• Cia Holm. Foto: Siv Öberg

  • Strömgenomgång kan ge sena symptom som förmaksflimmer, säger Anna Blomqvist. Hon har undersökt många som drabbats av elolyckor under sin tid som specialist och överläkare på Arbets- och miljömedicin. Foto: Siv Öberg

  • Strömgenomgång kan ge sena symptom som förmaksflimmer, säger Anna Blomqvist. Hon har undersökt många som drabbats av elolyckor under sin tid som specialist och överläkare på Arbets- och miljömedicin. Foto: Siv Öberg

  • Inom sjukvården kan man göra mätningar för att se om muskelstyrkan har förändrats efter elolyckan. Foto: Siv Öberg

  • Genom att kontrollera reflexerna kan man upptäcka om nervsystemet skadats. Foto: Siv Öberg

  • – Det är frustrerande att många inom sjukvården fortfarande inte känner till att strömgenomgång kan ge allvarliga skador som framkommer långt senare efter en elolycka, säger Anna Blomqvist. Foto: Siv Öberg

  • Anna Blomqvist har tillsammans med överläkare Martin Tondel utformat ett vårdprogram. Det är ett stöd för akutpersonalen vilka undersökningar de ska göra när de möter personer som drabbats av en elolycka med strömgenomgång. Foto: Siv Öberg

2019-03-25

Elolyckor orsakade av vanlig hushållsel, kan ge allvarliga skador långt efter olyckstillfället. Den som råkat ut för strömgenomgång ska omedelbart uppsöka akutsjukvård för undersökning.

Anna Blomqvist, forskare, specialistläkare i Yrkesmedicin och nyligen pensionär, har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att undersöka risker med strömgenomgång.

Som läkare har hon kommit i kontakt med patienter som råkat ut för elolyckor och som fått diffusa symptom lång tid efter olyckstillfället.

LÄS ÄVEN: Elolyckor: Vi lär av varandras erfarenheter

Man skiljer mellan en strömstöt och strömgenomgång. Men vad som är vad kan vara svårt att avgöra. En kortvarig strömstöt med låg spänning 12-24 V, ger inga bestående skador.

Men vid strömgenomgång, när kroppen blir en del av strömkretsen, är risken för allvarliga skador däremot stor, även vid vanlig hushållsel på 220-230 V.

Skadorna beror på hur lång tid man varit utsatt, vilken väg strömmen tagit genom kroppen samt hur hög spänningen och strömstyrkan varit. Om motståndet är stort sker en stark värmeutveckling, vilket kan orsaka skador på djupet långt från kontaktställena på huden.

– Strömgenomgång kan ge symptom som i regel uppkommer kort efter olyckan men som kan visa sig flera år efter olyckstillfället. Det kan leda till defekter på nervsystemet, tinnitus, muskelförtvining, koordinationssvårigheter, minnesförlust, dålig blodcirkulation, hjärtflimmer, hjärnskador, njurskador och impotens, upplyser Anna Blomqvist.

Vid högspänningsolyckor på mer än 1 000 V är risken för allvarliga skador givetvis större, men även strömgenomgång av vanlig hushållsel, kan ge skador på sikt. Anna Blomqvist har träffat många patienter som råkat ut för elolyckor och fått symptom i efterhand.

– Men när de som drabbats söker hjälp för sina besvär och menar att det har samband med att de råkat ut för en elolycka tidigare, kan det hända att de inte blir trodda. Det finns på sina håll en missuppfattning, även inom sjukvården, att det är ofarligt att få lågspänningsström genom kroppen, framhåller Anna Blomqvist.

Därför har hon nyligen vänt sig till Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO), för att påtala bristerna: Patienter ska inte bli nekade vård efter elolyckor med lågspänningsström. Men myndigheterna anser inte att det är deras jobb att ta tag i frågan.

– Någon central myndighet måste ta ansvar för att detta når ut! Om fler kände till vilka risker det innebär att utsättas för strömgenomgång, då skulle man inte ta så lätt på elolyckor. Det är ett attitydproblem. De förstår inte allvaret, säger Anna Blomqvist.

LÄS ÄVEN: Elolyckor: Nära-döden-upplevelser och skuldkänslor

De flesta elolyckor som drabbar elektriker beror på att man utför installations- eller servicearbete utan att man slagit av spänningen. En annan vanlig orsak är att yrkesarbetare använder elektriska maskiner som saknar jordfelsbrytare.

Ibland kan saker vara strömförande beroende på trasiga elledningar eller apparater.

För den som direkt eller indirekt arbetar med el, rekommenderar Anna Blomqvist att ladda ner en norsk app, där det finns bra information om hur man ska göra för att undvika strömgenomgång och hur vården ska agera för att hantera personer som drabbats.

Appen finns under: http://stami.no/stromskader

Nu har Anna Blomqvist tillsammans med forskaren Martin Tondel arbetat fram en checklista åt sjukvården, hur de kan undersöka patienter som råkat ut för elolyckor.

Efter en strömgenomgång genom bålen, från arm till arm, är det viktigt att man blir ordentligt undersökt på ett akutsjukhus så snabbt som möjligt. Man bör vara under observation i tolv timmar.

Om muskulaturen skadats vid strömgenomgång utsöndras myoglobin. Genom ett blodprov kan man se om myoglobinhalten höjts. Då kan man upptäcka hur allvarlig skadan är.

Sök på strömgenomgång på www.internetmedicin.se.

Några månader efteråt ska det göras en uppföljning för att kontrollera värdena. För att se om musklerna påverkats ska man mäta arm- och benomfång strax efter olyckan och jämföra värdena senare.

Det är också viktigt att följa upp om det gjorts anmälningar till Arbetsmiljöverket och/eller Elsäkerhetsverket. Arbetsgivaren är skyldig att anmäla elolyckor till Arbetsmiljöverket, även om det inte har uppkommit skador.

För allmänheten är det frivilligt att anmäla till Elsäkerhetsverket.

LÄS ÄVEN: Cia Holm: ”Kunskapen om elolyckor måste bli bättre”

Om kroppen tagit skada kan det vara svårt att bli av med besvären efteråt. Sjukgymnastik i måttlig omfattning kan vara till hjälp för att man inte ska bli sämre.

Men med en noggrann undersökning och dokumentation har man större chans att skadan blir klassad som arbetsskada och få ersättning av Försäkringskassan.

– Vi vill att det ska finnas blanketter på sjukhus och vårdcentraler, så man kan göra en anmälan till Arbetsmiljöverket och Elsäkerhetsverket direkt och att man även kan få träffa en kurator när man råkat ut för en elolycka, påtalar Anna Blomqvist.


Vad händer i kroppen när du får ström i dig?

• Brännskador
• Muskelkramp och vätskeförlust
• Skador på nervbanorna
• Påverkan på hjärtrytmen


Vad ska du göra om en elolycka inträffar?

• Bryt strömmen.
• Om det inte går att bryta strömmen – rör inte bar hud utan dra i kläder eller använd ett ickeledande föremål mellan dig och den skadade.
• Undersök den skadade och påbörja första hjälpen vid behov.
• Vid allvarlig olycka – Ring 112.
• Anmäl olyckan till din arbetsgivare.
• Se till att arbetsgivaren, i samråd med skyddsombud, anmäler olyckan till Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan.
• Ansök om arbetsskadeersättning hos Försäkringskassan.
• Om du behöver hjälp, vänd dig till ditt skyddsombud eller din fackliga organisation.


Uppsök alltid sjukvård om du:

• Fått ström genom kroppen.
• Träffats av en ljusbåge.
• Blivit medvetslös.
• Fått brännskador.
• Drabbats av domningar eller kramper.
• Råkat ut för ett blixtnedslag.

Kontakta sjukvården även om olyckan inte verkar så allvarlig.
Boka återbesök inom tre månader.

Källa: Elsäkerhetsverket


Sena effekter av strömgenomgång – veckor till månader

• Cirkulationspåverkan
• Nervskada
• Smärttillstånd
• Påverkan på autonoma nervsystemet ex. urinblåsa, temp/blodtrycksreglering, impotens
• Problem med uppmärksamhet, närminne, koncentration
• Postttraumatiskt stressyndrom, depression, ångest
• Muskel- och/eller senskada
• Hörselskador, tinnitus
• Nedsatt syn 


Text: Torbjörn Svensson
Foto: Siv Öberg

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Sveriges effektreserv: När Karlshamnsverket behövs får inget gå fel

Under årets driftsäsong var Karlshamnsverket i produktion under mindre än ett dygn. Det var den 24 januari i år. Resten av tiden arbetar de anställda på verket med att säkerställa att utrustning är i bästa möjliga skick. När verket väl behövs får inget gå fel.

Regeringen säger ja till ändrad strejkrätt

Regeringen godkände i dag lagförslaget om ändrad strejkrätt. Nu återstår bara ett riksdagsbeslut innan förändringarna träder i kraft i sommar. Det var på ett regeringssammanträde i dag, torsdag, som beslutet formellt fattades, skriver Arbetet. Förslaget om ändrad strejkrätt ska läggas fram för riksdagen.

Nya rekryterna laddade inför ombudsmannajobbet

Fyra nya ombudsmän har anställts i Elektrikerförbundet. Per Ola Nilsson, Magnus Kindmark, Jens Hansson och Tomas Hovberg gick alla vid skrivandets stund LO:s aspirantutbildning på Runö kursgård utanför Stockholm. Vi blir inte anställda för att vi kan alla lagar och paragrafer, utan det är för att vi passar i rollen som ombudsman.

Allt fler olyckor i energibranschen

Antalet olyckor i el- och energibranschen ökar. Enligt Elsäkerhetsverket har antalet olyckor som inte leder till sjukskrivning fyrdubblats på 15 år. Även inrapporteringen till Afa försäkring går uppåt. Nu ökar kraven på förebyggande arbetsmiljöarbete. Afa-försäkring har ett rapporteringssystem, ENIA, som allt fler företag ansluter sig till.

Fråga experterna: Sitta i orubbat bo?

Fråga experterna Här har du möjlighet att ställa frågor till våra experter. Det kan handla om sådant som exempelvis avtalsfrågor, juridik eller arbetsmiljö. Redaktionen gör ett urval av frågor som kommer in på elektrikern@lomediehus.se Ange Fråga experterna i ämnesraden.

PO Bergström: ”Vad kostar egentligen en flygbiljett?”

KRÖNIKA ”För att vara en bra ledare så måste man också klara av att reflektera över det man gör ur moralisk synpunkt”, skriver PO Bergström.

Här talar facktopparna på första maj 2019

Snart dags för första maj-firandet 2019. Många av LO-fackens ordföranden kommer att tala runt om i landet tillsammans med socialdemokratiska toppolitiker. Får du besök på din ort? Arbetet har sammanställt en lista.

I gula västar krävde de ansvar för döda arbetare

Life before profit! Det var budskapet när unga fackliga representanter från Europeiska bygg- och träfacken höll en manifestation på Sergels torg. Den gångna helgen samlades fackliga reprentanter i den europeiska ungdomskommittén för Builders and woodworkers international (BWI) på Rönneberga Lidingö.

I Nyköping finns lärlingar i en klass för sig

My Ekelund och Niclas Magnusson ritar omsorgsfullt och kopplar sedan lika omsorgsfullt. Uppdraget är motorstyrning. Det är skitkul. Det är mer jag än vad barnskötare var, säger My Ekelund. My Ekelund berättar att hon arbetade som barnskötare i över sex års tid innan hon i somras böt fot och valde något helt annat: elektriker. Jag gillar allt med yrket.

Nytt pris: Dags att utse årets Ledstjärna!

Finns det någon på din arbetsplats som som visar vägen eller gör verklig skillnad? Då kan du nominera hen till Folksam LO Pensions nyinstiftade hållbarhetspris Ledstjärnan. Priset Ledstjärnan ska gå till någon som gjort verklig skillnad inom hållbarhet, jämställdhet, jämlikhet eller schyssta villkor i arbetslivet. Det kommer att delas ut vartannat år, med start till hösten.

Nya brister på olycksdrabbat byggföretag

Flera fallolyckor har tidigare skett på Nåiden bygg AB:s arbetsplatser. Vid den senaste inspektionen som Arbetsmiljöverket gjorde på bygget av Kuststad i Luleå upptäcktes nya brister. Arbetsmiljöverket kräver att Nåiden bygg åtgärdar fallrisker, en felaktigt monterad ställning, ett för stort avstånd mellan ställningens arbetsplan och vägg samt dammspridning vid sågning.

Reinfeldt om att jobba till 75: ”En bra början”

Vi måste ändra vår mentala inställning och syn på vem som är äldre om vi ska arbeta till 75. Det menar förre statsministern Fredrik Reinfeldt. Jobba tills du är 75 år gammal och gör minst ett karriärbyte innan pensionen.

Regeringen sparar på äldreomsorgen

Det blir besparingar på minst fyra miljarder kronor i regeringens vårändringsbudget, rapporterar Dagens Industri. Minst 310 miljoner av dem är pengar till äldreomsorgen. Uppgifterna bekräftas av regeringskansliet. På onsdag, den 10 april, kommer regeringens vårändringsbudget.

Hylla din arbetsmiljöhjälte!

Den partsgemensamma arbetsmiljöorganisationen Prevent delar varje år ut ett arbetsmiljöstipendium. Nu är det hög tid att nominera kandidater till 2019 års stipendium. Nomineras kan såväl chefer som anställda som arbetar på privata företag, och som aktivt arbetar för att utveckla och förbättra arbetsmiljön.

Framtidens avtal: Bättre pension, kortare arbetstid eller högre lön?

Kortare arbetstid för äldre. En bra pension. Satsa på att få fler medlemmar. Löneökningar. Hur ska Elektrikerförbundet tänka, när de lägger upp en strategi för avtalsförhandlingar de närmaste 10-20 åren? Frågorna ventilerades när Elektrikernas förhandlingschef Urban Pettersson mötte medlemmar på TST-gruppen och Bravida i Gävleborg och Dalarna.