Samma problem där som här




– Det är tid för reflektion. Ska vi vinna eller förlora, ta den säkra vägen, eller ta kampen? You got to fight for your rights, säger Ambet Ywson, som arbetar för det internationella byggfacket i Genève.

I konferensrummet trängs ett 15-tal representanter från det internationella byggfackets europeiska gren. De träffas för att utbyta erfarenheter och tankar om framtiden. Deltagarna kommer från länder som Ryssland, Turkiet, Ukraina, Schweiz, Bosnien, Kroatien – och Sverige.

De svenska deltagarna representerar i sin tur Elektrikerna, Målarna, GS och Byggnads.

LÄS ÄVEN: Ukrainare lyriska över svenska villkor

Niklas Holmqvist är internationellt ansvarig för Målarna.

– Den starkaste bilden av de internationella mötena är att hur vi än gör så har de med pengarna alltid ett övertag, vi jobbar i verksamheter där pengarna styr allt. Ser vi oss runt om i världen ser vi länder där ett politiskt skifte har inneburit att all arbetsrättslagstiftning, arbetsmiljölagstiftning har försvunnit, säger han.

Har ni samma problembild?

– Ja, visserligen strukturerar våra olika länder sig olika, men grundproblemen är ju exakt de samma. Den liberala sidan vill inte ha lagstiftning eller fackföreningar. Det finns ingen nationsgräns, den fria marknaden ska vara fri, och då ska man inte ha fackföreningar som sätter upp hinder för den. Så är det överallt i världen.

I Ukraina är det främsta problemet att medlemmarna försvinner, dels till kriget, dels för att arbeta utomlands.

LÄS ÄVEN: Beslutet: Lika lön för utländska arbetare

Anna Andreeva arbetar för det internationella byggfacket i Kiev. Hon säger att situationen för facken och folket i Ukraina är svår.

– Sextio procent av befolkningen lever under fattigdomsgränsen, så det är riktigt svårt för folket i Ukraina, och det påverkar såklart även facket.

Lönerna i Ukraina är så låga att de som kan söker sig utomlands, främst till EU för att kunna försörja sig och sin familj. Organisationsgraden i byggnadssektorn ligger enligt Anna Andreeva runt 30 procent.

Hur ska facken vända utvecklingen?

– Det gäller att prioritera. Jag tycker att facken bör lägga alla sina resurser på att organisera, och på kampanjer för att bli synliga för samhället, för människor. Facken behövs, det finns ingen annan organisation eller del av samhället som bryr sig om arbetares rättigheter i Ukraina.

En del av de ukrainska byggarbetarna har tagit sig till Kroatien. Domagoj Ferdebar är regional ombudsman för byggfacket i Kroatien. Han säger att under det senaste året har facket lyckats avtala om högre löner. Det är första gången det har skett under hans sju år som facklig representant.

Anledningen är bristen på byggarbetare i Kroatien.

– Vi utnyttjar tillfället, säger Domagoj Ferdebar.

LÄS ÄVEN: Kunskapen finns i södra Europa

Många byggarbetare har lämnat landet för att i stället arbeta i länder som Tyskland, Schweiz och Österrike. Där är lönerna betydligt högre än i Kroatien. Minimilönen i Kroatien är runt 500 euro före skatt. Lägsta lön i avtalen för byggnadsarbetare ligger ungefär 100 euro högre, runt 600 euro.

Men korruption och svarta löner är vanligt. Så också usel anställningstrygghet. Majoriteten av byggnadsarbetarna har väldigt korta kontrakt, på några månader åt gången.

Domagoj Ferdebar för just nu en hel del samtal med svenska elektrikerfacket, detta då ett kroatiskt energiföretag, Dalekovod, fått ett stort kontrakt på att bygga elledningar i Sverige.

– Jag har många frågor om avtalet, säger Domagoj Ferdebar.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se
2018-06-04 10:00:05