• Foto: Tomas Nyberg

2019-04-11

LEDARE

”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin.

I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor. Och även om vi har några andra Nordiska länder före oss så är vi på uppgång.

Jag tänker att det måste vara målet med ett samhälle. Att människor är så lyckliga som möjligt.

Lycka är naturligtvis orsakad av väldigt många och väldigt olika saker. Men jag gissar att ju närmare sina egna livdrömmar man kan leva desto lyckligare är man. Under nästan 100 år var det också Socialdemokraternas vision.

LÄS ÄVEN: Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

För att vara lycklig behöver först vissa behov vara tillfredsställda. Därför har det under de hundra åren funnits i princip tre visioner.

Först att alla människor ska ha samma rätt till påverkan av samhället. Den politiska demokratin, med allmän och lika rösträtt.

Vi behöver också någonstans att bo och vi behöver känna trygghet. Så då kom den sociala demokratin med folkhemmet, trygghetsförsäkringar, arbetsmarknadslagar och pension.

När de grundläggande behoven är tillfredsställda behöver vi för att vara fria också ha en god ekonomi. Det var den ekonomiska demokratin. Jag brukar kalla det den kulturella demokratin. Att man har möjlighet att fylla den tid man har över med saker som roar en och man mår bra av.

Fördelningen av det vi tillsammans arbetar ihop ska vara rättvis. Den visionen uppnåddes inte riktigt. Men mot slutet av -80 talet var det ganska nära.

LÄS ÄVEN: Elektrikerförbund organiseras globalt

Var är visionen för det framtida samhället idag? Behöver inte det som arbetarklassen uppnått med välfärdssamhället en renässans och behöver vi inte måla upp nya visioner?

Sedan -90 talet har det inte funnits någon vision. Istället har allt det vi byggt börjat krackelera.

Finns tilliten att det finns plats på förlossningen när barnet ska födas? Finns tilliten att barnet ska få en plats på dagis och senare få gå i en bra skola? Finns tilliten att du får ett arbete och möjlighet att ställa om ifall du inte kan fortsätta det arbete som du haft?

Jag tror inte alla känner det. Men ska vi bli ett lyckligare folk så behöver vi kunna svara ja på dessa frågor. Kan vi inte det så kommer samhället bli allt hårdare. Vi kommer se fler som slås ut. Fler som frivilligt ställer sig utanför och strider i sina egna krig.

LÄS ÄVEN: Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

När jag skriver dessa rader så ska alldeles snart Socialdemokraterna kongress starta. Jag har inga stora förhoppningar om att vi kommer få svar på dessa frågor.

Men än mer än att få de svaren skulle jag önska att jag fick svar på hur Socialdemokraterna åter ska bli ett parti som drivs som en folkrörelse, mot en vision som vi tillsammans målat upp. För det behövs en vision för jämställdhet, jämlikhet, klimat och mest av allt behöver vi börja samarbeta.

Ska det ske behöver vanligt folk vara delaktiga. Så släng ut spinndoktorer, fokusgrupper och ”specialister” och börja lyssna på vanligt folk. Först då kan Socialdemokratin åter bli ett regeringsparti som på egen kraft kan föra sin politik.

LÄS ÄVEN: Folket litar mer på Systembolaget än på facket

Nu är kongressen över. Det var en del tappra fackliga kamrater som försökte och en hel del fick de igenom. De sades också många bra saker. Inte minst i Stefan Löfvéns tal.

Han lovade att vi det kommande decenniet ska återuppbygga välfärdssamhället, han lovade fler möjligheter till utbildning och omställning och han lovade krafttag mot det så kallade ”heders”-förtrycket.

Mycket bra! Men jag hörde inte ett enda ord om hur alla politiskt intresserade medlemmar ska bli delaktiga i det arbetet.

För det får Socialdemokraterna en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen.

Jonas Wallin
Förbundsordförande, Elekrikerförbundet

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.

Johannes Klenell: ”Därför förespråkar den ekonomiska eliten brexit”

KULTURKRÖNIKA ”Brexit handlar alltså inte enbart om ett folkligt missnöje mot en överstatlig elit. Den ekonomiska eliten kan också ha en hel del att vinna på att vara brexitförespråkare”, skriver Johannes Klenell. Så här i brexittider har fokus i svensk debatt främst legat i förklaringsmodeller som handlat om de besvikna väljarnas protest mot EU:s överstatlighet.

Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

DEBATT ”Fackföreningar uppfattas idag mer som försäkringsbolag än demokratiska organisationer som driver sina medlemmars frågor”, skriver Elektrikerförbundets centrals ungdomsansvarige Jonas Eriksson. Sverige har mycket att vara stolta över. I år, 2019, firar vi att det var 100 år sedan vi tog ett av de första stegen till att bli ett demokratiskt styrt land.

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Sofie Eriksson: ”Mannen framför mig vågar inte skaffa barn”

KRÖNIKA ”Föreställ dig känslan. Att hela din närvaro ifrågasätts dagligen. Att arbeta hårt med kroppen och ändå ses som en belastning. Att inte våga skaffa barn för att du är så orolig att en liten och skör människa skulle behandlas lika vidrigt som du själv”, skriver Sofie Eriksson. Nej, jag vågar inte skaffa barn. Inte så som det ser ut nu.

”Människor med fysiskt tunga arbeten ska inte bli förlorare”

LEDARE ”Innan pensionsåldern höjs borde man ha säkrat så att arbetsmiljön är så bra att man kan arbeta längre än idag. Det kanske vore på sin plats att sänka den dagliga arbetstiden, korta arbetsveckan eller förlänga semestern”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Nuvarande pensionssystem infördes 1999. Det föregicks av ett stort remissarbete.

Kurt Junesjö: ”Jag hoppas LO-förbunden tar sitt förnuft till fånga”

REPLIK ”När Erland Olauson säger att rättsläget är oförändrat talar han tyvärr mot bättre vetande”, skriver Kurt Junesjö. Erland Olausons bemötande av mina åsikter om förslaget till inskränkningar i strejkrätten är anmärkningsvärt. För han bemöter mig bara med ett enda argument, en dom som kom redan 1989, Britanniadomen.

Josefine Larsson: ”Vart har respekten tagit vägen?”

KRÖNIKA ”Hade jag inte velat bli smutsig under mina naglar hade jag ju valt ett annat yrke. Och så vitt jag vet så finns det faktiskt män som inte vill få smuts under sina naglar också. Men skulle en man någonsin få den frågan? Jag tror inte det”, skriver Josefine Larsson. För snart nio år sedan valde jag att bli elektriker.

Johannes Klenell: ”Personligen avskyr jag cynismen”

KRÖNIKA ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något sa parollen under flyktingkrisen. Ändå sitter man där, med sitt morgonkaffe och känner sig otillräcklig inför att världen går under”, skriver Johannes Klenell. Jag är i grunden optimist. Det är inte en lätt grundinställning att ha i dag. Världen krymper. Vi dränks i bilder av plågade människor.

DEBATT: ”Avreglerad elmarknad – Det har inte blivit bättre”

DEBATT ”Istället för utveckling av tillverkning och anläggningar blev det utsugning, övervinster, oligopol, monopol och dåliga affärer med sämre standard på anläggningar som resultat”, skriver debattörerna.
Felix Finnveden, personlig assistent och förtroendevald i Kommunal

Felix Finnveden: ”Styrkan sitter i gräsrötterna”

KRÖNIKA ”Vilket parti eller tankesmedja som helst kan dribbla med siffror och statistik, men inom fackförbunden och i LO organiserar vi 1,5 miljoner människor som riskerar sämre liv om högern får igenom sina förslag”, skriver Felix Finnveden.