• Bild: Pixabay

2019-05-24

En kör håller på att stämma upp i Europa. Juncker, Macron, Timmermans och flera andra lovsjunger minimilönen och vill att alla länder inför en. Det skulle rycka undan grunden för den svenska modellen där politiker håller fingrarna borta från lönebildningen. Artikeln är tidigare publicerad i Arbetet.

Det är tyst i salen. Blickarna vända framåt. Mot Jean-Claude Juncker.

I publiken sitter ministrar, facktoppar och arbetsgivare. EU:s arbetsmarknadselit är samlad i Bryssel då EU-kommissionen håller en högnivåkonferens den 9 april. Juncker säger att EU blåst liv i de sociala frågorna igen.

Sen uppmanar kristdemokraten och EU-kommissionens ordförande alla EU-länder att införa minimilöner.

– Det här är en viktig fråga för mig och det här kommer vi att strida för, säger han.

Och han är långt ifrån ensam. Socialdemokraten och holländaren Frans Timmerman, vice ordförande i EU-kommissionen och spetskandidat i EU-valet, vill också.

I Frankrike talar president Emmanuel Macron om vikten av minimilöner.

LÄS ÄVEN: Alla partier värnar svenska modellen – men röstar olika i EU

I Storbritannien vill Labours partiledare Jeremy Corbyn höja dem och relativt nyligen, 2015, övergav Tyskland den svenskliknande förhandlingsmodellen och införde lagstadgade minimilöner.

Nu florerar dessutom ett rykte om att Tyskland, under sitt EU-ordförandeskap nästa år, ska driva på för att införa en EU-minimilön.

Sverige står allt mer ensamt.


EU-länder med lagstadgad minimilön i gult (de som inte har det i blått)


Av EU:s 28 länder så är det endast sex som inte har minimilöner.

– Jag är medveten om att vi sitter rätt risigt till i de här debatterna men om man har ett fungerande system så varför ska man rasera det? säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

De svenska facken håller fast vid sin position när såväl politiker som fackföreningar ute i Europa vill att alla EU-länder inför en minimilön. Det finns många goda argument för.

Baksmällan efter den finansiella kraschen 2008 sitter fortfarande i. Även om arbetslösheten sjunker nu och ekonomin har stärkts de senaste åren så har växande sociala klyftor blivit ett allt större problem.

Social oro och gatuprotester är ett uttryck för det. Att gamla etablerade politiska strukturer raserats och populistiska och nationalistiska partier växt, är ett annat.

LÄS ÄVEN: Johan Danielsson är LO:s kandidat till EU-valet

De senaste åren har EU därför allt mer inriktat sig på sociala frågor. Unionen har också öppnat ett nytt område för EU-politik i och med överenskommelsen om den sociala pelaren.

Vid sidan av detta har politikerna även sneglat på lönesättningen som en metod att minska klyftorna.

Trots att det står i artikel 153 i EU:s fördrag att unionen inte ska ägna sig åt att bestämma löner i Europa så lyfts frågan.

Politiker, som Juncker och Macron, ser att lagstadgade lägsta löner kan minska klyftorna, och därmed oron, i Europa. Fackföreningar är oftast positiva.

I Tyskland drev DGB (motsvarande LO) hårt för att landets politiker skulle införa minimilöner. Det tyska facket hade innan dess tappat många medlemmar och kunde inte försvara lönerna i vissa branscher.

Även arbetsgivarna i EU kan se vissa fördelar. Till exempel så står flera tungviktare i det brittiska näringslivet bakom en höjning av minimilönen där.

Om det görs på rätt så behöver inte måttliga löneökningar vara ett problem eftersom det kan pressa fram en högre produktivitet och även öka efterfrågan.

LO:s avtalssekreterare tycker ändå inte att det är ett bra argument för att införa minimilöner på EU-nivå.

– Vi är bäst i klassen. Om man har ett starkt kort på handen ska man inte försvaga det. Man brukar inte försvaga den starkaste länken i en kedja utan istället stärka den svagaste länken, säger Torbjörn Johansson.


LÄS ÄVEN: EU-val: Sverige har 20 av 751 platser i parlamentet


 

Minimilöner i EU-länderna (Uttryckt i kronor (Euroväxelkurs: 10,7254)


Jämfört med många andra EU-länder har Sverige en stark arbetsmarknad. Sysselsättningen är högst i EU, anställda får reallöneökningar och näringslivet tjänar pengar.

Torbjörn Johansson är kritisk till att det i EU tas initiativ för att blanda sig i lönebildningen.

– Europapolitikerna är inga riktiga politiker, säger han och syftar på EU-kommissionärerna som utses av EU-ländernas regeringar i stället för i direkta val.

Han reagerar även på den folkvalda franske presidenten Macrons önskan om minimilöner.

– Han borde faktiskt städa sin egen gata innan han ställer till det i Europa. Vi behöver inte ha gula västar i hela världen.

LÄS ÄVEN: Här är Europafackets krav inför EU-valet

Även Svenskt Näringsliv oroas av att flera röster höjs för att reglera lönerna på EU-nivå.

– Vi ser allvarligt på alla förslag som inskränker möjligheterna för parterna att förhandla kollektivavtal. Det gäller till exempel frågan om minimilöner, arbetstidsfrågor med mera, säger Anders Edholm på arbetsgivarorganisationens kontor i Bryssel.

I det här fallet hamnar alltså de svenska parterna på samma sida då de båda vill hålla politikerna utanför lönesättningen.

Men frågan om minimilöner är en riktig zombie, som reser sig ur graven gång på gång. Arbetet har under årens lopp skrivit flera artiklar om hur svenska modellen hotas av krav på en EU-minimilön.

Vi har skrivit nästan lika många artiklar om hur dessa hot senare avvärjts och hur svenska politiker och parter fått till ett undantag som gör att vi kunnat behålla vår modell.

LÄS ÄVEN: Manhammar: ”Ett väldigt grovt angrepp på svenska modellen”

Karla Wixe på den svenska facken Brysselkontor ser ett mönster i debatten.

– För två år sedan var den här frågan lam men nu närmar sig EU-valet, konstaterar hon.

Frågan är dock hur det blir denna gång.

Även om LO:s avtalssekreterare och Svenskt Näringsliv håller fast vid sitt försvar så hörs ändå viskningar bakom kulissen. Kanske är det dags att hitta en annan lösning?

Att alltid vara den som höjer fingret och därmed riskerar att sätta käppar i hjulen för fackliga kolleger i andra länder är en svår position att försvara i längden.

Men Torbjörn Johansson fråga finns fortfarande kvar.

– Varför ska man rasera ett fungerande system?


Artikeln är tidigare publicerad i tidningen Arbetet, som tillsammans med Tidningen Elektrikern och fem andra tidningar ingår i LO Mediehus.


Erik Larsson

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Kollektivavtalen i fara när färre är med i facket

Allt färre arbetare är med i facket, samtidigt som arbetsgivarna väljer att fortsätta organisera sig. De senaste två åren har även tjänstemännens genomsnittliga organisationsgrad minskat, med undantag för till exempel Unionen.

Organiserade lärarstrejk – mördades: Här är världens tio värsta länder för arbetare

Situationen för arbetare och fackligt aktiva har förvärrats i alla regioner i världen, visar världsfacket Itucs årliga sammanställning. I Colombia mördades 34 personer ifjol. Nu kräver svenska fack att större satsningar görs för att bryta trenden. Morgonen den 8 november 2018 körde Arolda Pereira de Souza sin motorcykel ut på landsbygden utanför delstaten Bahia i östra Brasilien.

Elektriker pajade asbestsanering

Elektrikerna skar upp plasten som spärrade av asbestsaneringen och arbetet fick göras om. Nu har händelsen anmälts till Arbetsmiljöverket. Ett asbestsaneringsföretag hade spärrat av ett område i Huddinge. Men två elektriker från en annan firma tar sig ändå in på området.

Lönegapet mellan könen krymper – kan vara borta om 27 år

Med nuvarande takt kommer det att dröja till år 2045 innan löneskillnaden mellan kvinnor och män är utraderad. Jämfört med 2017 minskade gapet med 0,6 procent förra året. En genom snittlig kvinna på svensk arbetsmarknad tjänade 32 600 kronor i månaden 2018, om hon jobbar heltid. Motsvarande siffra för män var 36 500 kronor.

Företag missar att avsätta pengar till anställdas pension

Det brukar komma ett brev med posten varje vår som de flesta kanske inte lägger så stor vikt vid. Det kan löna sig att titta lite närmare på det. I slutändan kan det löna sig tusenfalt. Det handlar om Fora-beskedet. Beskedet som visar hur mycket arbetsgivaren avsatt till pensionen. Det vanligaste misstagen vi ser är att arbetsgivaren missar att betala in till den extra pensionen.

CR: Inget beslut om sänkt avgift

Den 4-5 juni höll Elektrikerförbundet sitt centrala representantskap på Runö kursgård i Åkersberga utanför Stockholm. Samlade var ombud från hela landet. Som brukligt behandlades de motioner som inkommit till förbundet. De allra flesta handlade om medlemsavgiften, som motionärerna vill sänka.

CR: VK1:s ersättningsförslag fick nobben

Elektrikerförbundet har som mål att öka andelen medlemmar som går en facklig utbildning. Men det kan vara svårt att locka medlemmar att gå en utbildning om ersättningen vid kurstillfällena är betydligt lägre jämfört med vad de skulle tjänat om det befunnit sig på jobbet.

Facket syns dåligt i media: ”Ger en skev bild av verkligheten”

Facket syns allt mindre i media. Nu går det en facklig företrädare på 20 från näringslivet, mot en på tio år 2007. Det är dåligt för det demokratiska samtalet, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm till Arbetet. Det är 20 gånger vanligare att en företrädare för näringslivet kommer till tals i media än en facklig.

Strejkrätten begränsas – beslut klubbat i riksdagen

Förslaget om begränsningar av strejkrätten har klubbats av riksdagen. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti. Då blir det svårare att ta till strejkvapnet mot arbetsgivare som redan har kollektivavtal. Den utdragna konflikten i Göteborgs hamn, där Hamnarbetarförbundet strejkade för att få till ett kollektivavtal, har nu fått effekter på lagstiftningen.

Målarna lämnar ytterligare stämning om restid

Målareförbundet har lämnat in ytterligare en stämning till Arbetsdomstolen gällande en målare som de hävdar har rätt till betald arbetstid till och från kunden där arbetet utförts. De hänvisar till EU-rättens dom men också kollektivavtalet för målare.

Juristförsäkringen även för utflugna barn

Från och med i höst kommer det att finnas möjlighet för Elektrikerförbundets medlemmar att teckna förbundets juristförsäkring även för barn som flyttat hemifrån.   I dag gäller försäkringen för hemmaboende barn och ingår i medlemsavgiften.

Farligt kvartsdamm sprids vid Förbifarten-bygget

Flera inspektioner av Förbifart Stockholm under våren visar stora brister i hanteringen av kvarts. I slutet av maj såg Arbetsmiljöverkets inspektörer hur en stor kaskad av damm spreds på byggarbetsplatsen vid trafikplats Akalla. I ett inspektionsmeddelande noterar inspektörerna en borrigg utan skydd mot damm.

Brandfarliga batterier – så laddar du säkert

Brukar du ladda dina elprylar när du sover? Då lever du farligt batterierna kan nämligen börja brinna. Här förklarar Elsäkerhetsverkets expert hur du laddar säkert. Mobiltelefoner, elcyklar, hoverboards och flera andra vanliga elprylar drivs av litiumjonbatterier. Dessa är de batterier på marknaden som är bäst på att lagra energi, men de kommer även med en otäck baksida.

Stanley Security får betala skadestånd för lönekrångel

Ärendet om det krånglande lönesystemet på Stanley Security har äntligen fått en lösning. Företaget och facket har förlikats. Elektrikerförbundets medlemmar som omfattas av förhandlingarna får 7 500 kronor per person i skadestånd. Det var i maj 2017 som Stanley Security införde ett nytt lönesystem. Det mesta som kunde gå fel gick fel.

Checklista: Så grillar du elsäkert i sommar

Sommar, sol och grill på altanen. Men har du koll på hur du grillar elsäkert i sommar? Här hittar du Elsäkerhetsverkets tips! Solen skiner och grillvädret hägrar. Precis som förra året är dock vädret på många håll så torrt att det redan råder eldningsförbud i flera kommuner. Räddningen kan vara elgrillen, men då finns det fortfarande några saker att tänka på.