Ulf Carlsson var fram till i höstas ansvarig för kraftverksavtalet i Elektrikerförbundet.

Det var i somras som regeringen beslutade att landets alla elmätare ska klara av timmätning och att kunderna själva ska kunna ta del av sina mätaruppgifter.

Det innebär att drygt fem miljoner elmätare behöver bytas ut mot en modernare utrustning. För att klara av alla byten inom utsatt tid, före 1 januari 2025, krävs montörer med kompetens att byta elmätare. Något det råder det brist på i dag.

– Vi ser hur det ser ut i branschen nu, det är en ruskig brist på elektriker och kraftverksmontörer. Det är full huggning, säger Ulf Carlsson.

Bristen på elektriker riskerar att leda till olyckor då elbolagen kan lockas att ta in oerfarna som endast får genomgå snabbutbildning. Det här är en risk som Elektrikerförbundet har lyft, och krävt att mätarbyte ska klassas som AMS, arbete med spänning, vilket innebär att det även ska krävas utbildning för detta.

Branschorganisationen Energiföretagen i Sverige har tagit till sig av kritiken och i höstas gick man ut i ett så kallat EBR-meddelande med rekommenderade krav på utbildning för mätarbyte. I denna utbildning ska sådant som riskbedömning, riskhantering, kunskap om bakspänning och frånkopplingsmöjligheter ingå.

– Vi försöker påverka, det är därför har vi ställt det här kravet. Jag är glad att vi har fått till det här, men nu måste man ju kontrollera att det efterlevs, säger Ulf Carlsson.

Ulf Carlsson var fram till i höstas ansvarig för kraftverksavtalet i Elektrikerförbundet.

Han påminner om situationen för tio år sedan, då det förra stora mätarbytet i Sverige skedde.

– Då inträffade väldigt många olyckor, 40 stycken anmälda, och då kan du tänka dig vilket mörkertal det var. Då var det många som inte hade någon utbildning alls. Det var bemanningsföretag och underentreprenörer som anlitade underentreprenörer som i sin tur anlitade underentreprenörer.

Ulf Carlsson menar att erfarenheterna från det förra mätarbytet avskräcker. Ett flertal tvister mellan fack och arbetsgivare uppkom. Han ger exemplet Relacom, som var ett av bolagen som fått uppdraget att utföra mätarbytena, men som på den tiden inte hade egna kraftverkare. Relacom lade istället ut mätarbytena på bemanningsbolag, och med dessa bolag uppstod många tvister.

Jag är glad att vi har fått till det här, men nu måste man ju kontrollera att det efterlevs.

Ulf Carlsson

– De anställda hade fått en- eller tvådagars utbildning. De fick inte ut rätt lön. Och de blev visstidsanställda, så de hade en anställning fram till dagarna före jul, och så fick de gå hem. Sedan fick de en ny anställning efter trettonhelgen. I bemanningsavtalet får man inte stapla visstidsanställningar så.

I bemanningsavtalet gäller även att den som blir inhyrd till ett företag ska ha samma lön som ”jämförbar grupp” hos det inhyrande företaget. Men i fallet med Relacom hade ju bolaget inga egna montörer, så det fanns ingen jämförbar grupp.

– Så vi kunde inte hävda jämförbar grupp. Vilket ledde till att montörerna fick i stort sett minimilön på bemanningsavtalet, som låg långt, långt under den lön elmontörerna hade, berättar Ulf Carlsson.

Han ser liknande risker även i det nu kommande elmätarbytet, om arbetet läggs ut på underentreprenörskedjor. Även då kan ”jämförbar grupp” saknas.

– Jag ser en stor fara att det kommer att bli mycket bemanningsanställningar. Det finns inga utbildade montörer att tillgå, utan man kommer att utbilda ungdomar för att fixa det här. Det innebär vissa risker.

Och den här gången är olycksriskerna än högre. Detta då mikroproduktionen av el har brett ut sig. Allt fler producerar sin egen småskaliga el genom solceller och vindkraft.

– Det gör att det är stor risk att det blir bakspänning i och med att det kommer ström från andra hållet. Och det kan vara många hemmapulare som har mixtrat med mätaren men inte kan. Det är skillnad på om du kommer in i ett hyreshus och alla mätare ser likadana ut jämfört med om du kommer ut på landsbygden, på ett bondgård eller så. I ett mätarskåp där kan det finnas hur mycket som helst och bonden kanske har egen reservkraftverk och solkraft.

Har regeringen gått för fort fram?

– Det handlar väl om att betala, och utbilda. Men nätbolagen vill ju få det här gjort så billigt som möjligt. Vi ser ju också avregleringens effekter. Vi tycker att man skulle ha lagstiftat att den som har distributionsanläggningar eller produktionsanläggningar är tvingad att ha egen personal så att den klarar av daglig drift och underhåll. I Norge finns i stor utsträckning den modellen. Här är det precis tvärtom, de stora bolagen har inte egen personal alls.

– Här kommer det att finnas en okunskap och lycksökare. Det såg vi ju förra gången. Då var det ju de här bemanningsbolagen, de anställde ju kreti och pleti, det var någon som blev anställd för att han sa att han var ”tekniskt intresserad”.

Ulf Carlsson önskar nu hjälp från medlemmarna ute på arbetsplatserna.

– Jag vill uppmana våra medlemmar att om man ser att här är ett annat företag ute och byter mätare, att man pratar med dem. Vilket företag kommer ni från? Vad har ni för utbildning? Vad har ni för lön? Vad har ni för villkor? Och om det verkar misstänkt höra av sig till våra regioner. Det är stor risk att det kommer att dyka upp konstigheter. Det kommer att vara många unga människor som kommer att göra det här och det vore hemskt om de skadar sig, för el kan vara ruskigt farligt om man inte kan, säger han och tillägger:

– Men det behövs ju generationsväxling i branschen, så man skulle ju verkligen hoppas att de anställs och utbildas så att de blir riktiga montörer, för behovet finns ju. Jag vill också uppmana nätbolagen att de tar med EBR:s rekommendationer om utbildningskrav för mätarbyte i sina upphandlingsförfaranden.

Fakta:

Regeringen beslutade 28 juni i fjol att införa nya funktionskrav för elmätarna i Sverige. Syftet är att stärka konsumenterna och stimulera elmarknaden.

Mätarna ska bland annat klara av timmätning och de ska ha ett användargränssnitt som gör det möjligt för kunderna att själva kunna ta del av sina mätaruppgifter.

Mätarna med de nya funktionskraven ska senast vara på plats den 1 januari 2025.