Sedan 2013 förhandlar EU och USA om det mest omfattande handelsavtal som världen har skådat, Trans-Atlantic Trade and Investement Partnership (TTIP).
Den mest ifrågasatta klausulen som ingår i TTIP är Investor State Dispute Settlement (ISDS), en paragraf som innebär att investerare (läs företag) som upplever att deras beräknade vinstuttag på något sätt minskas av förändringar i marknadsförutsättningarna får rätt att dra ett land inför rätta och kräva ersättning för utebliven vinst.

Om Sverige inför begränsningar för vinster i välfärden så skulle ett företag som Carema (numera Vardaga som ägs av det amerikanska riskkapitalbolaget KKR) kunna stämma svenska staten för de vinster som företaget skulle gå miste om.

Liknande stämningar pågår redan: 2011 stämde svenska vattenfall den tyska staten på 4,7 miljarder euro för avvecklingen av kärnkraften. Slovakien tilldömdes förra året att betala ett holländskt bolag 22 miljoner euro när en ny regering 2006, efter ödestigna privatiseringar av sjukvården, ändrade regelverket och krävde att företag inom sektorn skulle arbeta på basis av ickevinst.

Stämningarna är möjliga pga att de handelsavtal som länderna har sinsemellan omfattar ISDS. Tvisterna mellan företag och stat löses inte i nationell domstol (som står under demokratisk kontroll) utan i olika tvistlösningstribunaler som utgörs av tre jurister som inte behöver vara domare och där insynen är väldigt begränsad.

Förutom att TTIP handlar om att avskaffa tariffära handelshinder, dvs tullar och avgifter i handeln mellan EU och USA, så vill parterna fördjupa regelsamarbetet och ta bort icke tariffära handelshinder. Som icke tariffära handelshinder räknas standarder som miljölagar, jordbrukssubventioner, konsumentskydd, riktlinjer och lagar för folkhälsa, energi- och råvarufrågor och inte minst fackliga och sociala rättigheter.

Miljö- och konsumentorganisationer uttrycker stor oro för att TTIP hotar EU:s relativt höga standarder för mat och miljö, och kompromissar med både djurs och människors hälsa.

Även de fackliga organisationerna på bägge sidor Atlanten är oroliga. TTIP hotar arbetsrätten.*

Trots detta har LO sagt ja till TTIP därför att de tror att det kommer att ge ökade arbetstillfällen.

Detta kan dock ifrågasättas. Nyligen publicerades en studie från ansedda Tufts University som sågar tidigare prognoser och menar att TTIP kan leda till ökad arbetslöshet och försämrad tillväxt i EU. Värst drabbade blir de nordiska länderna.

LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, som tidigare talat sig varm om TTIP gav nyligen ett nytt besked om avtalet i en . Investeringsskydd hotar demokratiska beslut. Vi är beredda att offra ett frihandelsavtal mellan EU och USA om inte skrivningarna om ett investeringsskydd (ISDS) stryks.

Denna åsikt delar LO med Europafacken och med det amerikanska facket AFL-CIO. Trots LOs starka ståndpunkt mot ISDS verkar Socialdemokraterna gå sin egen väg utan att lyssna på deras krav.

I ett brev till Cecilia Malmström, EUs handelskommissionär kräver representanter från 14 europeiska länder att ISDS måste ingå i TTIP. En av de som skrev under var Socialdemokraternas närings- och innovationsminister Mikael Damberg. **Detta är ett typiskt exempel på TTIP förhandlingarnas brist på transparens och avsaknad av demokratisk insyn. Facken är emot att TTIP innehåller ISDS. Socialdemokraterna är för TTIP med ISDS. Hur kan socialdemokraterna gå emot sin största väljargrupp?

Vi som kommunalmedlemmar kräver att LO sätter press på socialdemokraterna och försvarar våra rättigheter och står upp mot TTIP med eller utan ISDS.

Anna Bokström personlig assistent

Solveig Lindgren Inderbitzin vårdare

*USA har inte skrivit under på ILO*:s konvention 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten eller konvention 98 om principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten. Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och befrämja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen, samt att värna om fackliga fri- och rättigheter.