• Domagoj Ferdebar från det kroatiska facket i samspråk med de kroatiska arbetarna och projektledning vid Dalekovod. Foto: Anna Norling

  • Andreas Björns, Härjeåns nät, var en av de fackligt aktiva från Elektrikerförbundet som deltog under mötet med det kroatiska facket och Dalekovod. Foto: Anna Norling

  • Vid Indalsälven, tre mil öster om Östersund, finns ett av Dalekovods projekt i Sverige. Foto: Anna Norling

  • Projektet utanför Östersund, är ett komplicerat bygge. Svenska kraftnät har beslutat att bygga om den gamla stamnätsstationen Midskog. Ombyggnationen innefattar sammantaget elva ledningar och ska möjliggöra anslutning av förnybar elproduktion som planeras i området. Foto: Anna Norling

  • Sven Höckert, ombudsman vid Elektrikerförbundet samtalar med projektledare Odd-Ivar Paulsen och hans kollega vid Dalekovod. Foto: Anna Norling

  • Svenska Elektrikerförbundet har skrivit avtal med det kroatiska bolaget Dalekovod för deras projekt i Sverige. Foto: Anna Norling

  • Odd-Ivar Paulsen och Andreas Björns. Foto: Anna Norling

  • Det svenska Elektrikerförbundet, det kroatiska facket vid Dalekovod samt projektledning vid Dalekovod vid bygget utanför Östersund. Foto: Anna Norling

  • Projektet utanför Östersund, är ett komplicerat bygge. Svenska kraftnät har beslutat att bygga om den gamla stamnätsstationen Midskog. Ombyggnationen innefattar sammantaget elva ledningar och ska möjliggöra anslutning av förnybar elproduktion som planeras i området. Foto: Anna Norling

  • Vid Indalsälven, tre mil öster om Östersund, finns ett av Dalekovods projekt i Sverige. Foto: Anna Norling

  • Vid Indalsälven, tre mil öster om Östersund, finns ett av Dalekovods projekt i Sverige. Foto: Anna Norling

  • Domagoj Ferdebar från det kroatiska facket i samspråk med de kroatiska arbetarna och projektledning vid Dalekovod. Foto: Anna Norling

  • Domagoj Ferdebar är internationell sekreterare vid det kroatiska byggfacket SGH. Foto: Anna Norling

  • Domagoj Ferdebar från det kroatiska facket samtalar med Eeljko Kezic´. Foto: Anna Norling

  • Domagoj Ferdebar från det kroatiska facket samtalar med Eeljko Kezic´. Foto: Anna Norling

  • Eeljko Kezic´ är vid tidningens besök ensam kroatisk arbetare vid bygget utanför Östersund. Foto: Anna Norling

  • Eeljko Kezic´ arbetar i Sverige för pengarnas skull. Hemma i Kroatien har han en fru och två barn, en dotter och en son. ”Pengarna går till att betala för barnens utbildning, att fixa på huset och att skapa en buffert”, säger han. Foto: Anna Norling

  • Henrik Haraldsson, Bilfinger. Foto: Anna Norling

  • Henrik Haraldsson, Bilfinger, och Andreas Björns, Härjeåns nät, deltog under mötet med det kroatiska facket och vid besöket på Dalekovods bygge utanför Östersund. Foto: Anna Norling

  • Mirjana Subasa är förtroendevald vid det kroatiska facket på Dalekovod. Foto: Anna Norling

  • Odd-Ivar Paulsen, projektledare för Dalekovods projekt utanför Östersund, och Sven Höckert, ombudsman vid Elektrikerförbundet. Foto: Anna Norling

  • Odd-Ivar Paulsen är projektledare för Dalekovods projekt utanför Östersund. Foto: Anna Norling

2019-07-08

Det kommer fler och fler utländska företag till Sverige för att utföra projekt vunna i olika upphandlingar. Det är en utmaning för facken.

För att upprätthålla svenska löner och villkor arbetar Elektrikerförbundet aktivt med frågan. I dagsläget har förbundet ett 50-tal kollektivavtal med utländska företag.

Dels sådana där utländska företag gått med i arbetsgivarorganisationen, dels där företagen tecknat hängavtal direkt med Elektrikerna.

Ett av de senare är det kroatiska bolaget Dalekovod.

Vid Indalsälven, tre mil öster om Östersund, finns ett av Dalekovods projekt i Sverige. Det är ett komplicerat bygge, Svenska kraftnät har beslutat att bygga om den gamla stamnätsstationen Midskog.

Ombyggnationen innefattar sammantaget elva ledningar och ska möjliggöra anslutning av förnybar elproduktion som planeras i området.

– Det här är den mest komplexa ombyggnationen jag har varit med om. Vi måste bygga under och bredvid de befintliga ledningarna under en mycket begränsad tid. Men, jag är inte orolig över att vi inte kommer att klara det, säger Odd-Ivar Paulsen, projektledare för Dalekovod.

LÄS ÄVEN: Sven Höckert: ”Vikten av kollektivavtal med utländska företag”

Under vintern arbetade 50-talet kroatiska arbetare här, men de allra flesta har nu åkt vidare till Dalekovods övriga projekt i Sverige.

Kvar vid Midskog arbetar dock 45-årige Eeljko Kezic´. Han har arbetat i Sverige sedan november i fjol. När tidningen besöker Midskog arbetar Eeljko Kezic´ med att jämna till marken för nya ledningsgator.

Han säger att anledningen till att han sökt sig till Dalekovod och arbete utomlands är pengarna. Hemma i Kroatien har han en fru och två barn, en dotter och en son.

– Pengarna går till att betala för barnens utbildning, att fixa på huset och att skapa en buffert, säger han.

I Sverige tjänar han det dubbla, kanske till och med det tredubbla, så mycket som han skulle ha tjänat hemma i Kroatien.

I avtalet som det svenska Elektrikerförbundet har skrivit med Dalekovod är de utländska arbetarna garanterade en månadslön på som lägst 27 440 kronor. Eeljko Kezic´ har lång arbetslivserfarenhet, så han tjänar än mer.

Utöver månadslönen tillkommer en ersättning på som minst knappa 30 kronor i timmen för flexibel arbetstid.

LÄS ÄVEN: Allt fler utstationerade i byggbranschen

En viktig pusselbit i att Elektrikerförbundet har fått igenom sina krav i avtalet med Dalekovod är arbetstidslagen. Det förklarar Sven Höckert, ombudsman i Norr för Elektrikerförbundet, när vi sitter i ett mötesrum på Folkets hus i Östersund.

Arbetstidslagen är dispositiv, det vill säga, den går att avtala bort i kollektivavtal. Dalekovod, liksom många andra utländska företag, vill att deras anställda ska kunna arbeta mer flexibelt än 40-timmars veckor.

I Dalekovods fall åtta veckors arbete i sträck i Sverige, varvat med två lediga veckor.

– De ville först bara ha den hårda kärnan, det som finns i utstationeringsavtalet, men då hade de inte kunnat arbeta 8-2. Vi sa att ”det här är bra för er”, inte att de måste skriva under. Vi visade vad som är bra med vårt kollektivavtal, och att det även blir gynnsamt gentemot Arbetsmiljöverket. Vi lyfte även att vi är en bra referens för att få nya uppdrag i Sverige, berättar Sven Höckert.

I det lilla konferensrummet i Östersund nickas det gillande runt bordet. Det talas främst engelska, men även kroatiska och en del svenska. Genom Elektrikerförbundets Solidaritetsfond har ett samarbete inletts mellan det svenska Elektrikerförbundet och det kroatiska facket.

En anledning till det är att säkerställa att de kroatiska arbetarna får behålla den lön de lovats i avtalet.

– Vi vet att trots att vi har skrivit avtal med utländska företag så händer det att en del av arbetarna måste betala tillbaka en del av lönen till arbetsgivaren när de väl kommer hem igen. Annars blir de av med jobbet. Därför är ett samarbete med det kroatiska facket så nödvändigt. För då kan vi med hjälp av dem kontrollera att arbetarna verkligen får den lön de ska ha, säger Sven Höckert.

LÄS ÄVEN: Beslutet: Lika lön för utländska arbetare

Domagoj Ferdebar från det kroatiska byggfacket SGH instämmer. Även han har hört rykten om att kroatiska arbetare tvingas betala tillbaka lönen de fått i höglöneländer när de väl kommit hem.

I Kroatien ligger minimilönen runt 550 euro i månaden. Den kroat som går under det svenska Elektrikerförbundets kollektivavtal kan alltså mångdubbla sin inkomst. Frågan om att hålla uppe lönerna för de kroatiska arbetarna är viktig inte bara för det kroatiska facket. För det svenska facket är den central.

Henrik Haraldsson, huvudskyddsombud vid Bilfinger nord, sitter med vid mötet med det kroatiska facket. Han säger att diskussionen om att utländska företag konkurrerar ut de svenska företagen med hjälp av låga bud, och låga löner, är levande på de arbetsplatser han arbetar på och besöker.

– Om vi ska få jobb måste vi snart sänka lönerna. De senaste åren har uppdragsgivaren (Fortum, reds anm) hellre lejt utländsk arbetskraft än svensk när det handlar om nya projekt. Det har lett till att det inte finns utrymme för oss att anställa. Istället går vi kort. Det är för stor konkurrens, de har för låga löner jämfört med oss. Det är klart att det snackas om det ute på arbetsplatserna.

LÄS ÄVEN: Samma problem där som här

Sven Höckert drar de viktigaste bitarna i avtalet mellan Elektrikerförbundet och Dalekovod. Det handlar bland annat om lönenivåer som ska matcha de svenska lönerna.

– Det här är bra för arbetarna, säger Domagoj Ferdebar.

– Men det är bra för oss också, säger Sven Höckert, och tillägger:

– Så att inte de utländska företagen ska kunna lägga underbud.

– Cooperation is the key, säger Marina Subasa, förtroendevald i det kroatiska facket vid Dalekovod.

LÄS ÄVEN: Elektrikerna mötte utländska elföretag

Vid sammanträdesbordet i Folkets hus i Östersund enas företrädarna från de båda ländernas fack om att fackligt samarbete och kollektivavtal är nyckeln för att upprätthålla villkoren för arbetarna.

Och det ger ringar på vattnet.

Domagoj Ferdebar berättar att arbetssättet som det svenska Elektrikerförbundet använt för att teckna avtal med det kroatiska företaget Dalekovod har smittat av sig. Nyligen skrev det kroatiska facket avtal med ett kinesiskt företag som fått ett stort projekt i Kroatien.

– Vi började prata förra året. Efter flera samtal bad de oss försöka hjälpa dem att göra något som är flexiblare än arbetstidslagen i Kroatien. Då bad vi dem skriva på ett avtal med högre lön och bättre bonus för övertid och helger. Vi skrev under förra veckan.


57 avtal med utländska företag

Det kommer allt fler utländska företag till Sverige, och fler vill också teckna avtal med det svenska Elektrikerförbundet. Vid denna pressläggning har Elektrikerförbundet 57 gällande kollektivavtal med utländska företag, såväl genom att företagen gått med i den svenska arbetsgivarorganisationen som genom att företagen tecknat hängavtal med Elektrikerförbundet.

Alla avtal tecknas på svenska. Kommunikationen har hittills alltid varit på engelska eller med tolk.

Avgiften som företagen betalar till facket är dels en fast summa varje år: 1700 kronor för Kraftverksavtalet, 3400 kronor för Installationsavtalet. Därtill tillkommer 0,5 procent av lönesumman för lokalt förhandlingsarbete, samt kontroller av löner och villkor i gällande kollektivavtal samt lagstiftning.


Få utomlands är med i facket

Under de senaste tre åren har omkring 300 000 kroater i arbetsför ålder lämnat sitt land för att arbeta utomlands. I dag är arbetslösheten runt åtta procent.

Organisationsgraden i Kroatien ligger på 25-30 procent, men endast en procent av de som arbetar utomlands är med i facket.

Minimilönen i Kroatien är för tillfället 3750 kronas, ungefär 550 euro. Den är planerad att öka till närmare 600 euro inom kort.


Solidaritetsfonden:

Elektrikerförbundets Solidaritetsfond är en fond för medlemmar som vill arbeta för ett starkare fack i Europa. Medlen kommer från El-tvåan i Göteborgs tidigare fond för stöd vid konflikter.

Den medlem som har idéer för ett projekt kan skicka in en ansökan. Projektansökan prövas sedan av fondens styrelse. Ett projekt kan till exempel handla om ett utbyte mellan olika yrkesgrupper, att stärka fackligt arbete i andra länder, eller för att underlätta fackligt samarbete vid jobb i ett annat land.


Anna Norling
anna.norling@lomediehus.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Glad sommar, önskar redaktionen!

Och med detta tar Elektrikern ett litet sommaruppehåll på några veckor. Vi hoppas att ni alla får en riktigt solig och fin semester.

Armatur och kabelskydd tog hem priset

NY TEKNIK Ett kabelskydd med en serie genomtänkta tillbehör och en designarmatur för parker och gångstråk. Det blev vinnarna vid Elfack Design Award. Lite chockartat faktiskt, men fantastiskt roligt för mig som gjort den här resan från idé till färdig produkt.

Intellivent Sky: Fläkt med inbyggd näsa

NY TEKNIK Världsunik fläkt med inbyggd doftsensor. Så lanseras Intellivent Sky, en badrumsfläkt med en rad sensorer, däribland inbyggd näsa som reagerar på starka dofter. Det är svenska Fresh som utvecklat sin kändaste fläktmodell med en, vad de själva kallar, unik luktsensor som ökar varvtalet vid odör för att hålla luften fräsch.

Palestinier går över gränsen för jobben

Det är snart Ramadan och Nablus elektriker är i färd med att smycka Gamla stan. Mustafa Qanadilo och Najeh Ratrout installerar ljusslingor över det lilla torget. De arbetar för Nedco, det offentligt ägda elbolaget på norra Västbanken.

Ny sensorteknik kan känna av mikrorörelser

NY TEKNIK Närvarodetektering av helt stilla person, dessutom kryddat med ytterligare sex sensorvärden. Steinel har tagit närvarodetektering ett steg till med sin serie True Presence.

Exxact och Renova: Nu är det utanpå som är inne

NY TEKNIK Utanpåliggande är på väg att bli trendigt och kommer starkt. Det tror i alla fall Schneider som nu utökar ett par av sina större apparatserier till utanpåliggande utförande. Njaee jag undrar om det stämmer med verkligheten. Så funderade Erik Nyholm, elektriker på APPTEK Teknikapplikationer med kontor i Vikbolandet strax utanför Norrköping.

Efterlysning: Känner du igen någon på bilden?

EFTERLYSNING! Redaktionen har fått en bild från bygget av Globen center 1988-89, och nu behöver vi din hjälp. Känner du igen någon på bilden? Kanske är du själv med? I så fall, hör av dig! Globen bildar bakgrund på denna bild som togs med självutlösare av Thomas Robarth, som ligger längst fram i röda byxor.

”De gånger jag egentligen skäms som svensk är när den kristna högern öppnar sin mun”

DEBATT ”Jag fylls av stolthet när människor flyr hit och inte som för lite mer än hundra år sedan flydde härifrån”, skriver Nille Thorsell. Jag skäms nästan aldrig över att vara svensk. Visst har vi fel och brister i detta land men vi rättar nästan alltid till dessa.

Man klämdes ihjäl i arbetsplatsolycka i Kungsbacka

En man avled förra veckan i Kungsbacka efter att ha blivit klämd mellan en lastbil och en trumma. En polisutredning om arbetsplatsolycka har inletts, skriver TT via Arbetet. Det var vid 12-tiden den 26 juni som olyckan inträffade i Kungsbacka, i anslutning till kommunens ishall.

Gemensamt kvinnonätverk: De vill vara med och påverka

Ida Lindgren-Hawée säger så här om att hon är aktiv i facket: Varför ska jag pröjsa för något om jag inte är med och gör min röst hörd? Hon var en av kvinnorna som träffades när Målareförbundet och Elektrikerförbundet höll en gemensam nätverksträff i Solna. På träffen i verksamhetskrets 1 lärde sig kvinnorna mer om vad facket är.

”Senaste ackordet gav mer än 250 kronor”

– Jag såg möjligheten att tjäna mer pengar med ackord. Mattias Holmberg jobbar på Henningssons el i Falun. Under tolv år har han jobbat på ackord och varit ackordsansvarig på byggen. – Det är inte speciellt svårt. Nyligen tog han steget vidare och blev klubbordförande. Under flera år har det varit ett stort hål i centrala Falun.

Man avliden efter arbetsplatsolycka i Avesta

En 55-årig man har avlidit i samband med en arbetsplatsolycka i Avesta, skriver Aftonbladet. Olyckan inträffade strax efter klockan 11 på tisdagsförmiddagen i närheten av Dalahästen i Avesta. En 55-årig man skadades i samband med att varor skulle lastas av ett fordon vid en restaurang. Mannen hittades blodig i ett lastutrymme på en lastbil.

Rädsla på Hallbo: Personalen skräms till tystnad

Ett 20-tal anställda har sagt upp sig från kommunägda Hallsbergs bostadsstiftelse. Problemen började då en ny vd tillsattes. Anställda är rädda på jobbet, säger Richard Fredriksson, regionalt skyddsombud för Fastighets, till Fastighetsfolket.

Brist på utbildade rulltrappstekniker

Vi befinner oss vid rulltrapporna i Orgelpipan vid centralstationen i Stockholm. Pär Abrahamsson, även Rekan kallad, och Mateuz Jaros felsöker en av rulltrapporna som stannat några gånger och behöver extra kontroll. De båda arbetar som rulltrappstekniker vid Otis i Stockholm.  Rekan Abrahamsson betonar att de är just rulltrappstekniker, inte bara elektriker.

Klasskillnader: Många har inte råd med semester

Klasskillnaderna i semestervanor ökar, enligt en ny LO-rapport. Ungefär en tredjedel av arbetarna åkte varken på en semesterresa eller hade tillgång till fritidshus under sin semester förra året. På sommaren lämnar många svenskar sitt hem för en semesterresa eller några veckor i fritidshuset.