• Tomas Jansson, ansvarig för ackord på Elektrikerförbundet. Foto: Anna Norling

  • Tomas Jansson, ansvarig för ackord på Elektrikerförbundet. Foto: Anna Norling

2019-01-03

Efter flera år av förhandlingar och utredningsarbete är den äntligen klar. Den nya ackordstidslistan 2019. De viktigaste förändringarna handlar om att fördelningstiden förtydligats samt att sådant som åskledare, potentialutjämning och multimediacentraler har tidsatts.

– Mycket handlar om att värdesäkra ackordstidslistan för kommande generationer, säger Tomas Jansson, ansvarig för ackord på Elektrikerförbundet.

Under förbundsmötet i maj 2018 sattes målet att 20 procent av alla medlemmar på Installationsavtalet ska ingå i ackordssystemet år 2022. I dag ingår ungefär 15 procent av medlemmarna på Installationsavtalet i de ackordstidlistor som lämnas in.

Men de som drar nytta av systemet är många fler.

– Till exempel förhandlas andra ersättningar utifrån lönenivån i ackordsystemet, säger Tomas Jansson.

Tomas Jansson berättar att parterna har förhandlat om den nya ackordstidlistan sedan 2014.

– Det har funnits en massa punkter som varit föråldrade och använts på felaktigt sätt. Ett exempel är att multimediacentraler inte varit tidsatt tidigare.

LÄS ÄVEN: Ackordswebben klar att använda

Den tidigare ackordstidlistan är från 2010, och mycket har hänt sedan dess. Inte minst vad gäller teknikutvecklingen.

Listan är moderniserad på så sätt att nu är inte sådant som montering av vägguttag och strömbrytare tidsatt var för sig, i stället kommer vägguttag och strömbrytare tidsättas efter antal inkopplingar.

– Det gör att den delen av listan kommer att hålla längre, oavsett hur materialutvecklingen går. I dag är det till exempel inte helt ovanligt att man limmar upp en strömbrytare, och därmed radiostyr enheter. Det kommer vi att täcka in i den nya listan. Även sådant som rörelsevakter täcks in. Inte heller det har varit tidssatt tidigare.

Ackordstidlistan bygger ursprungligen från tidsstudier i början av 1970-talet. Den första ackordstidlistan trycktes 1989. Sedan dess har listan utvecklats allt mer. Men det har funnits ackordslistor sedan förbundet bildades, den första var en ringledningslista för Stockholm 1886. Fram till 1989 var listan baserad på kronor och ören.

För att modernisera listan inför 2020-talet har förbundet varit ute och besökt arbetsplatser. För att tidssätta nya moment, som multimediacentraler, har förbundet tagit medlemmarna till hjälp.

– Vi har tittat på vad som ingått i centralen, som antal inkopplingar. ”Hur lång tid tar det? Hur krångligt montage är det här?”

LÄS ÄVEN: Han fick upp ögonen för ackorden – nu hjälper David andra att nöja lönen

Har ni tagit höjd för utvecklingen?

– Ja, det tror vi, Men det här är ett ständigt pågående arbete. Nu funderar vi till exempel på sådant som billaddare, som vi vet kommer att komma. Vi slutar inte med det här i och med att en ny lista är tryckt, utan vi fortsätter utvecklingsarbetet.

I arbetet med ackordstidlistan har förbundets ackordskommitté, där förtroendevalda från hela landet ingår, varit en viktig del, ”vårt öra mot marken”, som Tomas Jansson beskriver kommittén som.

I den nya listan finns även miljömedvetenhet inlagt. Det var något som efterfrågades av arbetsgivarna, för att minska materialåtgången. Den nya listan ska även vara ett sätt att sänka trösklarna in i ackordsystemet: det ska bli enklare att mäta jobben.

– Vi har bland annat förändrat i fördelningstiden. Det ska bli tydligare vad som ingår. Nu kommer kontinuitetstest att ingå. Det är något som har varit en konfliktyta gentemot arbetsgivaren, och vår målsättning är att minska konfliktytorna. Det har även varit slumpen som tidigare avgjort om ackordslaget fått betalt för kontinuitetstestet. Nu får alla betalt för det utifrån att det ligger i fördelningstiden.

Varför tror du det finns ett motstånd mot att använda ackord?

– Jag tror det handlar om myter. Sådant som att ackord kan leda till många konflikter, men det menar jag är en myt. Det är klart att det finns en risk för konflikter, men det beror på okunskap, från såväl arbetsgivare som från arbetslaget. Med ackord får du bättre kontroll, du bestämmer över din arbetsdag.

Behövs det fler ackordsuppsökare?

– Absolut, det vore väldigt välkommet, för det är på arbetsplatserna vi gör skillnad


Ackordstidlistan 2019

Gäller arbeten som är påbörjade från 1 januari 2019. Varje medlem som arbetar under installationsavtalet får en tidlista i brevlådan.

Även ackordswebben och ackordsstödet uppdateras.


Anna Norling
anna.norling@lomediehus.se

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Nyheter

Fackligt missnöje mot förslag om ändrad strejkrätt

Sista januari går remisstiden ut för regeringens förslag om ändrad strejkrätt. Såväl fack som arbetsgivare står bakom. Men inom LO-förbunden bubblar ett missnöje, skriver Arbetet. I sista stund, när politikerna var på väg att ändra strejkrätten, enades parterna om en lösning som inte rubbar arbetsmarknadens maktbalans.

Facktoppar räds inte ny mandatperiod: ”S har inte sålt ut sin själ”

Januariavtalet har väckt facklig ilska, inte minst gällande förändrad arbetsrätt. Men fackliga representanter ser ändå positivt på den kommande mandatperioden. Saltsjöbadsavtalet kom till efter politiskt tryck, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä till Arbetet. Annie Lööf var först ut.

Ett mänskligt maskineri planerat i minsta detalj

Det dunkar, slamrar och tjuter. Doften av trä och målarfärg är påtaglig i den stora lokalen i Piteå. Alla vet precis sin uppgift här. Den som är ny får lära sig exakt vilka moment den ska göra, i princip vilket steg den ska ta, säger David Lidström, kvalitetsansvarig för målning på Lindbäcks husfabrik i Piteå.

Lönegapet mellan arbetare och tjänstemän växer

Lönegapet mellan kvinnor och män krymper, och utjämningen har varit ovanligt stor de senaste åren, visar LO:s lönerapport. Men löneklyftan mellan arbetare och tjänstemän växer, skriver Arbetet. År 2000 utgjorde medellönen för kvinnor 81 procent av medellönen för män.

Byggföretagare rånad och skjuten – två anställda får fängelse

Medarbetarna tyckte att de fått för lite betalt, och anlitade därför hjälp för att råna sin chef. I förra veckan dömdes fem av de inblandade i tingsrätten, skriver Byggnadsarbetaren. De två männen tyckte inte att de fått ut rätt lön av en byggföretagare utanför Stockholm.

Stefan Löfven statsminister igen – 131 dagar efter valet

Tredje gången gillt för Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Efter två nederlag i riksdagen – nu är han vald till statsminister igen. Lång dags färd mot natt men Sverige har nu fått en statsminister igen, 131 dagar efter riksdagsvalet 2018. Detta skriver Arbetet.

Lista: Här är de mest lästa artiklarna från 2018

Otillåtet hemmafixe, asbest, lönenivåer och dödliga arbetsplatsolyckor. Det är vad några av de tio mest lästa artiklarna på Elektrikerns sajt handlat om under 2018. Har du läst dem? Här nedan hittar du listan. 1.

Skattesmäll för LO Mediehus: ”Vi kommer att överklaga”

LO Mediehus har dömts att betala miljonbelopp till Skatteverket. Domen kommer att påverka alla medlemstidningar för ideella föreningar och organisationer i landet. Vi kommer att överklaga, säger Robert Jonsson, vd för LO Mediehus. Domen i Förvaltningsrätten är resultatet av en tvist med Skatteverket.

Infranord döms efter olycka med ljusbåge

Ljusbågen orsakade den anställde brännskador i ansikte, på händer, bröst och underarmar. Nu döms Infranord att betala 150 000 kronor för arbetsmiljöbrott, skriver Sekotidningen. Det var i juni 2017 som olyckan inträffade.

”Billigt kontrakteras folk som segregeras” – och andra dikter av Mats Hammarlund

Här nedan följer en samling dikter av Mats Hammarlund. Förutom skrivandet har denne jobbat inom byggbranschen, mest som snickare och timmerman på byggen i Stockholm, men även på LO-TCO Biståndsnämnd. Dikterna är: 1. Livsviktigt 2. Byggfolk 3. Billigt kontrakteras folk som segregeras 4. Dolda risker 5. Döden passar på 6.

Kubal är räddat – sanktionerna hävs

Sanktionerna mot Kubals ryska ägare Rusal tas bort efter ett beslut i den amerikanska kongressen. På aluminiumfabriken i Sundsvall är lättnaden stor, skriver Arbetet. Sedan april i fjol har sanktionshotet legat över Kubal, som vid flera tillfällen varit nära att stängas ned. Men varje gång har man räddats av tillfälliga förlängningar.

”Bra arbetsmiljö är inte gratis”

En tudelad arbetsmarknad, arbetsmiljöslarv och resursbrist hos polisen. Arbetet frågade politiker, fack och arbetsgivare varför dödsolyckorna sker och vad som behöver göras. Nyligen lämnade sex S-ledamöter i riksdagen en motion med rubriken Omtag för nollvision om dödsolyckor på arbetsplatserna.

55 liv släcktes på jobbet 2018

Trots nollvisionen för dödsolyckor på jobbet kom 55 personer aldrig hem från sitt arbete under 2018. Det är den högsta siffran på flera år. Män i arbetaryrken. Det är de som oftast omkommer i arbetsplatsolyckor, visar Arbetets genomgång. De faller, de kläms ihjäl och de dör i trafiken.

Lista: De miste livet på jobbet 2018

55 människor miste livet på jobbet i fjol. I ett tjugotal fall pågår fortfarande förundersökning om arbetsmiljöbrott. De olyckor där åklagaren lagt ner utredningen är markerade som nedlagda. Listan är sammanställd av tidningen Arbetet.

Tjuvstartade bygge – straffas med rekordböter

Bygget började för tidigt, innan tillstånden var klara. Nu straffas Mälarenergi Elnät med en rekordstor byggsanktionsavgift, skriver VLT. Mälarenergi Elnät hade för bråttom när en ny transformatorstation skulle byggas vid Energigatan på södra Nibble. När väl bygglovet och startbesked kom hade markarbetet redan påbörjats.