Så ska lönedumpning stoppa för utländska elektriker: ”Du ska fan ha samma lön!”
Antalet utländska elektriker som kommer till Sverige och arbetar har stadigt ökat de senaste åren. Därför har Elektrikerförbundet inlett ett samarbetsprojekt med de utländska facken.
– Vi vill säkerställa att de utstationerade elektrikerna får det de har rätt till, säger Sven Höckert, ansvarig för projektet.
SEF:s Sven Höckert, Mats Stenborg och Viktor Lee skakar hand med Fergus Barry på irländska Kirby group, tillsammans med irländska fackrepresentanter.
De länder som Sven Höckert och hans grupp med förtroendevalda och ombudsmän har riktat in sig på är Irland, Polen, Lettland, Litauen och sedan tidigare Kroatien.
Det är därifrån de flesta utländska el-företag som har uppdrag i Sverige kommer från.
Förutom att på plats i de olika länderna bygga upp samarbeten med de inhemska facken så bjuder Elektrikerförbundet även in el-företagen till informationsmöten om den svenska modellen.
– I Irland kom 17 företag till vårt informationsmöte, och i Litauen fem företag. Det tycker jag är bra siffror, säger Sven Höckert och tillägger:
– På det här sättet får vi mindre jobb när de är på plats i Sverige, vi skapar förtroende och har en bra dialog redan innan.
Har du någon tanke om varför företagen väljer att komma till de här mötena?
– I vissa fall kan det vara för att de redan har en pågående tvist med oss och de tar tillfället i akt. I andra fall för att få mer information. De vill inte att vi ska hitta att de gjort fel, de vill inte att vi ska ha öppet mål.
Fick hälften av lönen
Elektrikerförbundet har tidigare upptäckt att de villkor som de utländska företagen uppgett att de ger sina anställda inte alltid stämmer med verkligheten.
Ett exempel är Caverion Litauen (som tidningen skrivit om tidigare) som när det svenska facket efterfrågade lönespecifikationer för de litauiska elektrikerna visade upp lönespecifikationer på svenska, som inte alls var med verkligheten överensstämmande.
De löner de litauiska elektrikerna verkligen hade var hälften så höga.
– Flera företag har under årens lopp visat upp lönespecifikationer som är konstruerade speciellt för att visa oss, för att det ska se bra ut, men det är inte vad den anställde fått ut i slutändan, säger Sven Höckert och tillägger:
– Det här projektet innebär att de utländska facken kan kontrollera att de anställda som varit i Sverige och jobbat verkligen har fått de ersättningar de har rätt till, och till exempel inte har behövt betala tillbaka något till arbetsgivaren.
Många utstationerade elektriker
Elektrikerförbundet har haft samarbete med utländska fack under lång tid, men det är under de senaste åren som det blivit mer strukturerat.
– För min del började det 2017 med Kroatien, och då på kraftsidan eftersom det var väldigt många utstationerade arbetare i Sverige på de stora projekten därifrån. Men under de senaste två åren har det blivit väldigt många utstationerade även på installationssidan. Inte minst på Northvolt, säger Sven Höckert.
Samarbetet med det kroatiska facket
Bland annat informerade det svenska facket sitt systerfack i Kroatien om hur det går att använda arbetstidslagen, som i botten är en EU-reglering, för att teckna kollektivavtal med utländska företag. Med kollektivavtal går det nämligen att förhandla bort arbetstidslagen. Det var något som det kroatiska facket tog till sig, och använde i förhandlingar med kinesiska företag som var i Kroatien och arbetade. På så sätt fick de kinesiska arbetarna upp sina löner.
Elektrikerförbundet uppmanar de utländska företag de tecknar avtal med att även teckna avtal med det inhemska facket.
– Ska man vara seriös i Sverige ska man väl vara seriös i hemlandet, säger Sven Höckert och tillägger att det är stor spridning på organisationsgraden i de olika länderna.
Utstationerade elektriker i Sverige
Under 2023 var omkring 2 300 utstationerade arbetstagare inom elinstallation i Sverige och arbetade, fördelade på 120 olika företag. Det är bland dessa 120 företag som det svenska Elektrikerförbundet bjudit in till möten i hemlandet.
Northvolt och Microsoft
Irland har hög organisationsgrad, ungefär så hög som den svenska, i de baltiska länderna är organisationsgraden betydligt lägre, runt 15-20 procent.
– I Irland säger facket att de förutsätter att alla utstationerade arbetare i Sverige är medlemmar hos dem, men så ser det inte ut i de baltiska länderna, säger Sven Höckert.
Förutom på Northvolt finns det många utstationerade elektriker på projekt i Kiruna och på Microsoft i Staffanstorp och Gävle.
– Så länge de här stora projekten pågår så finns det många utländska företag och utländska elektriker i Sverige.
”Du ska fan ha samma lön”
Sven Höckert säger att samarbetet med de utländska facken förutom att underlätta för arbetet med de utländska företagen, även handlar om att motverka lönedumpning.
– Om vi får färre utländska arbetare som utnyttjas som tredjehands elektriker och dumpar lönevillkoren när de arbetar i Sverige så utkonkurreras inte svenska elektriker på ett felaktigt sätt, säger han och tillägger:
– Jag blir så ruskigt irriterad på att om du är elektriker från Sverige får du 40 000, medan den som kommer från Litauen får 28 000. Är du elektriker så är du elektriker, och då ska du fan ha samma lön.
Projektet:
”Facklig samverkan Irland, Polen, Litauen och Lettland, likvärdigt Kroatien”
Sven Höckert är projektledare, övriga deltagare är förtroendevalda samt ombudsmän från olika regioner.
Pågår under 2024 – CR våren 2025.
Solidaritetsfonden
Elektrikerförbundets Solidaritetsfond är en fond för medlemmar som vill arbeta för ett starkare fack i Europa. Medlen kommer från El-tvåan i Göteborgs tidigare fond för stöd vid konflikter.
Den medlem som har idéer för ett projekt kan skicka in en ansökan. Projektansökan prövas sedan av fondens styrelse.
Ett projekt kan till exempel handla om ett utbyte mellan olika yrkesgrupper, att stärka fackligt arbete i andra länder, eller för att underlätta fackligt samarbete vid jobb i ett annat land. Ett exempel skulle kunna vara fackligt samarbete mellan svenska medlemmar som arbetar i Norge och det norska el-facket.
