Kunskapen finns i södra Europa

Efter kriget på Balkan har man tvingats bygga upp kraftnätet i regionen. Infrastrukturen var till stor del utslagen. Nu finns ett av företagen från Bosnien i bygget av Sydvästlänken.

LÄS MER:
Sydvästlänken ska förstärka stamnätet
”Vi utgår från att företagen följer avtalen”

Det är många företag inblandade i bygget av Sydvästlänken. Vid bygget runt Motala är det Skanska som har huvudentreprenaden. Företaget Elnos med bas i Bosnien, står för en stor del av arbetet. På andra delar av Sydvästlänken är det företag från bland annat Österrike och Italien som bygger linjen.
I campingstugorna i Motala bor ett 50-tal montörer anställda i företaget Elnos. Företaget med runt 300 anställda, har sin bas i Banjaluka i Bosnien. Montörerna är i Sverige några månader åt gången. De har flera kockar med sig som lagar alla mat åt montörerna. Den egna maten hemifrån är viktig. Själva arbetsstället ligger i Borensberg ett par mil öster om Motala.

De bygger just nu den delen av länken som går runt Motala. 45 kilometer ledning som ska vara klar till nyåret.
– Skanska har stort fokus på säkerheten och Elnos har svarat upp på det. Det är en ren fröjd att se yrkesmänniskor, säger Mats Isaksson, elsäkerhetsansvarig för sträckan runt Motala. Till vardags jobbar han för Elkraftbyggarna i Gislaved.
Det allvarligaste som hänt vid bygget av den här sträckan är ett armbrott. Men i fjol avled en av företagets anställd vid ett annat projekt utanför Halmstad. Den anställde på Elnos föll ner från en stolpe och avled. Det är fortfarande oklart vad som var orsaken till fallet.

Företaget Elnos har ett avtal med Elektrikerförbundet. I praktiken är det ett hängavtal till Kraftavtalet. Elnos är inte med i ESA och de anställda kan inte vara medlemmar i Elektrikerförbundet, då de inte är skrivna i Sverige.
Thomas Gustafsson är ombudsman i Region mitt och han är nöjd över de villkor som de anställda jobbar under.
Representanterna från företaget säger också att de ser det som självklart att ha ett avtal med Elektrikerförbundet.
– Facket har haft en stark roll i gamla Jugoslavien och vi ser det som viktigt, säger Milan Martinovic, Elnos representant i Sverige som kom till Sverige på i början av 70-talet.
Ett av skälen till att vi har utländska företag i Sverige för bygget av kraftnätet är att det var länge sedan vi hade stora linjebyggen i Sverige. Kompetensen har försvagats. Smtidigt har det upparbetats en stor kunskap i bland annat i Balkanområdet. Det första som förstördes i kriget var elnäten. Efter freden har mycket arbete gått åt för att bygga nya elnät.
– Vi har två grupper av anställda. De äldre med stor kunskap, och yngre som vi nu utbildar, säger Milenko Majstorovic från Banjaluka som sitter i ledningen för Elnos.

Dusan Nikolic är en av de anställda hos Elnos. Han är från Serbien och gjorde sin första period i Sverige 2012, när han gjorde ett jobb i Hofors. Han trivs med jobbet i Sverige.
– Här är lugnt och tyst, och vi tjänar bättre än hemma, säger Dusan Nikolic.
Han jobbar åtta timmar per dag. På ledigheten håller han på med bodybuilding på ett gym i Motala.

Per Eklund
per.eklund@daladem.se

LÄS MER:
Sydvästlänken ska förstärka stamnätet
”Vi utgår från att företagen följer avtalen”