Karl Knuters: ”Marknadens diktatur”
"Om inte den här utvecklingen stävjas kommer facket obönhörligen att tappa medlemmar och på sikt kommer vi att få en marknadens diktatur där arbetsgivaren har absolut makt över löntagaren", skriver Karl Knuters.
(Bilden har inget samband med texten)
Hur ser situationen ut för löntagarna i dagens Sverige?
Den frågan finns det naturligtvis många svar och tolkningar på. Om man enbart kollar på köpkraften är det nog ingen fara på torpet för de flesta.
Däremot går utvecklingen åt ett helt annat håll när det gäller tryggheten.
Hur kan det komma sig att löntagarna har fått dras med fler osäkra anställningar och en en generell sämre trygghet på arbetsmarknaden de senaste åren?
Trösklarna blir allt högre och flexibilitet och tidsbegränsningar har blivit upphöjda till allmän praxis.
Man måste backa bandet några decennium för att förstå det fenomenet. Alltsedan 70-talet har företagen implementerat ett nytt tänk för att effektivisera produktionen.
Det här nya arbetssättet brukar i allmänna termer kallas för ”Lean production” och innebär att man anpassar produktionen av varor och tjänster med millimeterprecision.
Att inte ha några varulager och mindre andel fast personal är ett led i att få bort de rörliga kostnaderna och därmed bättre kunna anpassa sig efter marknaden.
Problemet är att det här nya tankesättet på lång sikt lett till en förödande försämring av tryggheten för ett flertal arbetstagare. Trösklarna blir allt högre och flexibilitet och tidsbegränsningar har blivit upphöjda till allmän praxis.
Men det är inte företagen allena som bidragit till det här fenomenet. De senaste åren har vi haft en regering som applåderat den här trenden genom att göra flera stora hål i arbetsrätten.
Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har avsiktligen monterats ner och i nuläget fungerar arbetsförmedlingen snarare som ett bemanningsföretag som bollar runt människor i tillfälliga påhugg.
I nuläget fungerar arbetsförmedlingen snarare som ett bemanningsföretag som bollar runt människor i tillfälliga påhugg.
Hur ska vi då vända skutan? Till och börja med måste Sverige ha en regering som ser problematiken och sätter arbetstrygghet i det främsta rummet.
Dessutom behövs en stark fackföreningsrörelse som verkar för att normalisera sjysta villkor och solidaritet på arbetets marknad.
Men det är bråttom! Om inte den här utvecklingen stävjas kommer facket obönhörligen att tappa medlemmar och på sikt kommer vi att få en marknadens diktatur där arbetsgivaren har absolut makt över löntagaren.
Därför måste vi förena oss och rösta bort den nuvarande regeringen och ersätta den med en som inte innefattar alliansen och sverigedemokraterna!
