det börjat pratas om pengabrist till landsbygden. Där bredband installerats ökar själva användandet i otrolig fart; Under 2015 ökade den använda kapaciteten i näten med fem procent per månad i Jönköpings kommun, hela året. Det här ökar också på efterfrågan från fler användare. Men det har också skapat en brist på utbildade optomontörer.
Daniel Johansson har elutbildning i botten, men har också gått en 1-årig YH-utbildning till optomontör i Hudiksvall, faktiskt den enda längre optoteknikerutbildningen i Europa. Alternativen, som de flesta på elsidan som jobbar med fiber har genomgått, är enstaka kurser på en eller ett par dagar.
– Ska du bara lära dig svetsa en fiber så visst… det gör du väl ganska snabbt. Men ska du göra en korrekt felsökning, lära dig instrumenten vi använder fullt ut, kunna mäta, laga, bygga… ja, hela paketet, då krävs det lite mer på utbildningssidan, säger Daniel Johansson som precis som så gott om alla sina klasskamrater fick jobb direkt efter utbildningen.
Att utbildningssidan inte hängt med riktigt beror troligen på den explosiva utvecklingen. Bara i Jönköpings kommun har nätet mer än tiodubblats från 300 anslutningar 2012 till drygt 3500 anslutningar som ska göras 2016.
– Och vi har fortfarande runt 22 000 anslutningar kvar som ska bli verklighet de närmsta åren, och det är ju bara i vår kommun, säger Mats Lagervall, optonätchef på Jönköping Energi.
Han är lite förvånad att inte fler elfirmor finns tillgängliga för de här jobben, för de är ganska få, menar han.
– Det är stora volymer, vi ser hur mycket jobb som helst, och vi tar ju in hjälp utifrån. Lite förvånande att inte fler firmor nappar på det här för tröskeln in är ju lägre i dag än när det hela började, säger han.
En fibersvets av kvalité kostade ett par hundra tusen kronor för tio år sedan och då var jobben få att ta hem kostnaden på. Samma instrument i dag ligger på runt 60 000 kronor och nu finns det stora volymer av jobb att använda den till, menar han.
Inte heller på standardiseringssidan har det hängts med riktigt menar Daniel Johansson.
– Det finns ingen generell standard vilket gör dokumentationen så viktig. Det skiljer väldigt mellan olika kommuner och företags nät. Till och med färgscheman på fiber skiljer; Åker jag några mil söderut till Vaggeryd så lägger de färgerna på annat sätt än jag gör, säger Daniel Johansson.
I Jönköping är det kommunala Jönköpings Energi som står bakom nätet, men eftersom utbyggnaden ska ske på marknadsmässiga grunder så varierar det mellan kommunerna i Sverige.
– Men hur som helst så är fiber framtiden, säger Daniel Johansson.