• Bild: Pixabay/Montage (Bilden har inget samband med texten)

2019-01-09

DEBATT

”Det går inte att lita på utbildningsbevisen som utfärdas av oseriösa aktörer. Människor riskerar att utsättas för livsfara”, skriver Gustaf Gedda och Håkan Carlsson.

Sverige växer. Snart blir vi 11 miljoner invånare. Det innebär hundratusentals nya bostäder, mer infrastruktur och fler offentliga lokaler.

Tyvärr finns det en baksida: lycksökare lockas till byggbranschen i tron att kunna göra snabba affärer. Om vi ska klara av att rusta landet för framtiden måste branschen vara attraktiv, sund och säker.

Ställningskonstruktioner i byggbranschen har skapat stora rubriker under 2018. Mellan 2013–2017 anmäldes totalt 1026 olyckor i samband med byggnadsställningar.

De vanligaste felen vid ställningsolyckor är att ställningarna inte är byggda för de laster de kan utsättas för; att infästningarna inte är beräknade eller för få för att tåla vindlaster och att felaktiga beräkningar gjorts.

Det kan även vara så att andra än ställningsbyggarna gjort ingrepp i konstruktionerna.

LÄS ÄVEN: Fejkkurser för ställningsbyggare – ett utbrett problem

För att få bygga en ställning upp till nio meter krävs en allmän utbildning med rekommenderad utbildningstid på minst 16 timmar.

För den som vill bygga mer komplicerat krävs en särskild utbildning på minst 80 timmar. För väderskydd krävs att man genomgått en tilläggsutbildning på 32 timmar med krav på förkunskaper från särskild utbildning om ställningar.

Tyvärr förekommer det ställningskurser som bedrivs på några få timmar. Det har hänt att elever som skrivit prov fått reda på svaren innan provtillfället. Det har även rapporterats om aktörer som utfärdar utbildningsbevis till personer som helt saknar kunskaper i ställningsbyggande.

Det går inte att lita på utbildningsbevisen som utfärdas av oseriösa aktörer. Människor riskerar att utsättas för livsfara: ställningsbyggarna själva, byggarbetarna som befinner sig på arbetsplatsen där ställningen uppförts, men också tredjeman som passerar förbi en byggplats.

Så här kan vi inte ha det i vår byggbransch.

För att råda bot på detta anser vi att:

• Utbildningsgivare för de kravställda utbildningarna måste kvalitetssäkra att personer som får utbildning också kan det man utbildas till.

• Idag ställer Arbetsmiljöverket krav på vilka kunskaper en ställningsbyggare ska ha, men det är arbetsgivarens ansvar att kontrollera ställningsbyggarnas kunskaper. Vi är beredda att ta vårt ansvar i detta, dock anser vi att Arbetsmiljöverket bör ansvara för att kontrollerna av utbildningsgivare görs. En kontrollfunktion måste därför till för att säkerställa att ingen tummar på reglerna.

• Arbetsmiljöverket behöver ges rätt att ingripa mot dem som missköter sig.

LÄS ÄVEN: Därför rasade byggnadsställningen i Göteborg

Alla bär vi ett ansvar. Det finns utbildningsgivare som Sveriges Byggindustrier och fackförbundet Byggnads rekommenderar och som godkänts av Byggnadsindustrins Yrkesnämnd (BYN). BYN finns till för att kvalitetssäkra utbildningar i byggbranschen.

Om vi ska klara utmaningen att rusta Sverige för 11 miljoner invånare behöver våra byggarbetsplatser vara säkra – för alla.

Bara så skapar vi en byggbransch som är attraktiv, sund och säker.

Gustaf Gedda,
arbetsrättsjurist på Sveriges Byggindustrier

Håkan Carlsson,
kanslichef Ställningsentreprenörerna

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Anna Norling: ”Alla måste förstå vikten av att vara med i facket”

KRÖNIKA ”Det borde inte heller vara så att anställda väntar med att gå med i facket till dess att något väl har hänt. För då är det ofta försent”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling. Vi fick gå på dan. Och när den 25:e kom så kom inga pengar, och ägaren svarade inte i telefon. Jag pratar med en av Elektrikerförbundets medlemmar i Västsverige.

”Ensam är sällan stark – och det är inte så kul heller”

KRÖNIKA ”Elektriker, snickare, rörmokare och målare har alltid fått samarbeta och samsas om de ytor som finns på ett bygge. Detta ger bra tålamodsträning speciellt om vissa yrkesgrupper eller individer anser att de har företräde framför alla andra”, skriver Per Lawén. Deadlineklockan tickar oroväckande fort. Folk knuffas och trängs överallt för att komma fram.

”Totalt misslyckat försök att göra Almedalen sexigare”

RECENSION ”Det här verkar ha ambitionen att vara House of Cards-smart. Men svensk politik är snarare Benny Hill. Och Almedalen är ett kollo för vår politiska elit”, skriver Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell (som sett tv-serien Den inre cirkeln, baserad på Moderaternas gamle strategs bok I maktens öga).

”Ett elektrifierat Sverige behöver fler kvinnor i el-branschen”

DEBATT ”Låt jämställdhet bli en av de viktigaste frågorna för företagen att jobba med de närmaste åren”, skriver debattörerna.  Sverige står inför en gigantisk omställning med en elektrifiering av stora delar av samhället. Men redan idag saknas uppemot 10 000 elektriker. Branschen är en av de mest ojämställda med bara 2 procent kvinnor.

”Reformisterna står för ett välkommet uppvaknande”

KRÖNIKA ”Det är synd att Reformisterna ses som konkurrenter mot Vänsterpartiet istället för den möjliga vänsterreformistiska allians som kan växa fram ur det som nu sker”, skriver Ingemar E L Göransson. För sju år sedan satt jag på en pub i Soho, London med en pint och vänsterns dagstidning The Morning Star uppslagen framför mig på bordet.

Fredrik B Sjödin: ”Infantil vinkling av en viktig debatt”

DEBATT ”I debatten förs just nu fram en uppfattning att nätföretagen, alltså de företag som äger elnäten, inte har koll på nuläget och framtiden. Det är en felaktig uppfattning”, skriver Fredrik B Sjödin, teknisk expert på Installatörsföretagen.

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.

Johannes Klenell: ”Därför förespråkar den ekonomiska eliten brexit”

KULTURKRÖNIKA ”Brexit handlar alltså inte enbart om ett folkligt missnöje mot en överstatlig elit. Den ekonomiska eliten kan också ha en hel del att vinna på att vara brexitförespråkare”, skriver Johannes Klenell. Så här i brexittider har fokus i svensk debatt främst legat i förklaringsmodeller som handlat om de besvikna väljarnas protest mot EU:s överstatlighet.

Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

DEBATT ”Fackföreningar uppfattas idag mer som försäkringsbolag än demokratiska organisationer som driver sina medlemmars frågor”, skriver Elektrikerförbundets centrals ungdomsansvarige Jonas Eriksson. Sverige har mycket att vara stolta över. I år, 2019, firar vi att det var 100 år sedan vi tog ett av de första stegen till att bli ett demokratiskt styrt land.

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.