Gigantiska snurror ska försörja Norrland med el




– Många vill köpa grön el, så det är en framtidsbransch, säger Andreas Röjfors, ledande montör vid Lapplands elnät.

Vi befinner oss i Markbygden utanför Piteå. Det som ska bli Europas största markbundna vindkraftpark. När parken är färdigutbyggd ska det stå 1101 vindkraftverk i området som är mer än dubbelt så stort som Stockholms kommun.

Den energi som parken då kommer att generera kommer att räcka till att försörja nästan alla hushåll i norra delen av Sverige med den el de behöver.

LÄS ÄVEN: Maskiner för en säkrare arbetsmiljö

Under den etapp som just nu pågår ska 179 vindsnurror resas.

Totalt dras det 50 mil kabel i denna etapp. Området består av obebyggd bergsmark, så 14 mil väg har byggts för att kunna forsla material till vindkraftverken. NCC är huvudentreprenör.

Lapplands elnät, dotterbolag till One Nordic, sköter förläggning och installation av de kablar som ska koppla samman de 179 vindkraftverken i parken och säkra leveranserna ut till elnätet.

LÄS ÄVEN: ”En spådom in i framtidens elektrikerbransch”

Vi har fått säkerhetsgenomgång innan vi ger oss ut på bygget. Säkerheten för arbetare och besökare i det enorma området poängteras, inte minst handlar det om trafikolyckor som kan inträffa. Maskiner och lastbilar har företräde, men när en maskin har skopan i backen är det fritt fram att köra förbi. Vi får även veta att det är förbjudet att slänga matrester i skogen. Det finns björn i närheten, och de ska inte lockas fram i onödan.

Vi får följa med Andreas Röjfors, ledande montör på Lapplands elnät, runt på området.

Han tar med oss till ett av de tre ställverk som tillhör de 179 vindsnurrorna i etappen. Där inne befinner sig linjemontörerna Jonathan Jakobsson och Mikael Mickelsson. De arbetar för tillfället med felsökning. De visar hur de med hjälp av en elektrisk puls kan se närapå exakt var brottet på en kabel ligger.

– Man vet hur lång en särskild kabel är, och från ställverket skickas en puls, sedan går det att räkna ut var felet ligger genom att se hur lång tid det tar för signalen att komma tillbaka, förklarar Jonathan Jakobsson.

Det blir en del felsökning, det händer att kablarna skadas av sten när marken återställs efter att kablarna lagts ut. Detta trots att kablarna bäddas in i sand. När ett brott på en kabel påträffas måste den skarvas, det tar tid, och blir dyrt.

LÄS ÄVEN: Vattenfall vann striden mot Donald Trump

Totalt arbetar mellan 200-300 personer på bygget i Markbygden. En handfull tillhör Lapplands elnät.

Andreas Röjfors visar kablarna som går in i ställverket, de är riktigt grova, och tunga. De har en kärna av koppar i stället för det brukliga aluminiumet. Anledningen är att det krävs hög styrka in till verket.

De anställda på Markbygden arbetar fyradagarsveckor. Måndag till onsdag från sex på morgonen till sex på kvällen, torsdagar från sex på morgonen till två på eftermiddagen. Många veckopendlar till arbetet. Det är ett arbete som passar den som vill arbeta utomhus, med kroppen.

– Att arbeta som linjemontör passar mig. Vi jobbar utomhus och ingen dag är den andra lik. Jag är hellre ute och fryser en dag än sitter inne när det är fint väder, säger Jonathan Jakobsson.




Markbygden
Ansökan om att bygga en vindkraftsanläggning i området utanför Piteå lämnades in 2008.

Regeringen beslutade att godkänna tillåtlighetsprövningen i mars 2010.

Fullt utbyggt kommer Markbygden att producera ungefär 10 twh årligen. Det motsvarar 6,6 procent av den totala elproduktionen i Sverige i dag. Det räcker till 400 000 hushåll.

Markbygden upptar en yta på 450 km2, vilket är mer än dubbelt så stort som Stockholms kommun.

Markbygden ett-projektet består av 179 vindkraftverk som nu är under uppbyggnad. Projektet är en sammanhängande vindkraftpark men är elektriskt uppdelad i tre vindkraftparker: Kilberget, Gråberget och Snöbergen.




Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

 
2018-11-05 09:00:28