Gemensamt kvinnonätverk: De vill vara med och påverka
Ninni Blom, Elqvinnorna i mitten, höll i nätverksträffen tillsammans med målarna Linnéa Malmeflod och Tina Löfgren. Foto: Helena Forsberg
Christin Svedjestrand önskar att jämställdheten hade utvecklats mer på de 40 år hon varit medlem i Elektrikerförbundet. Foto: Helena Forsberg
Christin Svedjestrand, elektriker, och Natalie Engström, målare, tycker det är bra att dela erfarenheter över yrkesgränsen. Foto: Helena Forsberg
Rebecca Lange, elektriker, och Aurea Florio Fava, målare, deltog i fackens nätverksträff för kvinnor.
Ida Lindgren-Hawée säger så här om att hon är aktiv i facket:
– Varför ska jag pröjsa för något om jag inte är med och gör min röst hörd?
Hon var en av kvinnorna som träffades när Målareförbundet och Elektrikerförbundet höll en gemensam nätverksträff i Solna.
På träffen i verksamhetskrets 1 lärde sig kvinnorna mer om vad facket är. När tidningen kommer på besök håller de på med en gruppövning där de ställs inför olika situationer och ska avgöra vad som går under lagen och vad som finns tack vare kollektivavtalet.
– Det är bra för att se hur mycket som regleras i kollektivavtal, säger Tina Löfgren från Målareförbundet och Mira i avdelning 1.
– Det ser olika ut i olika länder. Hos oss styrs mycket mer av kollektivavtal. Vill vi verkligen släppa den makten, när vi inte vet vilka som kommer ha makten över att stifta lagar?
LÄS ÄVEN: Förbundsöverskridande samarbete för en mer jämställd bransch
Tina Löfgren är en av Målareförbundets förtroendevalda som gått den nya handledarutbildningen. En satsning som Målareförbundet gör för att vässa sina utbildningar. Nu passar hon på att praktisera det hon lärt sig om olika inlärningsmetoder och aktiverar kursdeltagarna så de inte bara behöver sitta på en stol och lyssna.
En av deltagarna på nätverksträffen är elektrikern Christin Svedjestrand. Hon har varit med i facket sen hon började arbeta och tycker det är bra att jobba för att fler kvinnor ska bli elektriker och för att kvinnorna ska kunna ta plats i facket och på arbetsplatserna.
– Det går så sakta. Inte mycket har hänt på 40 år. Det känns tungt.
Hon tycker nätverksträffarna över yrkesgränserna är bra för de som är själva på sina arbetsplatser, att få se att det finns fler tjejer och när man knyter kontakter blir man starkare.
Målaren Natalie Engström är suppleant i Södertörns sektionsstyrelse. På hennes firma är de tio anställda och hon är enda tjejen.
– Ingen gör skillnad så det har aldrig varit problem.
Hon uppskattar ändå att träffas i det kvinnliga nätverket för gemenskapen.
– Vi kan prata på ett annat sätt. Det är roligt att kunna påverka och man lär sig alltid något nytt, säger Natalie Engström.
LÄS ÄVEN: ”Ett elektrifierat Sverige behöver fler kvinnor i el-branschen”
Ida Lindgren-Hawée blev inkastad i facket när hon blev vald till medbestämmandeombud på sin målerifirma. Hon är också aktiv i Uppsalasektionen som nyligen vaknat till liv.
Hon berättar att så länge arbetsgivaren inte behöver betala är det inga problem att vara fackligt aktiv. Däremot när hon gör skyddsronder får hon ofta höra från arbetsgivaren att facket är emot dom.
– Utan oss finns inget dom. Mitt mål är att företaget inser att det vi gör är viktigt och bra.
Hon är också ute på skolor och har märkt att ungdomar kan mycket om facket och rättigheter. När hon kommer tillbaks till eleverna i årskurs 3 får hon fler frågor eftersom de vet vad de kan fråga om. Att hon är ung och fackligt aktiv har också inspirerat andra. Det är alltid någon som blir mer intresserad av facket.
– De brukar säga ”du är lärling och står här”. Ja, säger jag det kan du också göra.
Ett par veckor senare träffades kvinnorna för en central konferens på Rönneberga. Då deltog Mira, Elqvinnorna, Näta (Byggnads) och Seko väg och ban. Även tre kvinnor från Norge var på plats.
Helena Forsberg
