Elyseum: Ett hus fullt av elektrisk historia




– Det tillverkades saker av bättre kvalitet förr, säger Naimi Rynge, ingenjör vid Göteborgs energi.

Museet ägs av Göteborgs energi, men drivs av en grupp före detta medarbetare vid bolaget, bland andra Naimi Rynge. I dag hyrs en del av lokalerna ut till en högstadieskola. Eleverna äter sin lunch i den stora maskinhallen, där det fortfarande står en stor ångmaskin, och en av världens första el-bilar.

LÄS ÄVEN: Delsbo först med vattenkraft – för 130 år sedan

Elen kom till Göteborg i slutet av 1800-talet. Ett flertal privata elbolag startade i Göteborg. Det blev problem.

– De ville såklart tjäna pengar, men de drog ledningar i luften lite härsan och tvärsan, och det var inte bra, för ledningarna kunde korsa varandra och bli en säkerhetsrisk. Det här såg man från kommunen, och ville stoppa. Så då beslöt man om kommunalt bolag, det blev Göteborg energi. Därefter drogs ledningarna rakt och snyggt mellan två punkter, ordning och reda. Inte härs och tvärs över hustaken som man fortfarande kan se i en del länder, berättar Naimi Rynge.



[infogram id="elektrikern-goteborg-1h984wn1p39d4p3?live"]



Elverket bildades 1908 men fortfarande var många skeptiska inför det nya. Så året efter, 1909, invigdes en stor utställning för att informera stadens invånare om elektricitetens alla möjligheter. I ett hörn av Elyseum finns delar av 1909 års utställning fortfarande kvar. Med fungerande glödlampor.

– Vi har inga liknande glödlampor att byta till. Jag har i och för sig inte varit här på museet i mer än 20 år, men jag har aldrig varit med om att glödlampor av den gamla sorten bytts ut, säger Naimi Rynge och tänder glödlampsväggen med hjälp av en ratt.

– Hade det varit dagens glödlampor hade de ju gått sönder för länge sedan. I dag vill man ju att saker och ting inte ska hålla så länge. Då byggde man med kvalitet.

LÄS ÄVEN: SEF:s historia: Striden om den kollektiva försäkringen

Det finns en glödlampa i samlingarna med en särskild historia. Den kallas för "32-årslampan". Glödlampan som tillverkades under första världskriget, runt 1914, satt i en garderob på Grand hotell i Göteborg.

När hotellet skulle renoveras spikades garderober och andra utrymmen igen. 32 år senare bröts dörren till garderoben upp. Då brann lampan fortfarande. Naimi tänder lampan utan problem.

Vi går runt bland samlingarna. Där samsas föremål som en vackert dekorerad gaskamin med marmorplatta, en varmvattenberedare med dusch i koppar och flera lampor med snirkliga detaljer. Funktionella föremål som samtidigt fungerar som prydnader.

– De kunde sina saker på den tiden, i dag ska ju inte sakerna kosta något att tillverka, kommenterar Naimi Rynge.

LÄS ÄVEN: En resa i tiden: Elektrikern 1936

En apparat på väggen visar sig vara något som kallades för strömbegränsare. Det var energiverkens försök att få kunderna att inte använda fler lampor än de betalat för.

I början av 1900-talet var elen dyr, och kunderna fick betala per lampa de planerat att använda. De flesta betalade för endast en enda lampa hemma, men en del satte in fler, två eller tre lampor.

Strömbegränsaren fungerade så att när fler än en lampa tändes påverkades magnetfältet, så att strömkretsen som var inkopplad bröts, vilket ledde till att lamporna började blinka. Men strömbegränsarna blev inte långvariga. Det kostade mer att installera begränsarna än vad bolaget fick in i utökade abonnemang.

Alla prylar är skänkta till museet, och vissa produkter finns bara här. Göteborgs gasverk uppfann och konstruerade egna produkter, sådant som lödkolvar drivna av gas till exempel. Nu sparade för eftervärlden i huset vid Gamla Ullevi.



LÄS ÄVEN: Elektrikerförbundets historia




Elyseum
Museet Elyseum invigdes 1992. Det har öppet onsdagar, men även vid bokningar andra dagar. Huset ritades av Hans Hedlund och stod färdbyggt 1908.

Sällskapet Energihistoriska Samlingarna som driver museet är en ideell förening vars medlemmar har arbetat inom Göteborg energi. Sedan tre år tillbaka hyr Montessoriskolan Johanneberg in sig i en del av lokalerna.

Kuriosa: den första elektriska lampan i Göteborg tändes 1887, klockan 16.30.





Gasen i Göteborg
Göteborg var först i landet med ett kolgasverk. Det invigdes redan 1846. Gasen exporterades till såväl Polen, Tyskland som England.

– I dag används naturgas. Den är luktfri. Därför tillsätts ett ämne som heter tetrahydrotiofen som luktar fruktansvärt illa, så att man ska veta om det är en läcka, förklarar Naimi Rynge.

I dag har Göteborg energi endast 6 000 hushållsabonnenter av gas, ändå använder bolaget mer gas än någonsin, då den fungerar som energikälla i kraftvärmeverket Rya som producerar fjärrvärme, samt till vissa större företag, till exempel Volvo.




Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

 
2018-07-11 10:00:09