• Bild: Pixabay

2019-02-11

MINNESORD

Min kära vän och kollega Karl Knuters finns inte bland oss längre. Han avslutade sitt liv på julafton, bara 33 år gammal. Må han vila i frid.

Vissa kallade honom ”Kalle”, andra med mig sade ”Knuters”.

Knuters kunde framstå som en tystlåten, något förvirrad och kanske lite osäker filur bland övriga människor. Något jag själv skulle kunnat ha sagt ”Amen” till tidigare.

Jag hade träffat på honom tidigare som elektriker men jag började känna honom på riktigt när vi skulle göra en skolinformation tillsammans. Då fick jag uppleva hur snabbt man kan förändra synen om en människa.

När jag skulle hjälpa Knuters första gången att hålla i det här mötet var jag lite extra nervös eftersom jag trodde att det var jag som skulle styra och ställa. Men, jösses vad fel man hade. Han slog mig med häpnad! Det var som att se Mr. Jekyll & Mr. Hyde in action fast på ett mycket bra sätt.

Jag som trodde han skulle vara lika tystlåten som jag tidigare upplevt honom, men han verkligen sken där framme, eller så var det bara lampan från projektorn. Vem vet?

Med stor inlevelse visade han vilken kunskap han hade och hur duktig han var att prata inför en större grupp. Jag blev bara en bisittare som hade svårt att få något sagt och ni som känner mig vet att det inte är det lättaste att få mig tyst, men det lyckades Knuters med.

Jag har varit en av de få som har känt till vilka problem han har brottats med. Därför var jag också en av få han anförtrodde sig till. Vi ringde varandra emellanåt bara för att prata. Ibland för han var lycklig över något, som till exempel när han träffat en tjej, eller om musiken han höll på med.

Han kunde även ringa när han var orolig, ledsen och för att diskutera andra problem.

Tyvärr är vi killar oftast väldigt dåliga på att ta upp våra problem inför våra killkompisar, men det gällde inte mellan Knuters och mig, trodde jag åtminstone. För det visade sig att han hade förminskat problemen och kanske inte sagt allt.

Det skulle hjälpa om många fler drabbade vågade ta upp sina problem. Samtidigt måste vi andra försöka bli bättre på att våga fråga om annat än väder och vind.

Han kunde beklaga sig med att han kom med sina problem, men jag tjatade om att jag ville att han skulle använda mig som ett bollplank. Jag tyckte inte ens att det var jobbigt, eftersom jag märkte att han tyckte det var skönt att få prata av sig.

Jag var kanske lite egoistisk? För jag mådde egentligen bra av att få känna mig behövd och att känna att jag hjälper en kompis. Därför försökte jag heja, peppa, ge råd eller bara satt och lyssnade.

Han kunde ha väldigt dåligt samvete över att han ibland på kort varsel bokade av ett möte. Jag fick ofta påminna honom om att jag var förbered på att han inte skulle dyka upp, eftersom jag hade en stor insikt och förståelse över hans problematik.

Även om spelberoendet var den absoluta orsaken till hans död så hade han även andra problem precis som alla andra. Det var speciellt inom ett område som vi hade mycket gemensamt och det var inom NPF-diagnoser som add/adhd.

Detta gjorde att vi hade våra superkrafter och problem tillsammans och det kunde bli lite smått roligt då vi bägge kunde vara rätt förvirrade och glömska. Även om våra grundförmågor var lika så pekade våra diagnoser, Knuters add och min adhd, åt olika håll.

Vilket gjorde att vi förstod och accepterade varandras egenheter som till exempel att glömma och att det fanns brister i tidsuppfattningen. Sedan delade vi något som kanske inte ska ses som ett problemområde i den bemärkelsen, men problem är det uppenbarligen, och det var att vi hade samma syn rent ideologisk och politiskt.

Jag blev självklart mycket förvånad när han för en tid sedan berättade om sitt spelberoende. Jag visste mycket väl att detta är en sjukdom även om man till en början gör det frivilligt men det är precis som alla andra missbruk. Därför försökte jag stötta honom men var tydlig med att jag inte visste hur sådant här ska och bör hanteras.

Han berättade att han hade haft detta problem i ungefär tio år och hade tidigare lyckats sluta med några små återfall. Men nu sade han att han hade ramlat dit ordentligt.

Han sade att han fick hjälp av någon privatperson vilket är bra, men jag sade att han också behövde få proffshjälp så jag tipsade honom om att ta kontakt med flera grupper/föreningar och 1177 där han kunde få mer stöd, hjälp och information om spelberoende.

Efter Knuters död har jag funderat mycket över om jag kunde ha gjort på något annat sätt. Tankarna har trots allt blivit lite lättare, för att jag har insett att jag faktiskt fanns där för honom. Sedan kan man alltid säga att man kunde ha gjort mer när man har facit i handen, men det är fel att tänka så.

Att vår goda vänskap var ömsesidig bevisar Knuters själv genom detta sms (ordagrant):

”Det känns jäkligt skönt att ha en person som dig Johnny. Som man kan lita på”

Det var också ett av de sista sms:en Knuters skrev till mig.

Till Karl Knuters!

Jag lovar att se till att din bortgång ska medföra att fler får hjälp. Därför tänker jag påverka så att regelverket för alla dessa låneinstitut, sms-lån, privata spelbolag och nätkasinon ändras.

Egentligen borde de kanske förbjudas helt. Åtminstone bör ALL spelreklam helt förbjudas.

Detta kommer jag försöka påverka genom att skriva motion/motioner mot spelbolagen och dess reklam.

Jag vet att detta var något Knuters själv hade velat då både han och jag brinner för att hjälpa andra. Då är det inte mer än rätt att se till att hans sista handling också kan hjälpa andra.

Karl Knuters företag Caverion

Officiellt från mitt och fackets håll vill vi ge Caverion en stor eloge och ett stort tack! Efter att Knuters berättade om sina bekymmer för sitt företag så tog de problemen på fullaste allvar och gav honom tid på ett beroendecenter för spelmissbrukare.

Inför hans begravning såg även företaget till att kollegorna kunde ta sig till kyrkan i Åkersberga och gav dessutom alla betald ledighet för den dagen. Detta är mer än vad avtalet kräver så tack för visad medmänsklighet.

Vi riktar ett speciellt tack till cheferna på Caverion, Jeanette Henriksson och Joackim Björklund som gjorde detta möjligt.

 

Underbara Knuters jag kommer aldrig glömma dig!

Och jag lovar att jobba för att inga fler ska drabbas av det som hände dig

 

Din vän för alltid// Johnny Ekdahl


Ta strid mot spelberoendet

Jag tar gärna emot hjälp och råd gällande hur jag kan påverka så att människor inte hamnar i spelberoende, och så att de som ändå gör det får den hjälp de behöver. Hör av er även om ni bara är intresserade av att skriva under motionerna när de är klara.

Kontakt sker via min epost: forsakring.vk1@sef.se

Johnny Ekdahl


• Spelet var orsaken till att Kalle inte orkade leva längre

Spelberoende ger 15 gånger så hög självmordsdödlighet

Anna Norling: ”Spelreklamen – Lönsam enbart för några få”

Minnesord av Nille Thorsell: ”Karl Knuters, Vila i frid”


Spelpaus.se

Spelpaus.se är Spelinspektionens nationella självavstängningsregister. Där kan du välja att stänga av dig från spel och direktreklam från de bolag som omfattas av registrering under en viss tid eller tills vidare.


Till dig som har självmordstankar

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp.

Prata med någon du har förtroende för, ring en stödlinje eller sök vård. Självmordstankar är vanligt, och ingenting att skämmas över. Du kan känna dig ensam och utanför i din situation, men i själva verket är det många som har tänkt och känt som du. Du är inte ensam.

Vem ska jag prata med?

Du kan prata med en person som jobbar inom vården, eller med någon du känner. Det går också att kontakta någon i en telefon- eller chattjour. Där finns personer som är vana vid att lyssna och som kan ge råd och stöd i hur du kan komma vidare och börja må bättre. Du kan vara helt anonym när du ringer.

Du kan till exempel kontakta:

Hjälplinjen på telefon 0771-22 00 60.

Bris – Barnens rätt i samhället på telefon 116 111.

Jourhavande medmänniska på telefon 08-702 16 80.

Jourhavande präst nås via 112.

Mind Självmordslinjen, chatt via mind.se eller på telefon 90101.

Källa: 1177.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Elektrikerns kulturtips #4: Skandaler och hemligheter

Podden: Snedtänkt med Kalle Lind, Om politiska affärer. Det här är underbart nördigt för den som gillar 1900-talshistoria och politiska skandaler. I två långa avsnitt listar programledaren Kalle Lind och statsvetaren Nils Gustafsson sina tio bästa svenska politiska skandaler.

Anton Levein: ”Vem äger marken?”

KRÖNIKA ”Finns det någon fråga, utöver de fackliga frågorna, som jag skulle vilja väcka i Europa så är det den om en europeisk allemansrätt”, skriver Anton Levein. Allemansrätten är en nordisk frihet. Den är bra för folkhälsan och tillgängliggör en enkel semester för den som vill upptäcka miljön utanför städerna.

Johnny Ekdahl: ”Reformisterna – ett hopp för S”

DEBATT ”Jag är övertygad om att Reformisterna är en av de nycklar som kan öka vår påverkan för våra fackliga frågor”, skriver Johnny Ekdahl. På El-Sossens årsmöte så beslutades det enhälligt att vi skulle donera 5 000 kr till S-föreningen Reformisterna, med nedanstående förklaring om varför.

Anna Norling: ”Alla måste förstå vikten av att vara med i facket”

KRÖNIKA ”Det borde inte heller vara så att anställda väntar med att gå med i facket till dess att något väl har hänt. För då är det ofta försent”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling. Vi fick gå på dan. Och när den 25:e kom så kom inga pengar, och ägaren svarade inte i telefon. Jag pratar med en av Elektrikerförbundets medlemmar i Västsverige.

”Ensam är sällan stark – och det är inte så kul heller”

KRÖNIKA ”Elektriker, snickare, rörmokare och målare har alltid fått samarbeta och samsas om de ytor som finns på ett bygge. Detta ger bra tålamodsträning speciellt om vissa yrkesgrupper eller individer anser att de har företräde framför alla andra”, skriver Per Lawén. Deadlineklockan tickar oroväckande fort. Folk knuffas och trängs överallt för att komma fram.

”Totalt misslyckat försök att göra Almedalen sexigare”

RECENSION ”Det här verkar ha ambitionen att vara House of Cards-smart. Men svensk politik är snarare Benny Hill. Och Almedalen är ett kollo för vår politiska elit”, skriver Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell (som sett tv-serien Den inre cirkeln, baserad på Moderaternas gamle strategs bok I maktens öga).

”Ett elektrifierat Sverige behöver fler kvinnor i el-branschen”

DEBATT ”Låt jämställdhet bli en av de viktigaste frågorna för företagen att jobba med de närmaste åren”, skriver debattörerna.  Sverige står inför en gigantisk omställning med en elektrifiering av stora delar av samhället. Men redan idag saknas uppemot 10 000 elektriker. Branschen är en av de mest ojämställda med bara 2 procent kvinnor.

”Reformisterna står för ett välkommet uppvaknande”

KRÖNIKA ”Det är synd att Reformisterna ses som konkurrenter mot Vänsterpartiet istället för den möjliga vänsterreformistiska allians som kan växa fram ur det som nu sker”, skriver Ingemar E L Göransson. För sju år sedan satt jag på en pub i Soho, London med en pint och vänsterns dagstidning The Morning Star uppslagen framför mig på bordet.

Fredrik B Sjödin: ”Infantil vinkling av en viktig debatt”

DEBATT ”I debatten förs just nu fram en uppfattning att nätföretagen, alltså de företag som äger elnäten, inte har koll på nuläget och framtiden. Det är en felaktig uppfattning”, skriver Fredrik B Sjödin, teknisk expert på Installatörsföretagen.

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.