• Foto: Tomas Nyberg

2018-12-03

KRÖNIKA

Att Madeleine nu öppet berättar om den väg hon valt att gå betyder mycket. Dels för andra transpersoner, som kan se att de inte är ensamma med att känna som de känner, dels för oss alla. Att vi får hjälp med att förstå att det finns olika sorters människor överallt”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

I det senaste nummer av Elektrikern får ni möta en i alla hänseenden viktig kvinna: elektrikern Madeleine Eklund. Hon anser sig inte viktig, men tro mig. Det är hon.

– Det enda jag vill med den här intervjun är att visa att det finns olika sorters människor överallt. Och kan jag hjälpa någon annan så gör jag gärna det, säger hon under vårt möte.

LÄS ÄVEN: En alldeles ovanlig kvinna i Borås

Madeleine är viktig eftersom hon ger oss möjlighet att spräcka hål på fyrkantiga, stelnade normer. Vi får chansen att bli klokare.

Madeleine hette tidigare Nicklas, men inuti har hon varit en kvinna så länge hon minns. Och hon är inte ensam. Det finns många människor som inte känner att de tillhör det kön de föddes in i.

Men en stor del av alla transpersoner känner sig tvingade att gömma sitt riktiga jag för omgivningen. Detta på grund av de normer som säger hur en människa som fötts i ett visst kön ska klä och bete sig.

I en rapport av Folkhälsomyndigheten från 2015 togs ett större grepp om hälsan hos transpersoner. En enkät baserad på svar från 800 transpersoner visade att var tredje tillfrågad under det senaste året allvarligt övervägt att ta sitt eget liv.

Varannan hade upplevt kränkande behandling, och var femte har blivit utsatt för våld på grund av sin transidentitet.

Det har gått några år sedan Folkhälsomyndighetens rapport publicerades, men i vissa sammanhang förändras vårt samhälle väldigt sakta.

LÄS ÄVEN: Pride: Facken tar ställning för allas lika värde

Vi har ett samhälle byggt på normer, de kollektiva föreställningar som styr hur vi ska tänka angående kön. Att människor födda som kvinna ska bete sig på ett visst sätt, och människor som är födda som män på ett annat sätt.

De människor som inte passar in i denna hårt uppstyrda mall blir ofta ifrågasatta, diskriminerade, hånade, och i vissa fall utsatta för våld.

I Folkhälsomyndighetens rapport framgick att många transpersoner mötte diskriminering inte bara på jobbet och i skolan, utan även inom sjukvården och hos våra myndigheter.

Att Madeleine nu öppet berättar om den väg hon valt att gå betyder mycket. Dels för andra transpersoner, som kan se att de inte är ensamma med att känna som de känner, dels för oss alla.

Att vi får hjälp med att förstå att det finns olika sorters människor överallt.

Även inom elektrikeryrket.

Anna Norling
anna.norling@mittmedia.se

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Johannes Klenell: ”Är samtalsaktivism den nya skrikdebatten?”

KULTURKRÖNIKA ”Det att den ena parten febrilt vill mötas samtidigt som den andra parten stannar i sin extrema hållning. Det gör att den som har ambitionen att mötas sakta men säkert tappar kompassen i sin resa mot vad den tror är halva vägen”, skriver Johannes Klenell.

Jonas Wallin: ”Det vi byggt har börjat krackelera”

LEDARE ”Socialdemokraterna får en kraftig hemläxa! Alla ska med, alla ska delta och det är det samhälle som gör medlemmarna tryggare och lyckligare som ska vara den framtida visionen”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. I en undersökning som presenterades nyligen återfinns Sverige på sjunde plats över världens lyckligaste människor.

Per Eklund: ”Viktigt att lyssna på medlemmarna”

KRÖNIKA ”Att medlemmar får möjlighet till information och möjlighet att uttrycka sin åsikt är oerhört viktigt oavsett vilket fackförbund det gäller. Ännu viktigare är att ansvariga lyssnar på de enskildas synpunkter”, skriver Elektrikerns tidigare redaktör Per Eklund.

Anna Norling: ”Ducka inte – debatten handlar faktiskt om er”

KRÖNIKA ”De som hånar feminism och genusvetenskap ena dagen, har ingen trovärdighet när de andra dagen rasar mot enskilda mäns misshandel av kvinnor. Det är en föråldrad attityd som borde ha grävts ned för länge, länge sedan”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling.

”Agnes” av Dylan Färemark – Del 6

KULTUR Del 6 Pennalism Här är den sjätte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Debatt: ”Las måste vara en lag värd namnet”

DEBATT ”Där är det mycket viktigt att ha en skyddslagstiftning som är värd namnet, och som inte urholkas av AD och en del politiker”, skriver Christian Kutzner. Efter att ha jobbat i närmare 30 år som ombudsman i Hotell och restaurangfacket, även om jag sedan 2016 varit pensionär, har jag en hel del erfarenhet av tillämpandet av LAS.

Johannes Klenell: ”Därför förespråkar den ekonomiska eliten brexit”

KULTURKRÖNIKA ”Brexit handlar alltså inte enbart om ett folkligt missnöje mot en överstatlig elit. Den ekonomiska eliten kan också ha en hel del att vinna på att vara brexitförespråkare”, skriver Johannes Klenell. Så här i brexittider har fokus i svensk debatt främst legat i förklaringsmodeller som handlat om de besvikna väljarnas protest mot EU:s överstatlighet.

Jonas Eriksson: ”Fackföreningsrörelsen – folkrörelse eller försäkringsbolag?”

DEBATT ”Fackföreningar uppfattas idag mer som försäkringsbolag än demokratiska organisationer som driver sina medlemmars frågor”, skriver Elektrikerförbundets centrals ungdomsansvarige Jonas Eriksson. Sverige har mycket att vara stolta över. I år, 2019, firar vi att det var 100 år sedan vi tog ett av de första stegen till att bli ett demokratiskt styrt land.

”AGNES” AV DYLAN FÄREMARK – DEL 5

KULTUR Del 5 Joseph Brodsky Här är den femte delen av Dylan Färemarks prisbelönta novell Agnes, som publiceras som följetong i Tidningen Elektrikern.

Sofie Eriksson: ”Mannen framför mig vågar inte skaffa barn”

KRÖNIKA ”Föreställ dig känslan. Att hela din närvaro ifrågasätts dagligen. Att arbeta hårt med kroppen och ändå ses som en belastning. Att inte våga skaffa barn för att du är så orolig att en liten och skör människa skulle behandlas lika vidrigt som du själv”, skriver Sofie Eriksson. Nej, jag vågar inte skaffa barn. Inte så som det ser ut nu.

”Människor med fysiskt tunga arbeten ska inte bli förlorare”

LEDARE ”Innan pensionsåldern höjs borde man ha säkrat så att arbetsmiljön är så bra att man kan arbeta längre än idag. Det kanske vore på sin plats att sänka den dagliga arbetstiden, korta arbetsveckan eller förlänga semestern”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin. Nuvarande pensionssystem infördes 1999. Det föregicks av ett stort remissarbete.

Kurt Junesjö: ”Jag hoppas LO-förbunden tar sitt förnuft till fånga”

REPLIK ”När Erland Olauson säger att rättsläget är oförändrat talar han tyvärr mot bättre vetande”, skriver Kurt Junesjö. Erland Olausons bemötande av mina åsikter om förslaget till inskränkningar i strejkrätten är anmärkningsvärt. För han bemöter mig bara med ett enda argument, en dom som kom redan 1989, Britanniadomen.

Josefine Larsson: ”Vart har respekten tagit vägen?”

KRÖNIKA ”Hade jag inte velat bli smutsig under mina naglar hade jag ju valt ett annat yrke. Och så vitt jag vet så finns det faktiskt män som inte vill få smuts under sina naglar också. Men skulle en man någonsin få den frågan? Jag tror inte det”, skriver Josefine Larsson. För snart nio år sedan valde jag att bli elektriker.

Johannes Klenell: ”Personligen avskyr jag cynismen”

KRÖNIKA ”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något sa parollen under flyktingkrisen. Ändå sitter man där, med sitt morgonkaffe och känner sig otillräcklig inför att världen går under”, skriver Johannes Klenell. Jag är i grunden optimist. Det är inte en lätt grundinställning att ha i dag. Världen krymper. Vi dränks i bilder av plågade människor.

DEBATT: ”Avreglerad elmarknad – Det har inte blivit bättre”

DEBATT ”Istället för utveckling av tillverkning och anläggningar blev det utsugning, övervinster, oligopol, monopol och dåliga affärer med sämre standard på anläggningar som resultat”, skriver debattörerna.