• Anton Levein

2019-05-30

KRÖNIKA

”Finns det någon fråga, utöver de fackliga frågorna, som jag skulle vilja väcka i Europa så är det den om en europeisk allemansrätt”, skriver Anton Levein.

Allemansrätten är en nordisk frihet. Den är bra för folkhälsan och tillgängliggör en enkel semester för den som vill upptäcka miljön utanför städerna. Jag tror att frågan är intressant för våra vandringspigga vänner i Tyskland och övriga EU. Låt oss skicka allemansrätten på export.

Jag är just nu inne i en period av hård träning. Mycket löpning i Storstockholms naturreservat, klättring på de skräckinjagande klipporna i Botkyrka och vandring längst Sörmlandsledens välordnade etapper och enslighet.

På helgerna, om jag hinner, kan jag ta bilen till fjället för en snabb topptur på skidor eller stegjärn och njuta av hur solen steker på över 1000 meters höjd. Tältet vajar i vinden och tankar om stress och jobb är långt borta.

Vem äger egentligen marken jag går på eller klippan jag klättrar? Oftast har jag ingen aning. Kanske är det Sveaskog, SCA eller ett litet lantbruk med några hektar skog i anslutning till gården. Kanske är det kommunen som köpt den för att den någon gång ansågs skyddsvärd eller intressant för framtida bebyggelse.

Det som förenar markägarna är att i Sverige är de lika inför lagen, och jag har rätt att beträda deras mark.

Det kostar dem ingenting att låta mig vandra på skogens stigar, att slå upp ett tält vid en sjö och ta vatten ur bäcken. Skogen växer och lägger ingen större vikt vid huruvida jag eller ett rådjur rör mig på dess stigar.

Allemansrätten var självklar långt innan den fördes in i regeringsformen 1994. I över hundra år har vi haft en generös tillgång till svensk skog och natur, och när de första semesterveckorna kom så kunde vi helt plötsligt också njuta utav den. Den tillhör oss alla på ett sätt.

Allemansrätten är också ur ett internationellt perspektiv en mycket radikal idé. Det är en rejäl inskränkning av äganderätten. Hen som köpt marken har inte ensamrätt på att beträda den, eller att nyttja den för att plocka bär och svamp eller tälta.

Jag kan tänka mig hur det skulle låta om man i tyska Bundestag fattade beslut om att tillåta fri tältning på privat mark, med de inskränkningar i rättigheterna vi har här i Sverige.

Stora fastighetsägare skulle bli vansinniga och påpeka hur mycket miljöförstörelse det skulle bli, små markägare skulle oroas över alla som skulle inkräkta på deras privata sfär, och musiken som skulle spelas från tältstäderna som skulle omringa deras marker. Skogsbolagen skulle varna för fler skogsbränder.

Allmänintresset får gå före. Allemansrätt är bra för folkhälsan och tillgängliggör en enkel semester för den som vill upptäcka miljön utanför städerna. Den funkar, folk sköter sig, plockar generellt med sitt skräp. Skogsbränder uppstår, absolut, men där är det knappast allemansrätten som finns att skylla.

Jag tror att frågan är intressant för våra vandringspigga vänner i Tyskland och övriga EU. Det är troligtvis en känslig fråga, men den borde också vara populär. Allemansrätten är enkel att införa och medför i praktiken nästan ingen kostnad för någon. Den skapar enorm frihet och ett stort mervärde. Låt oss införa passfria skogar.

Finns det någon fråga, utöver de fackliga frågorna, som jag skulle vilja väcka i Europa så är det den om en europeisk allemansrätt.

Anton Levein
Central ombudsman och just nu äventyrare på fritiden

LÄS ÄVEN:
Framtidens avtal: Bättre pension, kortare arbetstid eller högre lön?

Så röstade politikerna i fyra viktiga EU-frågor

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Jonas Wallin: ”Industrin ska inte längre få styra löneökningen”

LEDARE ”Eftersom lönemärket i huvudsak sätts i procent så innebär det att löneklyftor ökar. Ju högre lön du har desto mer utväxling i kronor får du”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin.  Under hela min tid som ordförande har jag påtalat i LOs styrelse att det så kallade märket, som industrins parter sätter, är för lågt.

Elektrikerns kulturtips #4: Skandaler och hemligheter

Podden: Snedtänkt med Kalle Lind, Om politiska affärer. Det här är underbart nördigt för den som gillar 1900-talshistoria och politiska skandaler. I två långa avsnitt listar programledaren Kalle Lind och statsvetaren Nils Gustafsson sina tio bästa svenska politiska skandaler.

Johnny Ekdahl: ”Reformisterna – ett hopp för S”

DEBATT ”Jag är övertygad om att Reformisterna är en av de nycklar som kan öka vår påverkan för våra fackliga frågor”, skriver Johnny Ekdahl. På El-Sossens årsmöte så beslutades det enhälligt att vi skulle donera 5 000 kr till S-föreningen Reformisterna, med nedanstående förklaring om varför.

Anna Norling: ”Alla måste förstå vikten av att vara med i facket”

KRÖNIKA ”Det borde inte heller vara så att anställda väntar med att gå med i facket till dess att något väl har hänt. För då är det ofta försent”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling. Vi fick gå på dan. Och när den 25:e kom så kom inga pengar, och ägaren svarade inte i telefon. Jag pratar med en av Elektrikerförbundets medlemmar i Västsverige.

”Ensam är sällan stark – och det är inte så kul heller”

KRÖNIKA ”Elektriker, snickare, rörmokare och målare har alltid fått samarbeta och samsas om de ytor som finns på ett bygge. Detta ger bra tålamodsträning speciellt om vissa yrkesgrupper eller individer anser att de har företräde framför alla andra”, skriver Per Lawén. Deadlineklockan tickar oroväckande fort. Folk knuffas och trängs överallt för att komma fram.

”Totalt misslyckat försök att göra Almedalen sexigare”

RECENSION ”Det här verkar ha ambitionen att vara House of Cards-smart. Men svensk politik är snarare Benny Hill. Och Almedalen är ett kollo för vår politiska elit”, skriver Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell (som sett tv-serien Den inre cirkeln, baserad på Moderaternas gamle strategs bok I maktens öga).

”Ett elektrifierat Sverige behöver fler kvinnor i el-branschen”

DEBATT ”Låt jämställdhet bli en av de viktigaste frågorna för företagen att jobba med de närmaste åren”, skriver debattörerna.  Sverige står inför en gigantisk omställning med en elektrifiering av stora delar av samhället. Men redan idag saknas uppemot 10 000 elektriker. Branschen är en av de mest ojämställda med bara 2 procent kvinnor.

”Reformisterna står för ett välkommet uppvaknande”

KRÖNIKA ”Det är synd att Reformisterna ses som konkurrenter mot Vänsterpartiet istället för den möjliga vänsterreformistiska allians som kan växa fram ur det som nu sker”, skriver Ingemar E L Göransson. För sju år sedan satt jag på en pub i Soho, London med en pint och vänsterns dagstidning The Morning Star uppslagen framför mig på bordet.

Fredrik B Sjödin: ”Infantil vinkling av en viktig debatt”

DEBATT ”I debatten förs just nu fram en uppfattning att nätföretagen, alltså de företag som äger elnäten, inte har koll på nuläget och framtiden. Det är en felaktig uppfattning”, skriver Fredrik B Sjödin, teknisk expert på Installatörsföretagen.

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.