• Josefine Larsson

2019-02-26

KRÖNIKA

”Hade jag inte velat bli smutsig under mina naglar hade jag ju valt ett annat yrke. Och så vitt jag vet så finns det faktiskt män som inte vill få smuts under sina naglar också. Men skulle en man någonsin få den frågan? Jag tror inte det”, skriver Josefine Larsson.

För snart nio år sedan valde jag att bli elektriker. Jag såg inte att jag som kvinna skulle behandlas annorlunda för det. Det dröjde dock inte länge förrän de första kommentarerna kom.

Jag valde att inte ta åt mig av vad andra sa om mig, till mig eller ens hur de tittade på mig. Jag skakade av mig det, för jag ville bara göra mitt jobb och inte ha en massa tjafs. Men nu har jag tröttnat.

LÄS ÄVEN: Efter Metoo: Fack och arbetsgivare lanserar checklista

Jag tycker om mitt jobb men det är hur jag blir bemött som jag reagerar på. Självklart finns det underbara människor där ute, det gör det. De som ger mina dagar det lilla extra. Det är både andra hantverkare och kunder. De som är jätteglada att det kommer en kvinnlig montör, som har massor av frågor och aldrig vill att jag ska gå för att de vill prata lite till.

Jag minns speciellt en kund som jag var hos. Hen jobbade som förskolelärare och talade om för mig vilken förebild jag är för små tjejer. Hen skulle absolut berätta på förskolan att en kvinnlig elektriker hade utfört elarbetet hos hen.

Sådana bemötanden värmer. Men efteråt har jag börjat fundera. Varför är det en sådan stor grej att en kvinna jobbar som hantverkare i vårt samhälle?

Jag vill se fler kvinnor inom byggbranschen. Men då måste vi börja tänka på hur vi bemöter varandra. Jag vet själv vad jag har varit med om och stött på under mina fem år. Det har inte varit okej men jag har inte orkat bry mig, då jag tänkt att det bara gällt mig själv.

Men när jag hör andra kvinnor i branschen berätta om sina upplevelser blir jag både arg och ledsen. Jag har insett att jag faktiskt inte är ensam om att vara utsatt och att jag inte bara ska skaka av mig upplevelserna.

Samtidigt vet jag att jag inte är felfri. Jag har sagt och gjort saker som inte är okej. Jag var ny och ville passa in och bli omtyckt av de andra. Det var fel. Jag gör fel ibland även i dag, men nu kan jag erkänna mina fel och misstag och be om ursäkt.

Men vi måste hjälpas åt med detta. Vi är ju vuxna människor. Alla behöver ta ansvar för hur vi pratar till varandra och börja visa varandra respekt. Vem ska annars göra det?

LÄS ÄVEN: ”Det här är vårt statement – det här är bara början”

Jag har funderat en del på vad det är vi faktiskt säger, både på arbetet och privat.

– Var är din manliga kollega? Detta klarar väl inte lilla du?
– Är det du som ska montera? Det var väl dig jag pratade med i telefonen, du är väl kontorist?
– Du är flata va? Du måste vara flata när du jobbar med detta.
– Du blir inte smutsig under naglarna nu då? Ska jag hjälpa dig?
– Vad är du för något? Pojke eller flicka?
– Är du verkligen utbildad till detta? Jag vill höra av dig att du är expert annars vill jag inte ha dig här.

Det här är bara några exempel på hur jag har blivit bemött på jobbet av både kunder och andra hantverkare. Hur ska jag svara på detta? Jag tycker att det är så dumt att jag inte ens vet vart jag ska börja.

Jag har valt ett mansdominerat yrke för att jag trivs med det och jag är duktig på det jag gör. Kompetens sitter inte i könet. Men ska jag behöva anpassa mig till jargongen och acceptera allt som sägs till mig för att passa in helt och hållet?

Hade jag inte velat bli smutsig under mina naglar hade jag ju valt ett annat yrke. Och så vitt jag vet så finns det faktiskt män som inte vill få smuts under sina naglar också.

Men skulle en man någonsin få den frågan? Jag tror inte det.

LÄS ÄVEN: Rapporten: Elektrikerna behöver göra mer för jämställdheten

Det finns ett citat som jag hittade när jag gick i högstadiet. Jag vet inte vem som skrev det men det har följt mig ända sedan dess och jag tycker att fler ska läsa det.

”Det finns män som är lika mycket kvinnor som sina mödrar och kvinnor som är lika mycket män som sina fäder, ty själen har inget kön.
  ”

Så ska vi ta och slänga bort det gamla tänket med vad som är manligt och kvinnligt? Vi kan låta alla få vara och göra vad de vill utan alla korkade fördomar och frågor.

Då tror jag vi får det trevligare på jobbet och förhoppningsvis lockar det fler, både kvinnor och män, till branschen.

Josefine Larsson

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Sofie Eriksson: ”Mannen framför mig vågar inte skaffa barn”

KRÖNIKA ”Föreställ dig känslan. Att hela din närvaro ifrågasätts dagligen. Att arbeta hårt med kroppen och ändå ses som en belastning. Att inte våga skaffa barn för att du är så orolig att en liten och skör människa skulle behandlas lika vidrigt som du själv”, skriver Sofie Eriksson. Nej, jag vågar inte skaffa barn. Inte så som det ser ut nu.

”Människor med fysiskt tunga arbeten ska inte bli förlorare”

LEDARE ”Innan pensionsåldern höjs borde man ha säkrat så att arbetsmiljön är så bra att man kan arbeta längre än idag. Det kanske vore på sin plats att sänka den dagliga arbetstiden, korta arbetsveckan eller förlänga semestern”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Nuvarande pensionssystem infördes 1999. Det föregicks av ett stort remissarbete.

Kurt Junesjö: ”Jag hoppas LO-förbunden tar sitt förnuft till fånga”

REPLIK ”När Erland Olauson säger att rättsläget är oförändrat talar han tyvärr mot bättre vetande”, skriver Kurt Junesjö. Erland Olausons bemötande av mina åsikter om förslaget till inskränkningar i strejkrätten är anmärkningsvärt. För han bemöter mig bara med ett enda argument, en dom som kom redan 1989, Britanniadomen.

Johannes Klenell: ”Personligen avskyr jag cynismen”

KRÖNIKA ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något sa parollen under flyktingkrisen. Ändå sitter man där, med sitt morgonkaffe och känner sig otillräcklig inför att världen går under”, skriver Johannes Klenell. Jag är i grunden optimist. Det är inte en lätt grundinställning att ha i dag. Världen krymper. Vi dränks i bilder av plågade människor.

DEBATT: ”Avreglerad elmarknad – Det har inte blivit bättre”

DEBATT ”Istället för utveckling av tillverkning och anläggningar blev det utsugning, övervinster, oligopol, monopol och dåliga affärer med sämre standard på anläggningar som resultat”, skriver debattörerna.
Felix Finnveden, personlig assistent och förtroendevald i Kommunal

Felix Finnveden: ”Styrkan sitter i gräsrötterna”

KRÖNIKA ”Vilket parti eller tankesmedja som helst kan dribbla med siffror och statistik, men inom fackförbunden och i LO organiserar vi 1,5 miljoner människor som riskerar sämre liv om högern får igenom sina förslag”, skriver Felix Finnveden.

Anna Norling: ”Spelreklamen – Lönsam enbart för några få”

KRÖNIKA ”Den sorg, den skuld, den reva det gör i allt för många människors liv att utsättas för denna marknadsföring de inte kan stå emot är inte värd en enda skattekrona samhället kan casha in från dessa spelbolag”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.  Jag har tänkt att det inte lönar sig. All den här reklamen för spel, för betting, för nätkasino.

Minnesord av Nille Thorsell: ”Karl Knuters, Vila i frid”

MINNESORD Karl du föddes god och snäll i en värld full av törnen. Du frågade alltid hur jag mådde och det kändes på riktigt som du ville veta svaret. Vi var många som visste att du tampades med spöken. Jag förstod dock aldrig att det var spelets satar som drev dig i fördärvet. Hade du bara sagt något, hade jag bara lyssnat. Det finns många om och men här min kamrat Karl.

Minnesord av Johnny Ekdahl: ”Vila i frid, Karl Knuters”

MINNESORD Min kära vän och kollega Karl Knuters finns inte bland oss längre. Han avslutade sitt liv på julafton, bara 33 år gammal. Må han vila i frid. Vissa kallade honom Kalle, andra med mig sade Knuters. Knuters kunde framstå som en tystlåten, något förvirrad och kanske lite osäker filur bland övriga människor.

DEBATT: ”Sänkt medlemsavgift – till vilket pris?”

DEBATT ”Vill du betala lägre i fackavgift så är ett bra tips att avstå nästa års löneförhöjning eller strunta i att plocka ut ackordet”, skriver debattörerna. Något som diskuteras flitig i förbundet just nu är medlemsavgiften, huruvida den ska sänkas eller ej.

Claes Thim: ”Större risk att dö på jobbet än att bli skjuten”

DEBATT ”En dödsskjutning leder oftast till stora tidningsrubriker och bästa sändningstid i tv. En död arbetare får knappt en notis i samma media. Hur kommer det sig?”, skriver Claes Thim. Första arbetsdagen för året och jag börjar med att summera arbetsmiljöåret som varit.

DEBATT: ”Stoppa oseriösa kurser för ställningsbyggare”

DEBATT ”Det går inte att lita på utbildningsbevisen som utfärdas av oseriösa aktörer. Människor riskerar att utsättas för livsfara”, skriver Gustaf Gedda och Håkan Carlsson. Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler.

Ulf Lundén: ”En arbetarklasshjälte för vår tid”

LITTERATUR (Michael Enggaards debutroman Ynkrygg. Utgiven av Bokförlaget Polaris.) ”Romanhjältar från arbetarklassmiljöer hör inte till vanligheterna och upplösningen hör till det mer vederkvickande slaget”, skriver Ulf Lundén. Michael Enggaards debutroman Ynkrygg utspelar sig på en bilverkstad och i en boxningsring i Köpenhamn.

David Fernhed: ”Kapitalismen är precis så hård och kall som Scrooge”

”Och kapitalismen är precis så där hård och kall som Scrooge. Det enda som räknas är vinsten på satsad krona”, skriver David Fernhed. Med smink i hela ansiktet, lite för trånga byxor och en storväst i beige manchester sitter jag i logen. Jag väntar. Jag väntar på att få gå upp på komedianternas scen och spela min roll.