• Foto: Tomas Nyberg

2018-10-08

KRÖNIKA

”Människor är positiva till avdraget. Det är otvivelaktigt. Men frågan som ingen ställt än är hur positiva de är i en jämförelse med andra statliga satsningar”, skriver Per Eklund.

Mycket av debatten runt Rot har en ideologisk grund. Vänsterpartierna är tveksamma till Rot och vänsterpartiernas väljare är emot Rot i högre grad. På högersidan är de borgerliga partierna mer för rot, likaså dess väljare.

Det handlar alltså om hur man vill använda statens pengar. Ska de gå till Rot, eller finns det bättre sätt att prioritera.

LÄS ÄVEN: Rot-avdrag: Argumenten för och emot

Från företagarhåll är man stora uppbackare av Rot-avdragen. Företagarna, Svenskt Näringsliv, Hantverkarnas riksorganisation och de andra arbetsgivarorganisationerna är kompakt för Rot.

Konstigt vore väl annars. Det är ju ett sätt för företag att enklare kunna göra jobb, när staten betalar en del av notan.

Från företagarhåll har man också varit rätt så duktig på att använda statistik för att argumentera för fortsatt högt avdrag. Problemen med näringslivets statistik är att den i väldigt liten del är verifierad.

Det finns i stort sett ingen forskning, men många enkäter bland företagare.

Andelen svartjobb är oerhört svårt att dokumentera och det finns i dag ingen som kan visa upp en välgrundad statistik.

LÄS ÄVEN: Rot-avdrag: Fördelningspolitik och svarta-vita jobb

När minskningen av Rot-avdragen blev beslutad, varnade organisationen Företagarna för en minskning i antalet anställda, utifrån en enkät. 4 av 10 skulle överväga att säga upp personal.

Det blev inte så. Antalet anställda i byggsektorn har ökat konstant ökat ända sen 2011.

Från vänsterhåll är man betydligt sämre på den faktabaserade debatten. Man lyfter ofta frågan om att det är en reform för de rika. De rika tjänar mer på det, men samtidigt så kanske det har större betydelse för den med mindre inkomst.

De rika skulle ha råd ändå, de mindre bemedlade kanske inte skulle anlita hantverkare. Danderydsbon har alltså mer pengar att renovera för. Och de gör troligen mindre själva.

Troligen har ändå den mindre bemedlade Malåbon mer nytta av tjänsten än Danderydaren. Troligen är det så också att den med mindre inkomster gör betydligt mer själv. Men Rot-bidraget är inte en jämställdhetsreform, det är en branschåtgärd.

LÄS ÄVEN: Rot-avdrag: Vad säger facken?

Människor är positiva till avdraget. Det är otvivelaktigt. Men frågan som ingen ställt än är hur positiva de är i en jämförelse med andra statliga satsningar.

Ni som har egna erfarenheter och åsikter av hur Rot-bidragen påverkat jobbet, hör gärna av er.

Per Eklund
per.eklund@mittmedia.se

 

Maila artikeln Skriv ut artikeln
Mer Åsikter

Anna Norling: ”Vi måste samarbeta över gränserna”

KRÖNIKA ”Arbetare måste samarbeta över gränserna. Vi måste sluta att se andra arbetare som våra motståndare”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling. Arbetsmarknaden är global. Vi arbetar över gränserna. Vi får kolleger som är uppvuxna i andra delar av världen. Det är i grunden något positivt.

Sven Höckert: ”Vikten av kollektivavtal med utländska företag”

DEBATT ”Ingen på Svensk arbetsmarknad tjänar på denna typ av snedvriden konkurrens och dumpning av den Svenska modellen”, skriver Sven Höckert. Avtalsteckning med utländska företag är inte lätt och oftast anser de bara att facket är något ont och att det inte finns någon skyldighet att teckna kollektivavtal i Sverige.

”Vi ska inte behöva riskera vår hälsa”

DEBATT Det dör fler i arbetsplatsolyckor än i skjutningar här i landet VARJE ÅR. Ändå finns det partier som vill minska på arbetsmiljöinspektörer och försämra våra villkor på arbetsmarknaden, bara för att företagen ska kunna tjäna några kronor till.

Hans Andersson: ”Almedalsveckan – en fars i lobbyism”

KRÖNIKA ”Folkviljan lyser nog med sin frånvaro i Almedalen. Visst förekommer det politiskt käbbel, men mest äts det gratissnittar och dricks rosévin”, skriver Hans Andersson, ombudsman Östergötland och Södermanland. Besökte Gotland sista helgen i juni under sommaren, det var vackert så det förslår.

Ingemar E L Göransson: ”Att adoptera nyliberal politik inte rätt väg för S”

KRÖNIKA ”Fienden är inte invandraren, flyktingen, arbetaren från annat land fienden är dem som sitter på kapitalet, dem som idag skriver ’berättelsen’ och lyckas ställa arbetare mot arbetare”, skriver Ingemar E L Göransson. Jag förstår inte jublet och de lättade suckarna efter EU-valet. Jag gör det bara inte.

Claes Thim: ”Vilket århundrade lever Svenskt Näringsliv i?”

DEBATT ”Så fort det är dags för avtalsrörelse så ska de måla upp en bild om hur dåligt det går för Sverige och konstigt nog är de alltid vi arbetare som ska stå tillbaka”, skriver Claes Thim.

Sofie Eriksson: ”Varken bensinuppror eller klimatångest är på skämt”

KRÖNIKA ”Det är inte konstigt att människor blir förbannade. Saker har tagits ifrån folk under lång tid utan att ett så kallat ’effektivt alternativ’ funnits på plats”, skriver Elektrikerns krönikör Sofie Eriksson.  Föröka er innan döden. Förra årets varma och torra sommar stressade skogarna att producera för apokalyps. Och träden svarade.

Jonas Wallin: ”Industrin ska inte längre få styra löneökningen”

LEDARE ”Eftersom lönemärket i huvudsak sätts i procent så innebär det att löneklyftor ökar. Ju högre lön du har desto mer utväxling i kronor får du”, skriver förbundsordförande Jonas Wallin.  Under hela min tid som ordförande har jag påtalat i LOs styrelse att det så kallade märket, som industrins parter sätter, är för lågt.

Elektrikerns kulturtips #4: Skandaler och hemligheter

Podden: Snedtänkt med Kalle Lind, Om politiska affärer. Det här är underbart nördigt för den som gillar 1900-talshistoria och politiska skandaler. I två långa avsnitt listar programledaren Kalle Lind och statsvetaren Nils Gustafsson sina tio bästa svenska politiska skandaler.

Anton Levein: ”Vem äger marken?”

KRÖNIKA ”Finns det någon fråga, utöver de fackliga frågorna, som jag skulle vilja väcka i Europa så är det den om en europeisk allemansrätt”, skriver Anton Levein. Allemansrätten är en nordisk frihet. Den är bra för folkhälsan och tillgängliggör en enkel semester för den som vill upptäcka miljön utanför städerna.

Johnny Ekdahl: ”Reformisterna – ett hopp för S”

DEBATT ”Jag är övertygad om att Reformisterna är en av de nycklar som kan öka vår påverkan för våra fackliga frågor”, skriver Johnny Ekdahl. På El-Sossens årsmöte så beslutades det enhälligt att vi skulle donera 5 000 kr till S-föreningen Reformisterna, med nedanstående förklaring om varför.

Anna Norling: ”Alla måste förstå vikten av att vara med i facket”

KRÖNIKA ”Det borde inte heller vara så att anställda väntar med att gå med i facket till dess att något väl har hänt. För då är det ofta försent”, skriver Elektrikerns redaktör Anna Norling. Vi fick gå på dan. Och när den 25:e kom så kom inga pengar, och ägaren svarade inte i telefon. Jag pratar med en av Elektrikerförbundets medlemmar i Västsverige.

”Ensam är sällan stark – och det är inte så kul heller”

KRÖNIKA ”Elektriker, snickare, rörmokare och målare har alltid fått samarbeta och samsas om de ytor som finns på ett bygge. Detta ger bra tålamodsträning speciellt om vissa yrkesgrupper eller individer anser att de har företräde framför alla andra”, skriver Per Lawén. Deadlineklockan tickar oroväckande fort. Folk knuffas och trängs överallt för att komma fram.

”Totalt misslyckat försök att göra Almedalen sexigare”

RECENSION ”Det här verkar ha ambitionen att vara House of Cards-smart. Men svensk politik är snarare Benny Hill. Och Almedalen är ett kollo för vår politiska elit”, skriver Arbetets kulturredaktör Johannes Klenell (som sett tv-serien Den inre cirkeln, baserad på Moderaternas gamle strategs bok I maktens öga).

”Ett elektrifierat Sverige behöver fler kvinnor i el-branschen”

DEBATT ”Låt jämställdhet bli en av de viktigaste frågorna för företagen att jobba med de närmaste åren”, skriver debattörerna.  Sverige står inför en gigantisk omställning med en elektrifiering av stora delar av samhället. Men redan idag saknas uppemot 10 000 elektriker. Branschen är en av de mest ojämställda med bara 2 procent kvinnor.