INTERVJU: Utredande inspektören om Tyforsolyckan



– Elsäkerhetsarbetet i Sverige och Estland skiljer sig en hel del åt, säger Paul Keenan.

I november 2016 förolyckades två estniska montörer, 23 och 59 år gamla, när de arbetade med Ellevios nät i Tyfors i Dalarna. Ellevio var byggherre, medan arbetsmiljöansvaret låg hos den tyskestniska underentreprenören Leonhard Weiss.

– Efter några dagar hade alla från Leonhard Weiss lämnat Sverige. Vi hann aldrig prata med de estländare som var med kring olyckan, berättar Paul Keenan, och fortsätter:

– Så fort ett företag lämnar Sverige försvinner vår makt att fortsätta utreda dem. Vi sitter ju här i Sverige, det är här vi kan arbeta. Och det är väl en av lärdomarna efter den här olyckan, att det är bra med ett samarbete med arbetsmiljöinspektionen i Estland.

Har ni fått det nu?

– Ja, det tycker jag. Vi har haft ett besök av en arbetsmiljöinspektör därifrån där vi gick igenom vårt material, och vi fick ta del av hans material.

Fortsätter utredningen där?

– Det vet jag inte. Det ska nog kollas med chefer och jurister

Ellevio hade väl ett visst ansvar?

– Ellevio var byggherre. De har begärt in offerter, och Leonhard Weiss vann, något som antagligen berodde på att de var mycket billigare än de svenska firmorna. Men innan arbetet påbörjades skrevs ett avtal som gick ut på att under byggskedet var Leonhard Weiss uppdragstagare, vilket innebar att Leonhard Weiss tog över allt ansvar för byggarbetsmiljön. Så det är Leonhard Weiss som är ansvariga.

Men de lämnade landet och står därmed inte under den svenska arbetsmiljölagen?

– Så kan man säga, ja. Vi har i alla fall gjort en utredning, och kommit fram till vissa slutsatser. Vi ser i dokumenten från Leonhard Weiss att de ligger lite efter i arbetet, med antal stolpar de hunnit med ut, terrängen var ju som den var. För Leonhard Weiss var detta ett prestigeprojekt, de ville bli en aktör på den nordiska marknaden, och det här var deras första jobb i Norden. Så det kanske fanns en viss stress där, som vi har haft som en bakomliggande orsak.

LÄS ÄVEN: Tyforsolyckan: Förbundet kritiskt mot Arbetsmiljöverkets rapport

Har ni kommit fram till vad det var som hände vid olyckan?

– Vi vet att den här måndagen, innan montörerna började jobba med ledningarna i Tyfors, då åker de båda montörerna bil tillbaka till ett ställe de var veckan innan, några kilometer bort, för att hämta något verktyg. Och där ser de att det hänger kvar arbetsjordningar, vilket kan ha fått till konsekvens att de båda tror att det nog redan är brutet även i Tyfors, att arbetsbevisen bara är formalia.

– När de sedan börjar byta stolpar nära de befintliga ledningarna, och kommer åt med sin stolpe mot elledningarna, så händer inget första gången, då får de återigen en bekräftelse på att strömmen inte är påslagen. Vi vet att en av montörerna på plats frågat de senare avlidna kollegorna om det var säkert att jobba, och fått till svar "Ja, det är avslaget".

– Det fanns såklart en driftsorder, och hade montörerna läst den så hade de sett att Ellevio hade för avsikt att slå på strömmen igen för att de ville kolla att jobbet förra veckan blev rätt gjort. Men informationen stod på svenska.

Så vem bär ansvar för olyckan?

– Om man är väldigt intresserad av ansvarsfrågan, så ska man veta att Leonhard Weiss hade hela arbetsmiljöansvaret, men även att man hade kommit överens med Ellevio om att man skulle jobba enligt ESA 14, där man vävt in såväl elstandarden som arbetsmiljöfrågan. Som att man bara jobbar om man har arbetsbevis, och att man arbetsjordar.

– Men sedan förstod vi efter att ha träffat den här arbetsmiljöinspektören från Estland att i Estland har man ett system där driftscentralen alltid ringer till elsäkerhetsledaren som står ute i fält och frågar om det är okej att sätta på strömmen. På det sättet jobbar man inte i Sverige, utan här litar man på det här med arbetsbevis.

Det som ytterligare komplicerade ärendet i Tyfors var att i projektet fanns en ovanlig roll: en elsamordningsledare, som agerade tolk, anställd av Leonhard Weiss för att klara av att uppfylla Ellevios krav att arbeta enligt ESA 14, där språket skulle vara svenska.

Hur vanligt är det att använda sig av elsamordningsledare?

– Det är mycket ovanligt. De gånger när det har använts så är det i fall där alla pratar svenska. När man har en lång sträcka, med fler en än elsäkerhetsledare ute, då har man satt en samordningsledare som har haft kontakten med driftcentralen. Men det här var ett nytt sätt att använda den här rollen, här användes den ju bara som tolk. Det fanns inte heller något krav att den här personen skulle vara fysiskt på plats, och det var ju något nytt för oss.

Vad tycker du att branschen ska dra för lärdomar av olyckan?

– Jag hoppas att det som hände i Tyfors är något som branschen verkligen stannar upp och reflekterar över. Om man nu vill arbeta med utländsk arbetskraft, vilket är helt okej, det är inget problem i sig, men om man till exempel har kravet på ESA 14, då måste man ju lösa kommunikationsbiten. Man måste även säkerställa att här jobbar man bara med arbetsbevis, ingenting annat. Man går inte i närheten av ledningarna annars, och man jordar alltid.



LÄS ÄVEN: Inget åtal efter dödsolyckan i Tyfors




Paul Keenan
Ålder: 53

Yrke: Arbetsmiljöinspektör vid Arbetsmiljöverket i Falun. "Jag gör mellan 70-80 inspektioner per".

Hur kom du på att du skulle bli arbetsmiljöinspektör?

– Jag är utbildad sjuksköterska och hade jobbat en längre tid inom behandlingshem för ungdomar. Jag kom till en gräns där jag kände att jag hade fått nog. Jag vill göra något annat. För min del var det en slump, den här annonsen dök upp, och jag såg att de sökte någon som kunde inspektera inom offentlig sektor, och det kände jag att det kan jag göra.

Vad krävs för utbildning för att bli arbetsmiljöinspektör?

– Det krävs högskoleutbildning eller motsvarande på 3 år och arbetslivserfarenhet. Vid min anställning 2001 gick jag en 1-årig internutbildning för att bli inspektör. Jag har sedan gått ett antal vidareutbildningar, bland annat Arbetsmiljöingenjörsutbildning på Umeå universitet och Kvalificerad olycksutredningsmetodik vid Karlstad universitet.

Funkar det med facklig bakgrund?

– Det skulle kunna funka, men det krävs också högskoleutbildning, och någon erfarenhet till exempel av arbetsmiljöarbete, som skyddsombud eller chef. Den som anställs får även gå en intern utbildning, i bland annat myndighetsutövning, som vilka lagar vi ska förhålla oss till.

Hur ser arbetsmarknaden ut?

– Nu sökte vi två tjänster till Örebro, det var över hundra sökande till dessa båda tjänster.

Varför tar Arbetsmiljöverkets utredningar så lång tid?

– I dagsläget har jag 35 ärenden som rullar, av olika karaktär, allt från dödsfall till att någon har skurit sig i fingret. När vi är klara med vår bedömning har vi möte med chef och jurist, ett så kallat beredningsmöte. Där tas ett muntligt beslut. Sedan läggs det på juristen att skriva klart beslutet. Här i Falun har vi just nu 1,5 jurister, som ska skriva allt, underrättelser, föreläggande om alla ärenden vi håller på med, sanktionsavgifter. Så det tar tid.



LÄS ÄVEN: Efter dödsolyckan i Tyfors: "Vi samlar in alla uppgifter"





Detta hände:
I november 2016 förolyckades två estniska montörer, 23 och 59 år gamla, när de arbetade med Ellevios nät i Tyfors i Dalarna.

Ellevio, före detta Fortum, byggde om ledningen mellan västra Dalarna och östra Värmland. Företaget hade dock ingen egen personal för detta, utan köpte in arbetet av entreprenadföretag. För projektet i Tyfors hade Ellevio anlitat det tyska företaget Leonhard Weiss, som i sin tur anlitat sitt estniska dotterbolag med samma namn.

De estländska montörerna kunde inte svenska, därför fanns också en samordnare som skulle fungera som tolk mellan estländarna och de svenskar som fanns i driftscentralen. Men, samordnaren/tolken fanns inte på plats under arbetet, utan var nåbar via telefon.

Direkt efter olyckan bröt Ellevio kontraktet med Leonhard Weiss, och estländarna som hade arbetat i projektet lämnade Sverige. Arbetsmiljöverkets inspektörer kunde därför aldrig höra de två avlidna männens närmaste arbetskamrater.

I januari 2018 lade Arbetsmiljöverket ned utredningen om dödsolyckan i Tyfors. En dryg månad senare beslutade arbetsmiljöåklagaren att även lägga ned förundersökningen om arbetsmiljöbrott i samband med olyckan.

Åklagaren motiverade sitt beslut med att vare sig Arbetsmiljöverket eller Elsäkerhetsverket gjort någon åtalsanmälan.



LÄS ÄVEN: Flera frågetecken kring dödsolyckan i Tyfors




Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

 
2018-10-01 09:00:45